125 Ciamician- Citromyces 126 Ciamician [tjamitjan], Giacomo, italiensk kemist, universitetslärare, f. 1857 i Trieste, d. 1922 i Bologna, studerade vid italienska och tyska universitet, blef professor 1885 i Padua och 1889 i Bologna. C. utförde värdefulla arbeten om pyrrol och indol (se dessa ord) och deras derivat samt framträdde som föregångsman inom den organiska fotokemien. Flertalet af hans värdefulla, visserligen mest kvalitativa försök på detta område är publiceradt (tills, med P. Silber) i italienska vet. akadis (Accademia dei Limcei) skrifter. - C. var led. af svenska Yet. akad. (1911). H. E. Ciceroniänsk, som öfverensstämmer med Ciceros språkrena och konstnärligt smakfulla skrifsätt. Jfr Cicero, sp. 298. CiconiifoYmes, zool. Se Fåglar, sp. 186. Cipupälavadha. Se Indiens språk och litteratur, sp. 538. Cidäde de Säo Thomé. SeSäoThomé. Cie, rumänskt namn på Csik. *Ciechanow tillhör numera Polen (vojevodska-pet Warschau). Sedan v. Gallwitz' armé 13 juli 1915 genombrutit ryska försvarslinjen mellan Narev och ostpreussiska gränsen (Narevlinjen) på ömse sidor om Przasnysz, drogo sig ryssarna (12:e armén, Pleve) tillbaka till en förut befäst ställning i linjen C.-Krasnosielce. Denna anfölls den 15 s. m. af v. Gallwitz, som den 16 intog C. och den 17 Krasnosielce, hvarpå ryssarna uppgåfvo ställningen och återtågade bakom Narev. Jfr Y ä r l d s-kriget, sp. 189. H. J-dt, 'Cienfuegos hade 95,865 inv. 1919. 'Cigarr och C i g a r r e 11. Se vidare Tobak, sp. 245-246. Om det virke, som begagnas till cigarrlådor, se Cedrela. Cigarr-cigarrett. Se Tobak, sp. 241. Cikorieväxter, bot., namn på afd. Liguliflorce af Compositce. "Cilicien besattes under Världskriget af brittiska trupper 1918-19, dessa aflöstes af franska, och i Sévres-fördraget 1920 lades södra delen af C. till det franska mandatområdet Syrien, medan samtidigt återstoden förklarades för fransk intressesfär. Den franska ockupationen af C. upphörde dec. 1921, sedan Frankrike genom fördrag i Angöra utfäst sig att till Angoraregeringen öfverlämna C. Turkväldets återställande i C. föregicks af massflykt (till Grekland, Syrien o. s. v.) af armenierna i landet. V. S-g. *Cilli, som ligger vid Save, tillhör sedan freden i S:t Germain (10 sept. 1919) Jugo-Slavien. *Cimabue, G. Hans borgerliga namn var Benci-venni di Pep o. ("Cimabue" betyder i it. tjurhufvud.) Uppgifterna om honom i Ghibertis och Yasaris skrifter, upptecknade århundraden efter hans lefnad och upptagna af konsthistoriker på god tro, ha af den nyare forskningen befunnits allt annat än pålitliga. Men väl erkännes, att några af freskerna i S. Francesco i Assisi, som anses vara af hans hand, äro verk af "en storstilad monumentalmålare och en tolk för starka känslor". Den mycket omtalade Madonna de' Ru-cellai i S. Maria novella i Florens, som blifvit omtalad som C:s yppersta verk och som ansetts beteckna en frigörelse från den bysantinska traditionen, bär alla spår af Sienaskola och är med all sannolikhet identisk med den madonnabild, som beställdes af Duccio 1285 för den nämnda kyrkan i Florens. Den i art. sp. 318 i Nord. familjebok återgifna målningen är ej, som underskriften anger, Madonna de' Rucellai, utan den i Louvre förvarade madonnabilden, som tillhört kyrkan S. Francesco i Pisa. En sammanfattning af Cimabueforskningens resultat finns i det af U. Thieme utg. "Allgemeines lexikon der bildenden kiinste" (bd 6, 1912). Bland specialstudier märkes norrmannen A. Auberts "Die malerische decoration des S. Francesco in Assisi" (Leipzig, 1903). G-g N. Ci;mbex, zool. SeSågsteklar. Cimone [tjimåne], M o n t e, 1,230 m. högt berg i italienska prov. Yicenza, 2 km. n. om Arsiero. Under österrikiska offensiven i Tyrolen i maj 1916 bemäktigade sig österrikarna 26 och 27 s. m. befästningarna på bergets krön jämte det s. v. om Bor-carola på dess östra sluttning till försvar af Astico-dalen anlagda starka pansarfästet Casa Ratti. Som en följd häraf föll äfven (30 s. m.) Arsiero i österrikarnas händer. I början af nov. 1918 besattes C. åter af italienarna, sedan ställningen utrymts af österrikarna. Jfr Arsiero. Suppl. H. J-dt. *Cincinnati hade 401,147 inv. 1920 och är näst Cleveland den folkrikaste staden i Ohio. C. är en medelpunkt för det högre musiklifvet i Förenta staterna genom de i staden sedan 1873 hvartannat år hållna musikfesterna (jfr Thomas, Theodor e). Cinna, bot. Se Lukthven. *Cinnamomum har förr lefvat i Europa. Den finns afbildad i art. B ä r n s t e n, sp. 858-859. *CirC3ea. Den å sp. 334 befintliga fig. framställer C. alpina samt blomma och frukt af C. lutetiana. *Circeo. Circeji var från 393 f. Kr. en koloni med latinsk rätt; efter bundsförvantskriget blef det municipium (se d. o.). Lämningar af urgamla och senare murar äro funna. Circumcisiön, omskärelse (se d. o.). CirenäVca. SeCyrenaica. Suppl. Cire perdue [sir perdy], fr. Se A cire p e r d u e. Suppl. Cirkulationsvärmning. Se Uppvärmning. Cirkulärkräfta, med. Se Kräfta, sp. 144. Cirkulärnot. Se Not, sp. 62. *Cirkumskriptionsbulla. Se Ko nk orda t, sp. 767. Cirripidia, zool. (se Lepas), liktydigt med Cirrhipedia (se Rankfotingar). *Cista. Ficoroniska cistans framställning ur argonauttåget meddelas i art. Argonauterna, sp. 1449. Gastes), bot., detsamma som Cistacece. * Cisternvagn kallas äfven tank v agn. Cistineae, bot. Se P a r i e t a l e s. Cis-trans-isomerl. Se Isomeri, sp. 994. Cistudo, zool. Se E m y s (där dock genom tryckfel står Cistado lutraria i st. f. det rätta namnet Cistudo lutaria). *Citadell. Se Bagdad, Kairo, pl. fig. 5, och S a l o n i k i, fig. 3. Citadellfartyg. Se P a n s a r f a r t y g, sp. 1437. Citromyces, bot., en med Penicillium nära besläktad mögelsvamp, som, odlad i en sockerhaltig vätska, af söndrar citronsyra, hvaraf man betjänat