elektriska banornas 784 km. 1920. Till kongressens senat sänder C. 2 och till dess representanthus 4 ombud. Staten är delad i 65 grefskap. E. A-t. Colorss3e. Se Ko los s a i. Colossendeis, zool. Se Haf ssp i n d l ar. C. är den största - öfver 60 cm. lång - bland de i allmänhet blott några få cm. långa hafsspind-larna. L-e. *Colosseum. Plan och genomskärning af C. visas i art. Byggnadskonsten, sp. 721, det inre af ruinen och en tänkt restaurering å pl. VII till art. Rom. *Colossochelys 1. Colossichely s. Se vidare Sköldpaddor, sp. 1375. Colpödium Trin., bot., grässläkte, som står nära Scolochloa och Glyceria. Den enda svenska arten, C. pendulinum (Arctophila pendulina), växer på stränder i Haparandatrakten. Den har ett ända till l m. långt groft strå med långa utlöpare, grågröna blad och yfvig, gles, i toppen lutande, gulbrun vippa. G. L-m. *Colquhoun, A. R., dog 18 dec. 1914. Colu7mba gutturösa, zool. Se K r o p p d u f v a n. Columbanus (fr. Saint-Colomban), helgon, d. 615, predikade kristendomen i Burgund, där han byggde flera kloster, sedan i Schweiz och Lombardiet. Hans dag är 21 nov. *Columbia. -- 2. Se vidare Washington. Columbiauniversitetet. Se New York, sp. 904. *Columbus. 1. C., Ohios hufvudstad, hade 237,031 inv. 1920. Columbus' riddare, eng. Knights of Columbus [nai'ts əv kəla'mbəs], en 1881 i Connecticut stiftad katolsk förening till hjälp åt änkor och föräldralösa, räknar nu öfver 1 mill. ledamöter. Colwyn bay, eg. Colwyn bay and Colwyn [kå'lωin bei'], stad och badort i grefsk. Denbigh, Wales, 10 km. v. om Abergele, i en mycket naturskön trakt. 18,770 inv. (1921). Coly^bidse, zool. Se Lommarna. ColymbilVrmes, zool. Se F å g l a r, sp. 186. Colyostichus, zool. Se Fikonsteklar. Colzaolja, Kohlsaolja, tekn., ofta förekommande benämningar på rof- och rapsoljor. Coma^a, stad. Se K o m a n a. Comatulidae, zool. Se Hårstjärnor. Combaconam, stad. Se Kombakonam. Combarieu [kåbariö], Jules Leon Jean, fransk musikskriftställare, f. 1859 i Cahors, lärjunge af Spitta i Berlin, professor i musikhistoria vid College de France, har vunnit anseende genom skrifterna Études de philologie musicale (I-III, 1896-98; I-II prisbelönta af Franska akad.), La musique, ses lois, son evolution (1907; belönt af Fr. akad.), La musique et la magie (1909) och Histoire de la musique (I-III, 1913-20), tidskriftsuppsatser m. m. Han redigerade den i Paris 1900 hållna internationella musikkongressens handlingar (1901). E. F-t. *Combes, J. L. E., var okt. 1915-dec. 1916 statsminister utan portfölj i ministären Briand och dog i Pons 25 maj 1921. Combination [kåmbinei'ʃn], eng., nyttjas äfven i Sverige som namn på ett kvinnoplagg, som ersätter antingen linne och benkläder eller underlif och underkjol. Combles [kå'bl], stad i franska dep. Somme, 11 km. n. v. om Péronne. 917 inv (1921). C. besattes under Världskriget 28 aug. 1914 af tyskarna (1:a armén, v. Kluck). V. och s. v. om C. utkämpades 29 s. m. delvis mycket hårda strider mellan den från trakten af Amiens mot tyska härens högra flank anryckande 6:e franska armén (Maunoury) och 1:a tyska armén, hvarvid den förra blef tillbakaslagen. Under slaget vid Somme 1916 utgjorde det befästa C. en stark stödjepunkt för en del af tyska fronten n. om Somme, med största uthållighet försvarad af trupper (hufvudsakligen tre rhenska inf.-regementen) tillhörande 1:a armén (F. v. Below). Efter föregående långvarig och kraftig beskjutning med gasgranater intogs den på gränsen mellan engelska och franska anfallsområdena i en dalgång belägna, fullständigt förstörda staden 26 sept. af engelska och franska trupper (tillhörande resp. 4:e armén, Rawlinson, och 6:e armén, Fayolle). Den återtogs af tyskarna (2:a armén, v. d. Marwitz) 24 mars 1918, men föll slutligen, än en gång, i de allierades händer 29 aug. s. å., då den besattes af engelsmännen (4:e armén). Jfr Världskriget, sp. 163, 204, 235 och 240, samt Somme. H. J-dt. Combres [kå'br], by i franska dep. Meuse, 19 km. s. ö. om Verdun, 89 inv. (1921). Byn jämte den n. v. därom belägna höjdsträckningen (en del af "Côtes de Meuse") invid Woëvre-högslättens västra kant voro under Världskriget föremål för häftiga strider, hvarunder den förra fullständigt förstördes. Ställningen vid C., som tillhörde Verduns försvarsområde, intogs af tyskarna (arméafdelningen Strantz) 25 sept. 1914 och ingick sedan i tyska fronten s. ö. om fästningen. Senare på hösten s. å. och under den följande vintern försökte fransmännen (3:e armén, Sarrail) gång på gång återtaga densamma, men utan påföljd. 5 april 1915 började en ny med betydande styrkor utförd fransk offensiv s. ö. om Verdun, hvilken äfven riktade sig mot C.-ställningen. Anfallet mot denna pågick nästan utan afbrott till den 20 s. m. och gaf till resultat, att fransmännen besatte den nordligaste delen af höjdsträckningen. De öfriga delarna af denna samt staden C. förblefvo i tysk ego till 12 sept. 1918, då hela ställningen intogs genom öfverraskande anfall af amerikanerna (1 fördelning af 1:a armén, Pershing) i samband med de allierades offensiv mot S:t Mihielbågen. Jfr Woëvre och Världskriget, sp. 168 och 241. H. J-dt. Comédie humaine, L a [kåmedi ymän]. Se Balzac, H. de. Comendlt, petrogr. Se Pant el l e rit. "Comenius, J. A. Det grefve Karl von Zerotin tillhöriga godset var Brandeis an der Adler. Come7phorus, Comep horri d se, zool. Se Oljefisken. 'Comerre, L. F., dog 20 febr. 1916 i Paris. * Comes. C o m i t e s utgjorde, under den senare romerska republikens tid och under kejsardömet, provinsståthållarens officiella stab, som med senatens eller kejsarens goda minne bildade hans råd. När kejsaren utöfvade sin prokonsulariska makt, d. v. s. när han uppehöll sig i provinserna, omgaf han sig med comites. Småningom öfvergingo de till ord. ämbetsmän, både vid hofvet, i riks- och provinsförvaltningen samt i Rom. Ur dessa deras