335 Dispositionsprincipen -Distansminut organiserandet af denna verksamhet på landsbygden mött åtskilliga svårigheter; vidare utveckling och modifikationer af metoden synas fortfarande erforderliga. Man har eftersträfvat ett intimt samarbete mellan vårdanstalterna och dispensärerna, och läkarna vid de större länssanatorierna delta därför vanligen i ledningen af dispensärverksamheten inom resp. län. Till kostnaden för dispensärverksamheten ha bidrag lämnats dels af landsting och kommuner, dels (från 1915) af staten; slutligen har Nationalföreningen mot tuberkulos till denna verksamhet inom landets olika delar lämnat betydande bidrag, som under senare åren uppgått till öfver 300,000 kr. årligen. För utbildning af dispensärsköterskor har af Svenska nationalföreningen mot tuberkulos 1910-22 anordnats 23 kurser, hvarje för 12 elever, förlagda till Stockholm, Göteborg eller Malmö och omfattande teoretisk och praktisk undervisning i dispensärarbete, bostadsinspektion, barnavård, fattigvård, social lagstiftning, huslig ekonomi m. m. Litt.: "Dispensärsköterskan. Några föredrag och lektioner vid Svenska nationalföreningens mot tuberkulos dispensärkurser" (1913), Em. Lindhagen, "Tuberkulosens bekämpande medelst dispensärer" (1910), G. Neander, "Dispensärverksamheten och landstingen" (i Landstingens tidskrift, 1914) samt många uppsatser i "Svenska nationalföreningens mot tuberkulos kvartalsskrift". G. N-r. *Disppsitionsprincipen. Jfr ock O f f i c i a 1-princip. 'Disputation. Se äfven Universitet, sp. 1127-^28. *Disraeli. - 2. Benjamin D. Utom Bohms staty öfver D. inne i Westminster abbey (1881) restes 1883 en staty öfver honom (af Eaggi) vid Parliament square, midt emot kyrkan. Den af lord Rowton förberedda lefnadsteckningen öfver D. började skrifvas af W. F. Monypenny, som dog efter att ha medhunnit 2 bd (1910-12); den har fullbordats af G. E. Buckle ("The life of Benjamin D., earl of Beaconsfield", bd 3-6, 1914-20). Dissipatorskorsten (af lat. dissipäre, skingra), en ang- eller fabriksskorsten, som i öfre ändan är försedd med radiella sidoöppningar i skorstensväg-gen, hvarigenom luft kan inströmma och utsprida röken, innan denna kommer ut i luften. Flera patent finnas uttagna på dylika anordningar, hvilka urspr, torde förskrifva sig från H. W i s l i c e-n u s. Genom ofvannämnda utspädning minskas i hög grad rökgasernas skadlighet på kringliggande vegetation. Förutom enklare anordningar förekomma äfven multidissipatorer, där skorstenen utgöres af koncentriska rör, hvart och ett försedt med sidoöppningar. F. ö. varieras anordningarna på flerehanda sätt: genom öppningarnas antal och form, skorstenens uppdelning i sektioner o. s. v. Se fig. å. sp. 336. K. S-n. 'Dissociation. - 2. Termisk kem., reversibel sönderdelning (se Reaktion 2) af sammansatta molekyler i enklare, i följd af upphettning. Hit hör t. ex. sönderdelning af kalciumkarbonat genom upphettning (kalkbränning) enligt den omvändbara reaktionsformeln CaC03^=^CaO+C02. I öfverensstämmelse med massverkans lag (se d. o.) fortgår dissociationen till ett visst, af temperaturen beroende jämviktsläge, så att t. ex. i det anförda Dissipatorskorsten. fallet dissociationen afstannar så snart den af-spaltade kolsyrans tryck stigit till det belopp, som motsvarar den rådande temperaturen. För kalciumkarbonat har man sålunda kunnat bestämma följande dissociationstryck: Temperatur 700° 750° 800° 850° 900° Dissociationstryck ...... 50 99 195 370 700 mm. För ämnen, ur hvilka, såsom fallet är med kar-bonaten, vid dissociationen bildas blott en gasformig spaltningsprodukt, kallas den temperatur, vid hvilken dissociationstrycket uppgår till en atmosfär, för ämnets sönderdelningstemperatur. För kalciumkarbonat ligger denna vid 908°, för strontiumkarbonat vid 1150° och för bariumkarbo-nat vid omkr. 1450°. Bariumkarbonat är alltså mycket beständigare vid upphettning än kalciumkarbonat. Och i allmänhet kan sönderdelningstem-peraturen betraktas som ett mått på ett ämnes kemiska stabilitet eller på den kemiska afflnitet, som sammanhåller dess beståndsdelar. - Andra exempel på termisk dissociation utgöra salmiakens sönderfall i saltsyra och ammoniak enligt reaktions-formeln: NH4C1^Z±NH3 + HC1, samt kolsyrans i koloxid och syrgas: 2C02^Z±2CO+02. Om dissociation af kväfvetetroxid se d. o. och om vattenångans dissociation i vätgas och syrgas se T e r m o-kemi, sp. 921, 922. Den bråkdel af totala antalet molekyler, som vid termisk dissociation är sönderfallen, benämnes dissociationsgra-d e n; den stiger i allmänhet raskt med temperaturen. - Den termiska dissociationen, som började närmare studeras först af fransmannen St. Claire Deville (1857), är af fundamental betydelse för uppfattningen af de kemiska processerna. 2. K. A. V-g. Dissonerande, mus. Se Intervall. Dissousgas [dissögas; af fr. dissous, löst]. Se AGA-ljus. Suppl. Distansminut, sjöv. Se Minut.