Daltons lag-Dammbindande olja 232 *Daltons lag, kem., fys. Ang. lagen för de multipla proportionerna se Atomvikt, ang. lagen för trycket hos en blandning af gaser se Gas, sp. 772. Dalziel [därlsi9l], ort i grefskapet Lanark, Skottland, s. ö. om Glasgow. Omkr. 47,500 inv. Kol-och järngrufvor, järnverk. Dalziel [dä^siel], Henry James, baron D. of K i r k c a l d y, engelsk tidningsegare, politiker, f. 1868, var 1892-1921 (liberal) underhusledamot, hade i sin ungdom varit journalist och innehade aktiemajoriteten i flera tidningsföretag, så t. ex. i "Keynolds' newspaper", "Pall Mall ga-zette" (1917-20), "Daily chronicle" (1918-22), "Country world" m. fl. Han var ifrig anhängare af Lloyd George, erhöll knightvärdighet 1908, blef baronet 1918 och upphöjdes till peer (baron D.) 1921. v. s-g. *Dalälfven. Se Vattenkraftverk, fig. l-3,6o. 14. *Damara tillhör nu det under Sydafrikanska unionen lydande territoriet Sydväst-Afrika. Damaschke, AdolfWilhelmFerdinand, tysk nationalekonom, jordlagstiftningsreformator, f. 1865 i Berlin, verkade först som folkskollärare, men därefter som folklärare i tidningspressen och som talare. Han tillhörde någon tid det frisinnade partiet, öfvergick sedan till det af F. Naumann bildade national-sooiala partiet, men öfvergaf i slutet af 1800-talet partipolitiken för att uteslutande egna sig åt jordreformen. Han blef 1898 ordf. och ledare för Bund deutscher bodenreformen, som åsyftar att främja lagstiftning för jordens och naturkrafternas utnyttjande för det allmänna bästa och att tillgodogöra för staten eller kommunerna jord-värdestegring, som egt rum utan enskilda personers arbete. Sina idéer har han utvecklat i en serie skrifter, som fått ojämförligt större spridning än andra tyska nationalekonomiska verk, främst Die bodenreform (1902; 19:e uppl. 1922), vidare Ge-schichte der nationalökonomie (2 dlr, 1905; många uppl.). D. är en af Tysklands yppersta talare och har teoretiskt behandlat talkonsten i flera arbeten (det senaste, Geschichte der redekunst, 1921). G. B-st. *Damaskus. 1. Syrisk stat l. guvernement i den syriska förbundsstaten, nu under franskt mandat, omfattande 41,640 kvkm. med omkr. 605,000 inv. (1921). Se vidare Syrien. Suppl. -- 2. Hufvudstad i staten D. och mandatärområdet Syrien, omkr. 250,000 inv. (1921), hvaraf omkr. 40,000 kristna. D. har i många hänseenden gått framåt under senaste årtiondena, har elektrisk belysning och spårvägar; genom Hedjasbanan (se d. o. Suppl.) står D. numera i förbindelse med Aleppo och Medina, till Haifa vid Medelhafskusten går en järnväg liksom till Beirut. D. besattes under Världskriget 1 okt. 1918 af engelskt, operationsarmén i Syrien (Allenby) tillhörande kavalleri i förening med den arabiske emiren Feisals trupper, sedan staden föregående dag utrymts af den mot Aleppo återtågande, delvis i upplösning varande, 4:e turkiska armén (Djemal pascha). Jfr Världskriget, sp. 250. I D. kröntes emir Feisal 8 mars 1920 till konung af Syrien och Damaskus, men efter strider med fransmännen (juli s. å.) nödgades han lämna D. och erkänna den franska styrelsen där. O. Sjn. H. J-dt. 'Dåmbovita. - 2. 1913 var antalet inv. 258,378. *Damianistinnor. Se Klara, sp. 208-209. Damien [damiä'], P äter D., "de spetälskes apostel", belgisk missionär, eg. Joseph de V e u s t e r, f. 1840 i byn Tremeloo nära Louvain af bondesläkt, d. 1889, ingick 1860 i Picpus-för-eningen (se d. o.) och reste i st. f. sin broder, hvilken insjuknat, som missionär, ehuru ej fullt utbildad, i föreningens tjänst till Hawaii-öarna, dit han anlände 1864, och prästvigdes i Honolulu. Då regeringen såg sig nödsakad att internera de många spetälska på ön Molokai (se vidare d. o.), åtog D. sig 1873 frivilligt att bli präst hos dem, till antalet omkr. 600, hvaraf 210 katoliker. Han verkade 12 år ej blott som själasörjare, med framgång (katolikernas antal växte), utan som läkare och timmerman, men angreps själf af spetälska *och dog fyra år därefter. Se Joh. Jörgensen, "En apostel" (Köpenhamn, 1900). Damkvartett. Se Kvartett. Damloup [dälö7], by i franska dep. Meuse, 8 km. n. ö. om Verdun, invid Woévre-högslättens västra kant. 62 inv. (1921). På grund af sitt läge vid foten af den behärskande höjd, hvarpå fort de Vaux låg, voro byn och det s. v. om denna uppe på höjden belägna permanenta batteriet ("batterie de D.") under Världskriget föremål för långvariga och förbittrade strider, hvarunder byn fullständigt förstördes. Den senare intogs af tyskarna 9 mars 1916, men återeröfrades af fransmännen 4 nov. s. å. Batteriet stormades i samband med anfallet mot fort de Vaux af tyskarna 3 juli, men återtogs slutligen 24 okt. s. å. af fransmännen. Jfr Verdun. H. J-dt. * Dammar-harts, farm. tekn. Se Agathis. Suppl. Dammbindande olja, tunnflytande mineralsmörjolja (se Smörjmedel, sp. 84), utstrykes på golf för att hindra damm att upphvirflas i luften. Kort efter dammoljning kan luftens bakteriehalt vara minskad med 90 proc. mot före oljningen. Bakteriehalten i luften ökas småningom, i den mån oljelagret afnötes från golfvet. Oljningen måste därför upprepas med vissa mellantider. Vid sop-ningen bildar dammet med oljan små kulor eller cylindrar, som hålla sig i golfvets närhet, utan att upphvirflas i rumsluften. I ett med dammolja behandladt rum kännes en svag maskinoljelukt, men den är icke nämnvärdt störande. Trägolf, som dammoljas, bli mycket mörka i färgen, men konserveras i viss mån, bli hårdare. Oljan måste utbredas i tunt lager medelst svamp eller filttyg eller medelst en för ändamålet konstruerad, lång-skaftad "borste", hos hvilken borsten äro ersatta af ett par tjocka filtskifvor, från hvilkas oljefyllda mellanrum och porer den dammbindande oljan kommer fram och kan utstrykas i ett tunt lager. Vid oljningen få icke lämnas några, synliga oljefläckar (de göra, att golfven bli hala, att f ettfläckar uppstå på kläder eller papper i kontakt med golfvet). I skolor med gamla trägolf, å hvilka dammoljan gör den största nyttan, bör dammoljning utföras minst hvar tredje månad; golfven skuras, få torka, hvar-