149 Collins-Colombia 150 Australien, nära floden Yarra-Yarra, 4 km. n. ö. om Melbourne, hvartill det bildar en förstad. 34,190 inv. (1918). Collins [kå'lins], Michael, irländsk krigare och statsman, f. troligen 1890 i Clonakilty, grefskapet Cork, fallen 22 aug. 1922 i en strid vid Bealnabla nära Bandon i grefskapet Cork, var bondson, inträdde vid 15 års ålder som skrifbiträde i postverkets tjänst och var 1906--10 tjänstgörande vid Londons centralpostkontors postsparbanksafdelning. Därpå var han kontorsbiträde hos en mäklare i City till 1916, då han undan den brittiska värnplikten begaf sig till Irland och inträdde i de frivilliga irländska trupperna. C. hade i London tillhört "Gaëlic league" och slöt sig vid början af sin politiska bana till den radikala feniska organisationen "Irish republican brotherhood". Han deltog som simpel soldat i påskupproret i Dublin 1916, fängslades då och blef frigifven vid amnestien sommaren 1917. C. blef då sekreterare vid sinnfeinarnas understödsfond för fängslade meningsfränders anhöriga och tilldrog sig på denna post genom sin goda organisationsförmåga sinnfeinledningens uppmärksamhet. Han valdes sålunda 1918 till led. af Dail Eireann (se d. o. Suppl.) och till led. af underhuset för South Cork, men tog liksom öfriga sinnfeinare ej säte i riksparlamentet. Däremot var han upprorsregeringens finansminister och senare äfven chef för republikanska irländska arméns kunskaparväsen. 1918 ställd under åtal för upproriskt tal, efterspanades han ifrigt, men utan framgång af brittiska polisen, och kring hans äfventyr bildades en väfnad af romantiska sägner, hvilka i förening med hans glada mod och organisatoriska geni gjorde honom till en allmänt älskad folkhjälte. Då brittiska regeringen i juli 1921 slöt stillestånd med sinnfeinarna, kunde C. åter framträda som politisk talare och öfverraskade då många genom sin moderation såväl mot Brittiska riket som mot Ulster. Närmast Arthur Griffith (se d. o. Suppl.) var C. på irländskt håll ledande vid afslutandet af uppgörelsefördraget med brittiska regeringen 6 dec. 1921 (se Irland. Suppl.), och hans stora personliga popularitet och humoristiska slagfärdighet i debatten hade väsentlig andel i, att majoritet vanns i Dail Eireann för fördragets godkännande. C. blef ordförande i den enligt fördraget upprättade provisoriska regeringen (febr. 1922) och kort därefter med generals titel öfverbefälhafvare öfver irländska armén. Under intim samverkan med Griffith förde han tålmodigt kampen mot De Valera och dennes doktrinärt republikanska anhängare, därvid omsorgsfullt undvikande att genom förhastadt ingripande göra dem till martyrer. För att åstadkomma ostörda val till den konstituerande nationalförsamlingen ingick han t. o. m. (maj s. å.) med De Valera ett aftal om, att bägge partierna ej skulle bekämpa hvarandra vid valen och sedan dela ministerposterna i den nya regeringen. Då efter valen (juni) republikanerna utmanande fortsatte striden, ingrep C. omsider med kraft (se Irland. Suppl.), och det var under ett fälttåg mot deras trupper i grefskapet Cork C. vid en inspektionsfärd råkade ut för ett bakhåll och stupade, blott ett par veckor efter Griffiths frånfälle. "Förlåt dem" voro hans sista ord. C:s död framkallade nationalsorg. Genom sin glada ungdomskraft och instinktiva statsklokhet står han vid Griffiths sida som den nya irländska fristatens grundläggare. V. S-g. Collosphaera Huxleyi, zool. Se pl. II, fig. 2 och 3 till art. Rhizopoda. *Colman, S., dog 27 mars 1920. Colmar [kålma'r], officiell namnform för Kolmar sedan 1919, då C. kom till Frankrike. Det är nu hufvudstad i dep. Haut-Rhin. 42,255 inv. (1921). Colmjon, G., författare. SeFrisiska språket, sp. 1461. Colobo7psis, zool. Se Myror, sp. 104 och 107. *Coloma, L u is, dog 11 juni 1915. *Colomb, P h. H. - Hans broder sir J. Ch. R. C. dog 27 maj 1909 i London. *Colombes är nu egentl. en förstad till Paris. 32,271 inv. (1921). S. om C. ligger det därifrån 1911 som egen kommun afskilda Bois-Colombes med 10,501 inv. s. å. *Colombia. Enligt senaste beräkningar omfattar C. 1,148,550 kvkm. Större delen af dess gräns mot Brasilien är ännu obestämd, och äfven med Peru pågå gränstvister, medan gränsen mot Ecuador bestämdes genom ett fördrag 1917. -- Befolkningen utgjorde 5,855,077 pers., 5,1 på 1 kvkm. (folkräkningen 14 okt. 1918; enl. andra uppgifter 6,295,491 pers.), hvaraf 158,428 indianer samt af de öfriga 2,749,398 män och 2,947,251 kvinnor, fördelade på följande administrativa områden: <table> <td> <td c>Kvkm. <td c>Inv. <td c>Inv på 1 kvkm. <td c>Departement. <td>Antioquia <td r> 59,180 <td r>823,226 <td r>14 <td>Atlántico <td r> 2,610 <td r>135,792 <td r>52 <td>Bolivar <td r> 57,760 <td r>457,111 <td r> 8 <td>Boyacá <td r> 42,630 <td r>657,167 <td r>15 <td>Caldas <td r> 19,110 <td r>428,137 <td r>22 <td>Cauca <td r> 52,830 <td r>238,779 <td r> 5 <td>Cundinamarca <td r> 20,840 <td r>812,036 <td r> 4 <td>Huila <td r> 20,980 <td r>183,337 <td r> 9 <td>Magdalena <td r> 49,420 <td r>211,395 <td r> 4 <td>Nariño <td r> 24,240 <td r>340,765 <td r>14 <td>Santander norte <td r> 16,200 <td r>239,235 <td r>15 <td>Santander sur <td r> 46 240 <td r>439,161 <td r> 9 <td>Tolíma <td r> 26,110 <td r>328,812 <td r>13 <td>Valle <td r> 40,000 <td r>271,633 <td r> 7 <td c>Intendentskap. <td>Meta <td v10 r>670,400 <td r> 34,071 <td v10 r>0,4 <td>Chocó <td r> 91,383 <td>San Andres y Providencia <td r> 5,953 <td c>Kommissariat. <td>Arauca <td r> 7,510 <td>Caquetá <td r> 74,254 <td>Goajira <td r> 22,652 <td>Putumayo <td r> 40,770 <td>Vaupés <td r> 6,355 <td>Vichada <td r> 5,540 </table>