gångsrikt verksam. I det nya Polen är han det konservativt nationalistiska nationaldemokratiska partiets ledande man. V. S-g. Dnjeprovsk, stad. Se Alesjki. Suppl. *Dnjestr har numera sin källa inom polskt område, bildar sedan gränsen mellan Polen och Rumänien samt mellan Rumänien och Ukraina. -- Under Världskriget voro D:s stränder flera gånger krigsskådeplats. Om tyske generalen v. Linsingens ("Syd-arméns") och österrikaren v. Pflanzer-Baltins häftiga strider i dessa trakter juni 1915 mot 9:e ryska armén (Letjitskij) se Världskriget, sp. 188--189. Ryssarna drefvos först tillbaka öfver D., men tvungo senare genom motanfall de förbundne att åter gå tillbaka öfver floden. 25--29 juni tillkämpade sig Linsingen dock definitivt Dnjestr-öfvergången (vid Halicz-Zydaczów). Under nyårsslaget i Galizien (24 dec. 1915--15 jan. 1916) förekommo äfven blodiga strider om brohufvudet vid Zaleszczyki (se d. o.), som därefter under Brusilovs första offensiv 1916 eröfrades af 9:e ryska armén i (12 juni). Under Brusilovs tredje offensiv s. å. (se Världskriget, sp. 208) kämpades i sept. särskildt om Halicz vid D. Trakten kring D. var äfven 1917 skådeplats för häftiga strider under Brusilovs nya, af omfattande soldatmyterier afbrutna offensiv. Ryske generalen Kornilov tog Halicz 10 juli, men staden återtogs af österrikarna redan 23 juli, och ungerska honvédstrupper besatte 30 juli Zaleszczyki. Sedermera förekommo under kriget inga nya strider vid D. V. S-g. Doberdo [dåberdå'], by i italienska prov. Udine, 4 km. n. om Monfalcone, tillhörde före freden i S:t Germain 1919 Österrike. 673 inv. (1910). Den kringliggande karstplatån, D.-platån, som vid Världskrigets början starkt befästes af österrikarna, kom sedermera under Isonzoslagen att utgöra den viktigaste delen af österrikiska Isonzofronten och blef fördenskull föremål för italienska arméns huf-vudanfall under de första Isonzoslagen. Först under det 6:e Isonzoslaget (4-16 aug. 1916) lyckades det dock för italienarna att bemäktiga sig främre (västra) delen af platån, hvilken emellertid åter gick förlorad under 12:e Isonzoslaget (24-29 okt. 1917). Jfr Världskriget, sp. 195, 196, 213, 214, 229 och 230. H. J-dt. Dobermannpinscher, zool. Se Hunden, sp. 1315, pl. III, fig. 7. *Dobric tillhör sedan 1913 Rumänien. *Dobrudscha s. om linjen Tutrakan-Baltsjik afträddes i freden i Bukarest 10 aug. 1913 af Bulgarien till Rumänien. D. blef under Världskriget för en tid en af de många krigsskådeplatserna. 12--14 sept. 1916 anföllo sålunda tyskar, bulgarer och turkar under v. Mackensen ryssar, rumäner och serber i linjen Oltinasjön--Paraköj--Aptast--Musebej-- Kara Omar samt drefvo dem tillbaka till linjen Rasova--Cobadinu--Topraisar--Tuzla, där striderna fortsattes 17--21 okt. Constanza eröfrades 22 okt., Černavoda 25 okt., men först 5 jan. 1917 voro de förbundne herrar i hela D. I Bukarest-freden 7 maj 1918 återfick Bulgarien den 1913 till Rumänien afträdda delen af D., och samtidigt nödgades Rumänien till centralmakterna gemensamt afstå norra D. upp till Donau. (Jfr Bukarest. Suppl., sp. 892--893.) Innan slutligt afgörande skett om norra D:s öde (Turkiet gjorde svårigheter mot dess tilldelande åt Bulgarien), inträffade centralmakternas militära katastrof. D. besattes i slutet af okt. 1918 åter af rumänerna, och i Versaillesfreden 28 juni 1919 annullerades 1918 års fred i Bukarest; Rumänien återfick så hela D., hvilket bekräftades genom freden i Neuilly 27 nov. s. å. Om striderna i D. se Världskriget, sp. 209, 210, 212 och 213. Litt.: A. Ishirkov, "La Dobroueja" (bulgarisk; 1918), Petresco-Comnène, "La Dobrogea" (rumänsk; s. å.), och F. Lebrun, "La Dobroudja" (s. å.). L. W:son M. V. S-g. *Dobrzyii tillhör nu Polen. *Dobsina tillhör nu Tjecho-Slovakien. *Dobson, H. A., dog 2 sept. 1921 i Ealing. * Docent. Genom beslut af 1919 års riksdag ha docentstipendierna väsentligt ökats till såväl antal som belopp. Samtliga stipendier utgå numera med 5,000 kr., och följande antal stipendier finnes: vid universitetet i Uppsala 41, af hvilka 4 tillhöra teol., 3 jur., 5 med. fakulteten, 17 filos, fakultetens humanistiska och 12 dess matematisk-naturvetenskap-liga sektion; vid universitetet i Lund 37, af hvilka 3 tillhöra teol., 3 jur., 5 med. fakulteten, 16 filos, fakultetens humanistiska och 10 dess matematisknaturvetenskapliga sektion; samt vid Karolinska institutet 5. De flesta docentstipendierna äro bundna vid bestämda ämnen eller ämnesgrupper. Närmare bestämmelser rörande docents förordnande, åligganden m. m. äro gifna i universitetsstatuterna 28 jan. 1916 samt beträffande docentstipendierna i de till universitetens stater fogade särskilda föreskrifterna af 19 dec. 1919. - Se äfven Universitet, sp. 1125. K. E. s-g. *Dochau är tryckfel i st. f. Doehan. *Docka. 1. Dockskåp. Se Leksaker. 5. 'Sjöv. Antalet 1906 befintliga, i art. Docka 5 omtalade svenska dockor har sedan dess ökats med 3 torrdockor (i Landskrona, Malmö och Gustafsvik vid Härnösand) och med 3 flyt- Torrdockor. Längd i Portöppningens bredd Vatten- ! djup paj tröskeln ! m. Anm. Läge i vatten-! ii vatten- i linjen * botten; linjen j i botten m. 1 m. na. ! m. Landskrona (Öresundsvarfvet) ......... 191,7 189,2 27,6 24,3 Malmö, stora dockan..................... 163,0 160,o 24,0 20,o Oskarshamn, stora dockan ............... 108,2 105,o 14,9 14,2 Stockholm, flottans Beckholmsdocka... 140,o 136,o 24,0 20,6 Härnösand, Gustafsviks örlogsdepå ... 126.8 125.o 21.0 ^l.o 8,53 ! Kan delas i två dockor.! ( ,25 : 4,50 , 9,60 Under bvgffnad. l