121 Christophersen-Chulalongkorn 122 Christophersen, Gerda Amalie H o Is t, dansk skådespelerska, f. l mars 1870 i Köpenhamn, debuterade 1889, har varit anställd både vid k. teatern, Casino, hvars direktris hon var 1912-14, och Betty-Nansen-teatern, uppträdt i landsorten med eget sällskap och gett gästspel i Skandinavien. Hennes område är utomordentligt vidsträckt, omfattar både operetten (hon har uppträdt som Den sköna Helena) och de mest olika roller inom skådespel (amman i Strindbergs "Fadren", madam Blomkvist i Esmanns "Magdalene" och världsdamer). Hon har uppträdt vid gästspel i Stockholm. Christophsthal, by. Se F r eudenst a dt. Christov, K i r i l, bulgarisk skald, f. 1875 i Stara-Zagora, debuterade 1896 med Pésni i vuzdisjki (Sånger och suckar), snabbt följda af en rad andra diktsamlingar, hvilka sedan lämnade materialet för en 1904 utkommen volym Izbrani stichotvorenija (Valda dikter), försedda med berömmande företal af den bulgariske skaldefursten Ivan Vazov. C. framträder i dessa ungdomsdikter som lifslustens och lifs-njutningens förkunnare; "ett förnuftigt lif, ära och ideal" locka honom ej, han hyllar i stället "lifvets frihet och ungdomliga dårskaper". Hans eget lilla fosterland med sina primitiva seder synes honom för trångt, han söker lifvet ute i den stora världen; hans "heliga" lösen "kvinnor och vin, vin och kvinnor" för honom bl. a. till Italien, där han finner stoff för en rad glödande kärleksdikter. Så småningom får hans poesi en lugnare karaktär; som ett nytt moment inkommer däri en stark påverkan från den bulgariska folkpoesien. Speciellt gäller detta hans starkaste diktsamling, den 1904 publicerade Samodivska kitka (En febukett), täcka kärleksdikter, utgörande konstnärliga bearbetningar af folkvisor och folkliga motiv. Efter en period, då han med tvifvelaktig konstnärlig framgång odlar symbolismen (diktsamlingarna Hymner till morgonrodnaden, Intermezzo o. a.), blef C. sedan under krigsåren patriotisk kampsångare; under Balkankrigen 1912 -13 skref han glödande frihetshymner, sedan samlade under titeln "Till storms!" Under Världskriget diktade han en volym Segersånger (bl. a. en hänförd hymn till Tyskland), en genre, som förvärfvade honom stor popularitet inom hans land, men inom hvilken han poetiskt sedt ej nådde tillnärmelsevis så högt som i sin tidigare diktning. C. har ej heller utan framgång uppträdt som dramatiker. Stormande succés på den bulgariska scenen gjorde hans båda starkt patriotiska dramer Bojan trollkarlen, hvars ämne hämtats ur Bulgariens äldre historia, och Den gamle krigaren, där han hyllar bulgarisk heroism och brännmärker serbiskt barbari under Balkankrigen. Ett modernt tema behandlar C., halft skämtsamt, halft allvarligt i dramat Ratjenitsa, uppkalladt efter namnet på en bulgarisk nationaldans; litterärt värdefullare, om också oklart och sceniskt omöjligt, är dramat Stiilpotvorenije (Pelarbygge). Genomgående svaga äro däremot en del under krigsåren författade krigsnoveller. A. Kgn. Christy [krirsti], Henry, engelsk fabrikant och arkeolog, f. 1810, d. 1865, företog från början af 1850-talet vidsträckta resor, bl. a. till Mexico, Colombia och de skandinaviska länderna samt gjorde stora samlingar, belysande människans förhistoria. Med anledning af Boucher de Perthes' paleolitiska upptäckter i Somme-dalen fattade han intresse för undersökningar i Frankrike samt bekostade och utförde i gemenskap med E. Lartet en mängd utgräfningar i sydfranska grottor (se Lartet). C. efterlämnade ett halffärdigt arbete, Reliquice Aquitanicce, som kompletterades af Lartet och efter dennes död utgafs 1875 af R. Jones. C:s samlingar ha till stor del donerats till British museum. T. J. A. Chrobäter. Se Kroatien. Chronschoug [kronskog], typ för en själfkär, halfbildad, inskränkt människa, som på grund af lärdomshögfärd och pedantisk småsinthet gör sig löjlig. Namnet härrör från August Bondesons "Skollärare John Chronschougs memoarer" (1897), en fingerad själf biografi. R-n B. Chrysaör, grek. myt., "Guldsvärd". Se G o r-go n e r. Chryselefantin. Se Kryselefantin. Chrysobaianäce«, bot., detsamma som Chryso-balanoidece (se K o sa c e se). ChrysochloYidae, zool. Se Gu l dm ull v a-d a r n a. Chrysochraon, zool. Se Gräshoppor, sp. 480. Chrysoke'ras (af grek. chryso's, guld, och ke'ras, horn), Gyllene hornet. Se Konstantinopel, sp. 837-838. Chrysophanus, zool. Se Guldvingar. *Chrysops, zool. Se Blindbromssläktet. "Chrysostomos, J. Se T. Nyström, "Studier öfver J. Chrysostomi etik" (1911). Chrysotus, zool. Se Långbenflugor med fig. Chryssafis (grek. Xovoayyc;)> Johan E v a n-g e l o s, grekisk gymnast och öfversättare, f. 12 dec. 1873 i Aten, egnade sig efter af slutade skolstudier åt gymnastiken, vardt 1893 gymnastiklärare vid ett läroverk i Aten och tog s. å. första pris i en gymnastiktäflan där enligt ryskt system, studerade på statsstipendium vid Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm 1900-01, hvarefter han blef gymnastiklärare vid Atens normalskola 1902, generalinspektör för gymnastik 1910 och chef för fysisk fostrans sektion vid kultusministeriet 1917. C. har nedlagt ett energiskt, slutligen med framgång krönt arbete för svenska gymnastikens införande i Grekland. Genom k, förordn. 1909, bekräftad genom af riksdagen antagna lagar af 1918 och 1920, infördes nämligen svensk gymnastik i alla statens skolor. - C. deltog i revolutionskriget på Kreta 1896 (som frivillig), i kriget mot Turkiet 1897 samt, med utmärkelse, i de båda Balkankrigen 1912-13. C:s litterära verksamhet omfattar dels ett stort antal arbeten om gymnastik och idrott, däribland ett arbete om Lings gymnastiska system (1909; 3:e uppl. 1922), dels öfversättnin-gar från sv. af G. af Geijerstams "Gamla bref" (1921), V. Rydbergs "Romerska sägner" (s. å.) och Strindbergs "Giftas" (1922), smärre saker af Ellen Key och Selma Lagerlöf i tidskr. "Hellenis" m. m., och C. har flera översättningar m. m. under förberedelse, allt uttryck för hans entusiastiska och energiska sträfvan att göra Sverige kändt i Grekland. R-n B. II. J-dt. Chubbläs [tja'b-]. Se Lås, sp. 157. *Chubut. - 2. Territorium i Argentina, omfattar 241,966 kvkm. med 27,722 inv., 0,i på l kvkm. (1920). Guld, salt och granit exporteras. Chulalongkorn, konung af Siarn, f. 20 nov.