Coulomb-Gerstners lag-Cox 178 Siegfriedsställningen, hvarefter det besattes af fransmännen. Under tyska offensiven mot Amiens på våren 1918 intogs C. 8 och 9 april (genom stormning) åter af tyskarna (7:e armén, v. Boehn). 5 sept. s. å. återeröfrades det dock slutligen af fransmännen (10:e armén, Mangin). Innan tyskarna utrymde C., sprängde de af militära skäl den ståtliga slottsruinen med dess höga don jon, hvilket väckte stark förbittring i Frankrike. Jfr Världskriget, sp. 218, 234 och 240. H. J-dt. Coulomb-Gerstners lag eller rättare regel [kola7-], fys., uttrycker att, om ett visst material belastats så mycket, att den s. k. sträck- 1. flyt-gränsen (se Hållfasthet, sp. 53) öfverskri-dits och sedan aflastats, nyssnämnda gräns vid ny belastning befinnes ligga högre än förut. S. k. flytning inträder först ung. vid den högsta belastning, för hvilken materialet förut varit utsatt. T. E. A. Coulombs lag [kolåV]. Se Coulomb och Magnetism, sp. 492. *Coulommiers, stad i franska dep. Seine-et-Marne, vid Grande Morin, 23 km. s. v. om Meaux, 6,129 inv. (1921), intogs 5 sept. 1914 under slaget vid Marne af tyskarna (1:a arméns, v. Kluck, kavalleri), som dock redan efter tvenne dagar måste utrymma staden, hvarefter denna besattes af engelsmännen (French). C. förblef sedan i de allierades besittning. Linjen Chantilly--Meaux--C. betecknar (den ungefärliga) gränsen n. ö. om Paris för tyskarnas framryckning. Jfr Världskriget, sp. 164. H. J-dt. Coupage [kopāʃ], fr., förskärning (se d. o.). Coup de barre [ko dəba'r], med. Se Gula febern. *Cour. I Frankrike finnas nu (1923) 27 cours d'appel. *Cour, La. 1. J. A. B. L a C. dog 13 okt. 1909 i närheten af Aarhus. - 2. P. La C. dog 24 april 1908. *Courbet, G., har under de sista åren blifvit representerad på Nationalmuseum i Stockholm af Den vackra irländskan samt två landskap. Louvre-museet har inköpt ett af C:s hufvudarbeten, Ateljén (målad 1855); för Petit palais i Paris ha förvärfvats Brandkåren rycker ut (natteffekt) och en mängd studier. G-g N. *Courbevoie hade 46,053 inv. 1921. *Courcel, A. C., baron de, dog 16 juni 1919 i Paris. Han tillhörde senaten till sin död och tog verksam del i dess kommissionsarbete, men uppträdde sällan i debatterna. C. skref bl. a. Notice sur le duc de Broglie (1901) och Notice sur la vie et les travaux de Louis Buffet (1902). V. S-g. Cour des aides [kor däs ad], äldre franskt finans-ämbetsverk, som fanns till alltifrån senare medeltiden och afskaffades 1790 under revolutionen. Utom i Paris funnos cours des aides i flera af de större landsortsstäderna; de hade förnämligast att afgöra tvistemål i fråga om en mängd pålagor till kronan. (Aide, eg. hjälp, betydde förr äfven pålaga.) Courrier Européen, Le [lo korrie öråpeä']. Se Européen. *Courtet, X. M. B. Auguste, dog 1891 i Paris. Courthope [kå'tap], William John, engelsk litteraturhistoriker, f. 17 juli 1842 i Surrey, d. 10 april 1917, var 1870-87 anställd i undervisningsdepartementet och 1887-1907 högre förvaltningstjänsteman samt 1895-1901 professor i poesi i Oxford. 1869 och 1870 utkommo två diktsamlingar af C., som emellertid snart öfvergick till litteraturkritisk verksamhet. Hans största verk är History of english poetry (6 bd, 1895-1909), som skildrar den engelska poesien i egenskap af den (nationella andans uttryck. Vidare skref han en monografi öfver Addison (1882), The liberal move-ment in english literatur e (1885), Life in poetry (1901) och utgaf (jämte W. Elwin) Popes arbeten (10 bd, 1871-89). Efter hans död utkom 1920 en samling dikter med biogr, af Prichard. Se J. W. Mackail, "Memoir of W. J. C." (1919). B-nB. Courths-Mahler, Hed w i g, tysk författarinna, född Mahler, f. 18 febr. 1867 i Nebra a. d. Unstrut, har skrifvit ett ofantligt stort antal litterärt värdelösa förströelseromaner, af hvilka många ha öfversatts till svenska. R-n B. *Courtney, L. H., dog 11 maj 1918 i London. 1906 hade han blifvit peer med titeln baron C. of P e n w i t h. Se biogr, af G. P. Gooch 1920. Court of commissioners for ecclesiastical causes [kå't 9v kand'janas far iklisiä'stikl kå'sis], eng. Se Höga kommissionen. Court of high commission [kå't av häY kemien], eng. Se Höga kommissionen. *Courtrai hade 36,767 inv. 1921. Under Världskriget besattes staden i midten af okt. 1914 af en tysk reservkår (tillhörande 4:e armén, hertig Albrekt af Württemberg). På grund af sin egenskap af viktig förbindelseknut bakom tyska fronten i Belgien blef C. sedermera (särskildt på hösten 1917) föremål för upprepade bombanfall af engelska flygare. Under de allierades slutliga offensiv på hösten 1918 återtogs, efter ett par dagars hårda strider, 17 okt. staden af engelsmännen. Jfr Världskriget, sp. 171 och 243. L. W:son M. H. J-dt. Coussange [kosa'j], Jacques de, pseudonym för d e Q u i r i e 11 e, fru (se denna i Suppl.). Cowdenbeath [kåu'dnbīth], stad i skotska grefsk. Fife, 37 km. n. v. om Edinburgh. 14,215 inv. (1921). Kolgrufvor. *Coventry hade 128,205 inv. 1921, ökade i folkmängd med 20,6 proc. perioden 1911--21 och var med afseende på folkökning den 4:e i ordningen af Englands städer under perioden. Cover coat [ka'və kåu't], eng. (af cover, omhölje, och coat, rock), en sorts sandfärgadt, lätt ylletyg till öfverplagg; af sådant tyg sydd kort sommarytterrock eller längre damkappa. Impregneradt, används tyget äfven till regnrockar. Covilhã [kovi'ljə], stad i distriktet Castello Branco, prov. Beira, Portugal, på sluttningen af Serra da Estrella. 650 m. ö. h. 15,745 inv. (1911). Cox [kå'ks], James Middleton, nordamerikansk politiker, f. 31 mars 1870 vid Jacksonburg, Ohio, var i sin ungdom skollärare och sedermera tidningsman, inköpte 1898 "Dayton news" och senare ett par andra Ohiotidningar, var 1909--13 led. af kongressens representanthus, valdes af demokraterna till guvernör i Ohio 1913, föll igenom 1915, men valdes ånyo 1917 och 1919. Som guvernör genomdref han en rad sociala reformer, särskildt på arbetarskyddslagstiftningens område. Han var ifrig anhängare af presidenten Wilsons utrikes-