Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dnjeprovsk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gångsrikt verksam. I det nya Polen är
han det konservativt nationalistiska
nationaldemokratiska partiets ledande man.
V. S-g.
Dnjeprovsk, stad. Se Alesjki. Suppl.
*Dnjestr har numera sin källa inom polskt område,
bildar sedan gränsen mellan Polen och Rumänien samt
mellan Rumänien och Ukraina. – Under Världskriget
voro D:s stränder flera gånger krigsskådeplats.
Om tyske generalen v. Linsingens ("Syd-arméns")
och österrikaren v. Pflanzer-Baltins häftiga
strider i dessa trakter juni 1915 mot 9:e ryska
armén (Letjitskij) se Världskriget, sp. 188–189.
Ryssarna drefvos först tillbaka öfver D., men tvungo
senare genom motanfall de förbundne att åter gå
tillbaka öfver floden. 25–29 juni tillkämpade sig
Linsingen dock definitivt Dnjestr-öfvergången
(vid Halicz-Zydaczów). Under nyårsslaget i Galizien
(24 dec. 1915–15 jan. 1916) förekommo äfven blodiga
strider om brohufvudet vid Zaleszczyki (se d. o.),
som därefter under Brusilovs första offensiv 1916
eröfrades af 9:e ryska armén i (12 juni). Under
Brusilovs tredje offensiv s. å. (se Världskriget,
sp. 208) kämpades i sept. särskildt om Halicz vid
D. Trakten kring D. var äfven 1917 skådeplats för
häftiga strider under Brusilovs nya, af omfattande
soldatmyterier afbrutna offensiv. Ryske
generalen Kornilov tog Halicz 10 juli, men staden
återtogs af österrikarna redan 23 juli, och
ungerska honvédstrupper besatte 30 juli Zaleszczyki.
Sedermera förekommo under kriget inga nya
strider vid D.
V. S-g.
Doberdo [dåberdå’], by i italienska prov. Udine,
4 km. n. om Monfalcone, tillhörde före freden i
S:t Germain 1919 Österrike. 673 inv. (1910). Den
kringliggande karstplatån, D.-platån, som
vid Världskrigets början starkt befästes af
österrikarna, kom sedermera under Isonzoslagen
att utgöra den viktigaste delen af österrikiska
Isonzofronten och blef fördenskull föremål för
italienska arméns huf-vudanfall under de första
Isonzoslagen. Först under det 6:e Isonzoslaget
(4-16 aug. 1916) lyckades det dock för italienarna
att bemäktiga sig främre (västra) delen af
platån, hvilken emellertid åter gick förlorad
under 12:e Isonzoslaget (24-29 okt. 1917). Jfr
Världskriget, sp. 195, 196, 213, 214, 229 och 230.
H. J-dt.
Dobermannpinscher, zool. Se Hunden, sp. 1315, pl. III,
fig. 7.
*Dobric tillhör sedan 1913 Rumänien.
*Dobrudscha s. om linjen Tutrakan-Baltsjik afträddes
i freden i Bukarest 10 aug. 1913 af Bulgarien till
Rumänien. D. blef under Världskriget för en tid en
af de många krigsskådeplatserna. 12–14
sept. 1916 anföllo sålunda tyskar, bulgarer och
turkar under v. Mackensen ryssar, rumäner och
serber i linjen Oltinasjön–Paraköj–Aptast–Musebej–
Kara Omar samt drefvo dem tillbaka till linjen
Rasova–Cobadinu–Topraisar–Tuzla, där striderna
fortsattes 17–21 okt. Constanza eröfrades 22 okt.,
Černavoda 25 okt., men först 5 jan. 1917 voro de
förbundne herrar i hela D. I Bukarest-freden 7 maj
1918 återfick Bulgarien den 1913 till Rumänien
afträdda delen af D., och samtidigt nödgades Rumänien
till centralmakterna gemensamt afstå norra D. upp till
Donau. (Jfr Bukarest. Suppl., sp. 892–893.) Innan
slutligt afgörande skett om norra D:s öde (Turkiet
gjorde svårigheter mot dess tilldelande åt
Bulgarien), inträffade centralmakternas militära
katastrof. D. besattes i slutet af okt. 1918 åter
af rumänerna, och i Versaillesfreden 28 juni 1919
annullerades 1918 års fred i Bukarest; Rumänien
återfick så hela D., hvilket bekräftades genom
freden i Neuilly 27 nov. s. å. Om striderna i D. se
Världskriget, sp. 209, 210, 212 och 213.
Litt.: A. Ishirkov, "La Dobroueja" (bulgarisk;
1918), Petresco-Comnène, "La Dobrogea" (rumänsk;
s. å.), och F. Lebrun, "La Dobroudja" (s. å.).
L. W:son M. V. S-g.
*Dobrzyii tillhör nu Polen.
*Dobsina tillhör nu Tjecho-Slovakien.
*Dobson, H. A., dog 2 sept. 1921 i Ealing.
* Docent. Genom beslut af 1919 års riksdag ha
docentstipendierna väsentligt ökats till såväl
antal som belopp. Samtliga stipendier utgå numera
med 5,000 kr., och följande antal stipendier
finnes: vid universitetet i Uppsala 41, af hvilka
4 tillhöra teol., 3 jur., 5 med. fakulteten,
17 filos, fakultetens humanistiska och 12 dess
matematisk-naturvetenskap-liga sektion; vid
universitetet i Lund 37, af hvilka 3 tillhöra teol.,
3 jur., 5 med. fakulteten, 16 filos, fakultetens
humanistiska och 10 dess matematisknaturvetenskapliga
sektion; samt vid Karolinska institutet 5. De flesta
docentstipendierna äro bundna vid bestämda ämnen
eller ämnesgrupper. Närmare bestämmelser rörande
docents förordnande, åligganden m. m. äro gifna i
universitetsstatuterna 28 jan. 1916 samt beträffande
docentstipendierna i de till universitetens
stater fogade särskilda föreskrifterna af 19
dec. 1919. - Se äfven Universitet, sp. 1125.
K. E. s-g.
*Dochau är tryckfel i st. f. Doehan.
*Docka. 1. Dockskåp. Se Leksaker.
5. ’Sjöv. Antalet 1906 befintliga, i art. Docka 5
omtalade svenska dockor har sedan dess ökats med 3
torrdockor (i Landskrona, Malmö och Gustafsvik vid
Härnösand) och med 3 flyt-
Torrdockor.
Längd i Portöppningens bredd
Vatten- !
djup paj tröskeln !
m.
Anm.
Läge i vatten-!
ii vatten- i linjen * botten; linjen j i botten m.
1 m. na. ! m.
Landskrona (Öresundsvarfvet) ......... 191,7
189,2 27,6 24,3
Malmö, stora dockan..................... 163,0
160,o 24,0 20,o
Oskarshamn, stora dockan ............... 108,2
105,o 14,9 14,2
Stockholm, flottans Beckholmsdocka... 140,o
136,o 24,0 20,6
Härnösand, Gustafsviks örlogsdepå ... 126.8
125.o 21.0 ^l.o
8,53 ! Kan delas i två dockor.!
( ,25 :
4,50 ,
9,60 Under bvgffnad. l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
