117 Chor-Christensen 118 skrifvits af Poirée (1906), Opienski (1909), Weiss-mann (1912) och svensken A. Hillman (1920). Hans namnteckning meddelas å pl. II till art. Autograf. Chor, namn på en del af floden Mareb (se d. o.). Chora, stad. Se Kythnos. "Chorassan bör skrifvas C hor as än. Chorda, zool. SeLaminariacese. Chorio^tes, zool. Se Skabb. Chorokh (Zhorokh), engelsk namnform för Tschoruk-su. Chorum [tjåoru^mj, engelsk namnform för T s c h o r u m. Chorväter. Se Kroatien. "Chösen. Se Korea, sp. 1025. Chosi, hamnstad på ön Hondo, Japan, prov. Shimosa, 105 km. ö. om Tokyo, vid järnvägen därifrån. 44,108 inv (1913). Chos Malal. Se N e uq u en. Chosrev, riktigare form för Ko sr u (se d. o.). *Chotek. - 3. Sop hi e von C. upphöjdes 1909 till hertiginna af Hohenberg och mördades 28 juni 1914 i Sarajevo jämte sin gemål, ärkehertig Frans Ferdinand (se d. o., äfven i Suppl.). "Chotin besattes under Världskriget 28 febr. 1918 af österrikarna, tillhör sedan 1919 Kumänien och är hufvudstad i länet C. Omkr. 35,000 inv. Rumänska namnet är Hotin. Chrismon. Se Kr i sm o n. *Christ, W., dog 8 febr. 1906 i Mtinchen. Christ, Herm a n n, schweizisk botanist, f. 12 dec. 1833 i Basel, blef juris doktor 1856, filos, hedersdoktor i Basel 1884, appellationsdomare där 1895 och "landesgerichtsrat" i Kicken vid Basel 1911. Han har skrifvit större och mindre arbeten om ormbunkarna, hvaribland särskildt märkes Die jarnkräuter der erde (1897). C. Lmn. *Christchurch. - 2. C. hade med förstäder 105,670 inv. 1921. "Christensen (sp. 250), 0. T., dog 28 febr. 1914. Christensen, Alfred, dansk politiker, f. 10 jan. 1854, son till Balthasar Matthias C. (se denne, sp. 248-249), 1881 juris kandidat och 1884 öfver-rättssakförare i Köpenhamn, hyllade tidigt radikala åsikter och var 1883 medstiftare af liberala valmansföreningen i Köpenhamn och därefter i många år led. af dess styrelse samt 1888-93 ordf. i Studentersamfundet (se d. o.). 1895-1920 satt han med ett kort afbrott i Folketinget och var sedan 1916 tingets 2:e vice talman. Sedan 1905 hörde han till radikala vänstern och var en af dennas bästa talare, särskildt verkande för att främja fiskets utveckling. E. Ebg. 'Christensen (sp. 250-251), J. Kr., vann som konseljpresident (sedan jan. 1905) Fredrik YIII:s fulla förtroende och genomdref en rad beslut, som medförde viktiga framsteg, men han nödgades i sept. 1908 taga afsked, då justitieministern Al-bertis (se denne. Suppl.) bedrägerier kommo i dagen. 1909 åtalades han inför riksrätt, men blef i juni 1910 fullständigt frikänd. Då ministären Nergaard icke kunde genomföra den nya försvarsorganisationen, ingick C. aug. 1909 som försvarsminister i Holsteins ministär, löste uppgiften och trädde i okt. s. å. tillbaka. Mars 1912-juni 1913 var han talman i folketinget och J. Kr. Christensen. Elfelt foto. (Ensamrätt.) tog verksam del i det arbete, som ledde till 1915 års grundlagsrevision. Som sitt partis "kontroll-minister" satt han i Zahles radikala ministär från okt. 1916 till jan. 1918, då i sammanhang med nya grundlagens trädande i kraft riksdagsmanna-val förestodo. Likaså var han i juni 1918 med om att förbereda öfverenskommelsen mellan Danmark och Island om det senares statsrättsliga ställning. Som kyrkominister i Neergaards ministär sedan maj 1920 förberedde han danska folkkyrkans införande i det återvunna Sönderjyl-land genom att tillsätta ett stort kyrkligt utskott och på grund af dess betänkande framställa en rad lagförslag om folkkyrkans framtida ordning. Med dessas genomförande förklarade han sig betrakta sin politiska lifsgärning afslutad och skola utträda ur ministären samt lämna sitt folketingsmandat vid valperiodens slut 1924. Då han i juni 1922 fått sina förslag antagna, lämnade han 15 aug. s. å. sin ministerpost för att offra sina krafter åt hedesakens fromma. C. var 1897-1917 ordf. i representantskapet för jylländska Husmandskreditforeningen och har varit sedan 1901 vice ordf. i Nationalföreningen for tuberkulosens beksempelse och sedan 1921 ordf. för Hedeselskabet (se d. o.). Då han fyllde 60 år (1916), fick han af vänner och meningsfränder en hedersgåfva af 30,000 kr., hvaraf han bortskänkte största delen till allmänna ändamål. E. Ebg. Christensen, Karl Frederik Albert, dansk botanist, f. 16 jan. 1872 på Kallehaugegaard, Lolland, filos, doktor, lärare i Köpenhamn, 1920 museiinspektör vid universitetets botaniska museum, är f. n. den främste kännaren af ormbunkarna och har mer än någon före honom preciserat arterna inom deras många kritiska släkten. Utom en mängd betydelsefulla afh., särskildt öfver det väldiga släktet Dryopteris, har han skrifvit Index Filicum (1906) och dess Supplementum (1913). Han har äfven skrifvit Natur f or sker en Pehr Forsskål (1918). C. är sedan 1904 medarbetare i "International catalogue of scientific literature". C. Lmn. 'Christensen (sp. 251), H älf d an, var 1911 -23 chef för Nationaltheatret i Kristiania. Christensen, Arthur Emanuel, dansk orientalist, f. 9 jan. 1875 i Köpenhamn, blef filos, doktor 1903, företog 1914 en studieresa till Persien och utnämndes 1919 till professor i iransk filologi vid Köpenhamns universitet. Bland skrifter märkas Örnar Khaijäms Rubåijåt. En Utter förhistorisk undersögelse (gradualafh., 1903), Recherches sur les Rubäiyät de Omar Khayydm (1904), Muhammedanske digtere og tcenkere (1906), Uempire des Sassanides (i Videnskabsselsk:s skrifter, 1907), Le dialecte de Sämnån (ibid., 1915), Hinsides det Kaspiske hav (1918), Contes persans en langue populaire (i Videnskabsselsk :s skrifter, 1918) och