281 Dekorum-Delacroix 282 jektionsapparater utarbetats af Allgemeine elek-trische gesellschaft i Berlin gemensamt med maskiningenjören Adolf Linnebach vid Schauspielhaus i Dresden, eller ock förfärdigad af vanlig dekorations-väf, då den genom upprullning lätt borttages från sin plats, enligt ett af maskiningenjören Max Hasait vid Opernhaus i Dresden uppfunnet patent, hvarigenom väfven, som vid användningen hänger fritt ned från en i tågvinden fäst träbana, genom sin tillskärning och sin egen tyngd af sig själf slätar ut alla veck och rynkor. Af det förra slaget finnes i Sverige en rundhorisont vid Lorensbergsteatern i Göteborg och af det senare två vid Operan och Dramatiska teatern i Stockholm. Sedan en längre tid tillbaka har man sökt bryta med det gamla soffitsystemet för att ge mera vidd och naturlighet åt det sceniska landskapsperspektivet, och vid enstaka tillfällen gjordes primitiva föregångare till den moderna rundhorisonten, men målade som landskap med himmel och moln i likhet med de gamla fonderna, så t. ex. till "Tristan" i Stockholm, till "Valkyrian" i Berlin och vid Burgteatern i Wien, där det första försöket lär ha gjorts. F. ö. har den sceniska belysningstekniken, som numera är högt utvecklad icke minst hos oss, genom nya sinnrika apparater från den elektriska firman Schwabe & comp. i Berlin möjliggjort både förenklingar och mycket omväxlande måleriska effekter i dekora-tionsväg. Samtidens impressionistiska, symbolistiska och stiliserande riktningar inom målarkonsten ha trängt sig in äfven inom teatermåleriet. - Sedan det plastiska elementet i teaterdekorationen alltmer tagit öfverhand, har man tvingats att medelst genomgripande förändringar inom teatermaskineriet ernå hastiga och bekväma dekorationsombyten. Man fäster sig vid tre nu i bruk varande nya system, efter hvilka de moderna scenerna fått sina namn: vridscenen, den skjutbara scenen och den sänkbara scenen. Vridscenen (ty. drehbuhne, eng. revolving slage), uppfunnen 1896 af teaterteknikern K. Lautenschläger (se denne) i Miin-chen, är idén med skifvan, som vrides kring sin axel. Denna runda scen indelas för de olika dekorationerna i ett antal segment, hvart och ett med en bredd vid basen lika med scenöppningens. Där stå alltså flera dekorationer färdigbyggda på en gång, och skifvan behöfver endast vridas, tills den önskade dekorationen hunnit fram till scenöppningen, hvarmed förvandlingen är färdig. Vridscenen har med framgång användts af Max Eeinhardt, och en sådan är inmonterad på Lorensbergsteatern i Göteborg och en på Svenska teatern i Stockholm. Den skjutbara scenen (ty. schiebebuhne, eng. sliding stage), konstruerad af maskiningenjören Fritz Brandt i Berlin, är äfven den indelad i fält, som ha en bredd lika med scenöppningens, men skillnaden är här, att fälten utgöras af låga vagnar, som med hela dekorationen eller delar af den skjutas in i stora magasin, belägna på sidorna och bakom den egentliga scenen. Vid förvandling skjutes alltså det fält, som befinner sig framme vid scenöppningen, t. ex. in i det högra magasinet och lämnar plats för nästa dekorationsvagn, som i färdigt skick kommer inrullande från vänster; denna scentyp finnes på Deutsches opernhaus i Berlin-Charlottenburg. På den sänkbara scenen (ty. versenkbuhne) sker ombytet af de olika fälten ej åt sidorna i scenvåningen, utan till och från källaren. Den ofvannämnde M. Hasait har för sin operascen i Dresden konstruerat en dylik scen, där scengolfvet är indeladt i 7 tvärgående fält (segment), som med sina kassettluckor och försänkningar (se Teater, sp. 598) äro ställda på hydrauliska kolfvar, hvilka efter behag sänka eller höja segmenten. De sista fyra segmenten, från scenöppningen räknadt, äro på kortsidorna äfven försedda med hjul, som, löpande på skenor i höjd med scengolfvet, rulla fram dessa segment till rampen eller tillbaka till fonden. Vid dekorationsombyte sänkas segmenten I, II och III med sin dekoration 10 m. ned i källaren, segmenten IV, V, VI och VII rullas med den nya dekorationen fram till rampen och täcka det uppståndna tomrummet, medan deras gamla plats i fonden intages af ytterligare 3 segment, som i bakgrunden höjas upp ur källaren, försedda med den bakre hälften af den nya dekorationen. Nu ombyggas segmenten I, II och III i källaren, och nästa förvandling sker i omvänd följd mot nyss. Förvandlingarna utföras på mindre än en minut och ske helt tyst, då de utföras med hydraulisk kraft. Den ofvan nämnde A. Linnebach har för Schauspielhaus i Dresden - världens modernaste scen - förenat den sänkbara med den skjutbara scenen, så att samtidigt icke mindre än 7 olika dekorationer stå färdiga att i tur och ordning föras fram till scenöppningen. H. St-bg. Dekorum. Se D e c o r u m. Dekreditéra (fr. décréditer), nedsätta, förstöra någons anseende eller förtroende. Dekuplrsåg. Se S å g n i n g, sp. 28. *De la Brache, Helga. E. Hildebrand har i "Den senaste s. k. Vasasagan. Kritiska studier" (1910) uppvisat ohållbarheten af hypotesen om ett Gustaf IV Adolfs äktenskap n:r 2 med drottning Fredrika. Han uttalar sig ej om kvinnans påstådda, men ej oemotsägligt bevisade identitet med Aurora Florentina Magnusson. Ett mycket subjektivt möt-inlägg mot Hildebrands broschyr, pseudonymen Harald Hildings "Fröken De la Brache. Bedragerska eller konungadotter?" (1911), aftrycker en mängd akter i tvistefrågan. V. S-g. * Delacroix, F. V. E., är numera representerad på Stockholms Nationalmuseum af en målning från hans sista skede, Herminie hos herdarna (1859), i konstmuseet i Köpenhamn af en blomsterstudie, i Glyptoteket där af Mirabeau och markis de Dreux-Brézé (täflingsämne, utfärdadt af den republikanska regeringen 1831), Herkules och Diomedes samt Tomas T viftar en. I Vilh. Hansens samling på Ord-rupgaard funnos 6 nummer. - D:s stora målning Sardanapalus' död (1827) förvärfvades af Louyre-museet 1921. G-g N. Delacroix [delakrwa'], Leon, belgisk politiker, f. 1865, var advokat i Bruxelles och katolsk högerman samt blef nov. 1918 ministerpresident och finansminister i den efter Världskrigets slut bildade koalitionsministären af klerikaler, liberaler och socialdemokrater. Genom en klok handels- och finanspolitik inlade han stora förtjänster om Belgiens återuppbyggande efter kriget. Han genomförde äfven en genomgripande rösträttsreform (april 1919). Efter nyvalen till parlamentet (nov.) kvarstod D. i spetsen för den rekonstruerade ministären, hvilken afgick okt. 1920 till följd af inre konflikter på grund