165 Cooper-Cordonnier 166 * Cooper. 1. A. C. föddes omkr. 1605, sannolikt i London, och dog 1660 i Stockholm. Cooper [kö7po], James, skotsk kyrkohistoriker, f. 1846, d. 27 dec. 1922, studerade vid Aberdeens universitet, där han var filos, och teol. doktor, samt tjänstgjorde som präst vid S:t Nicolas i staden 1881-98. Redan under denna tid gjorde sig hans kyrkohistoriska intresse starkt gällande; han blef sekreterare vid skotska kyrkohistoriska samfundet, var 1886-1903 president i Aberdeens Ecclesio-logical society, blef 1899 president i Glasgows Eccles. soc. och har från 1903 gång på gång varit president i skotska Eccles. soc. Höjden af kyrkligt inflytande nådde han, då han 1917 utsågs till skotska generalförsamlingens (kyrkomötets) "moderator". Han har utgett "Cartularium ecclesise S. Nicolai Aberdonensis" (2 bd), Confessions of faith and formulas of subscription, The Scottish liturgy of 1637 m. m. Främst har han kanske intresserat sig för närmande mellan kyrkorna, utgaf 1918 Reunion, a voice from Scotland och höll 1920 Olaus Petri-föreläsningar i Uppsala öfver Den skotska kyrkan och kyrkans enhet (tr. 1920 i serien "Kyrkans enhet"). Hj. H-t. Cooreman [kår-], Ger ar d, belgisk politiker, f. 1852, mångårig led. af representantkammaren, var dennas talman 1908-12 och gjorde sig bemärkt som en bland den flamländska rörelsens ledande män. Då en mot de af tyskarna i deras nationella sträfvanden uppmuntrade flamländarna mera välvillig regeringspolitik syntes önskvärd, efterträdde C. juni 1918 Broqueville som ministerpresident. Han efterträddes, då regeringens säte efter Världskrigets slut från Havre åter förlades till Bruxelles, nov. 1918 af Delacroix. C. är sedan 1912 "statsminister" (ministre d'état). Copacabana, stad i dep. La Paz, Bolivia, på en från sydöstra ändan af sjön Titicaca utlöpande half ö, mellan floderna Desaguadero och Pomata, 50 km. v. om La Paz. Omkr. 8,000 inv. C. har en af pilgrimer mycket besökt helgedom. Cope [kåu'p], Richard Whittaker. Se Albionpress. Copeognatha, zool. Se P soc i d se. *Coppée, F. E. J., dog 23 maj 1908 i Paris. Se G. Ferriéres, "F. C. et son oeuvre" (1908). *Coppernicus, N i k. Hans namnteckning meddelas å pl. I till art. Autograf. Copper river [kå'pa ri;v9], flod i nordamerikanska territoriet Alaska, upprinner vid foten af Mount Wrangell och flyter ut i Stilla hafvet. Omkr. 500 km. I dess dal finnas koppargrufvor. Coppicingmetoden. Se K i na b ark, sp. 76. *Coprinus. Se färgplansch II till art. Svampar. Copro'phaga, zool. Se T o r d y f l a r. Coptos, forntida stad i öfre Egypten, nära högra Nilstranden, 43 km. n. om Luksor, hade stor betydelse som utgångspunkt för karavanvägarna till Röda hafvet. Petrie verkställde gif vande gräfningar där 1894. Platsen heter nu Ku f t. *Coquard, A., dog i aug. 1910. *Coquelin. 1. B. C. C. dog 27 jan. 1909 i Paris. - 2. E. A. H. C. dog 8 febr. 1909 i Paris. I Boulogne-sur-mer är rest ett minnesmärke af A. Maillard öfver bröderna C. Cor [kå;r], fr., mus., horn. - Cor anglais [äglä], engelskt horn. CoraciifVrmes, zool. Se Fåglar, sp. 186, och R o f f å g l a r n a, sp. 609. CorallorrhFza, bot., dets. som Coralliorhiza. Cora och Alo'nzo [kära], opera med peruansk-spanskt ämne, text af G. J. Adlerbeth och musik af J. G. Naumann (se dessa), uppf. i Stockholm f. g. vid operahusets invigning 1782. Samma ämne behandlades i operor af Méhul (1791) och P. v. Winter (1795) samt af Kotzebue i skådespelet "Die sonnenjungfrau" ("Cora eller solens prästinna"), uppf. här f. g. 1810. Coray. Se Kor a e s, A. Corbeaux [kårbå], Bois des C., skog i franska dep. Meuse, strax n. om Cumiéres, 12 km. n. v. om Verdun. Där utkämpades under Världskriget häftiga strider 7-8 mars 1916, då tyskarna eröfrade skogen, och 20 aug. 1917, då fransmännen åter-togo den. Jfr V e r d u n. CoYcholis, pseudonym för Flores Garcia. *Corchorus. Jfr Kerria japonica. CoYda, it., sträng. Se A una corda och Pedal 3. *Corday d'Armans. Namnet bör skrifvas C o r-d ay d'A r m o n t. Cordelia, pseudonym. Se Italienska litteraturen, sp. 1099. Corder [kå'd8], Frederick, engelsk tonsättare, f. 26 jan. 1852 i London, elev af k. musikakademien där och af F. Hiller i Köln, blef 1886 piano-och kompositionslärare vid nämnda akademi samt 1889 intendent där. Hans flitiga tonsättarverk-samhet omfattar operetter, operorna La morte d'Arthur och Nordisa (1887 uppf. med stort bifall), flera kantater och deklamatorier, uvertyrer (Ossian, Prospero), skådespelsmusik, orkestersviter, rumänska danser för violin och piano m. m. 'Cordier, H. J. C., dog 30 april 1905 i Alger. Cordieritgnejs, petrogr., geol., en vanligen grå gnejsart, som jämte de vanliga gnejsbildande mineralen fältspat, kvarts och glimmer innehåller korn af mineralet kordierit. Den förekommer flerstädes i Tyskland och äfven i Sverige, hvarest t. ex. den södermanländska grå gnejsen är kordierit-förande och därför benämnts kordieritgnejs eller granat-kordierit-gnejs, emedan den tillika innehåller granat. E. E. Cordillera Mariänica [kårdiljera]. Se M a r i a n-ska bergsystemet. *Cördoba. 1. Provinsen hade 563,380 inv., 41 på l kvkm., 1920. - 2. Hufvudstaden C. hade 73,359 inv. 1920. En afbildning af moskéns ursprungliga grundplan meddelas i art. Byggnadskonsten, sp. 728. Se äfven samma artikel sp. 729. - 3. Provinsen C. i Argentina hade 787,748 inv., 4,9 på l kvkm., 1920. - 4. Hufvudstaden C. (Argentina) hade 156,000 inv. 1918. Cordonnier [kårdånnie], Em i Ii e n Louis Victor, fransk militär, f. 1858 i Surgy, var vid Världskrigets utbrott brigadgeneral, befordrades 1915 till divisionsgeneral och förde som sådan från början af maj till slutet af juli 1916 med utmärkelse befälet öfver 8:e armékåren (i Ar-gonnerna), hvarefter han blef chef för den nyorgani-