439 Ecklesiastisk-Ecuador 440 territorialförsamling af svenska kyrkan, hvadan såväl de romersk-katolska som de mosaiska församlingarna i så måtto mist sin legala karaktär. W. Ldr. Ecklesiastisk (se Ecklesiastik), kyrklig, till kyrkoförvaltningen hörande. Ecklonia, bot. Se A l g e r, fig. l B, och L a m i-n a r i a c e se. Eclairéra [eklä-]. Se E k l ä r e r a. Écoles normales [ekå'l nårma'1], benämning på ett antal undervisningsanstalter i Frankrike, som ha till mål utbildandet af lärare och lärarinnor. De bereda till viss examen, som skänker viss lärarkompetens, hvilken emellertid kan förvärf vas äfven utom dessa anstalter. Lärjungarna äro i allmänhet interner, men äfven externer mottagas. Undervisningen är kostnadsfri. Internerna ha endast att själfva betala sin utrustning i kläder. Från écoles normales utexaminerade lärare och lärarinnor förbinda sig att under minst 10 år egna sig åt lärarkallet vid risk att annars till staten nödgas återbörda kostnaderna för sina åtnjutna förmåner. De viktigaste hithörande läroanstalterna äro: 1. École normale supérieure [syperior] i Paris, som förbereder till "la licence" och "1'agrégation" och sålunda utbildar lärare för elementarläroverken och universiteten. Eleverna äro inskrifna vid Universitetet och följa undervisningen vid Sorbonne, College de France m. fl. institutioner, men åtnjuta därjämte, mest i form af seminarieöfningar, speciell undervisning af för viss tid därtill särskildt utsedda lärare. Kursen är treårig, men utsträckes i vissa fall öfver denna tid. För inträde fordras aflagd studentexamen samt särskild "concours" (täflingsexamen). Inträdesåldern är minst 18, högst 24 år. Undervisningen är delad på två afdelnin-gar, "la section des lettres" och "la section des sciences". Särskilda pedagogiska föreläsningar äro anordnade, och någon tids profårskurs vid Paris-lyceer är kombinerad med studiearbetet. - École normale supérieure, som inrättades 1794 af Natio-nalkonventet, är en af de främsta härdarna för Frankrikes andliga kultur, och ett betydande antal af den franska vetenskapens och litteraturens stormän har där erhållit sin utbildning. 2. École normale supérieure d'enseignement se-condaire pour les jeunes filés [däsänjemä7 segådär por lä jö'n fi j], i Sévres, stiftad 1881, motsvarar vårt Högre lärarinneseminarium och utbildar således lärarinnor (och föreståndarinnor) för högre flickskolor. Kursen är treårig, inträdesåldern minst 18, högst 24 år. Se Kjellman, "Något om lärarinneutbildning i Frankrike" (i "Verdandi", 1922). 3. Écoles normales primaires [primär] ha till uppgift utbildandet af lärare och lärarinnor i folkskolorna. I de flesta departement finnas ett dylikt lärarseminarium och ett lärarinneseminarium. Kursen är treårig med möjlighet till ett fjärde år för dem, som ämna genomgå en école normale supérieure. Inträdesåldern minst 16, högst 18 år. 4. École normale supérieure d'enseignement pri-maire i S:t Cloud utbildar lärare för folkskollärar-seminarierna (och vissa fortsättningsskolor för gossar), École normale primaire supérieure d'institu-trices [dästitytris] i Fontenay-aux-Roses utbildar lärarinnor för folkskollärarinneseminarierna (och vissa fortsättningsskolor för flickor). Inträdesåldern minst 19, högst 25 år, kursen treårig. Se H. Vuibert, "Annuaire de la jeunesse" (25:e arg. 1918). E.S-f. École spéciale des langues orientales vivantes [eka7! spesia'1 dä lag åriäta'1 viva;t]. Se Frankrike, sp. 1125. Economist, The [tha ikå^emist], engelsk veckotidskrift för affärsvärlden, hvars första n:r utkom 2 sept. 1843. Om "Economisfs index" se Pris-indextabeller. Bland redaktörer må nämnas W. B a ge ho t (se d. o.), R. H. I. P a 1-g r a v e (se d. o. 4) och H. W i t h e r s (se d. o.). Tidskriften innehåller ledande artiklar rörande affärsläget och konjunkturerna på världsmarknaden och särskildt i England, notiser och statistiska uppgifter om penning-, bank- och börsväsen (äfven speciella bankhäften), balansräkningar, årsberättelser m. m. för större bolag (grufvor, järnvägar m. m.) samt marknadsberättelser rörande spannmåls-, kol-, bomulls- o. s. v. marknaderna. I ledar- och insän-darafdelningarna förekomma ofta bemärkta uttryck för opinionen inom engelska finanskretsar i ekonomiska och politiska spörsmål. E. F. K. S-n. Ectoprocta, zool. Se M oss d j ur, sp. 1196. *Ecuador. Sedan territoriet Oriente 25 nov. 1920 blifvit uppdeladt på 2 provinser, Napo-Pastaza och Santiago-Zamara, och Galápagosöarna l. Colón blifvit eget territorium, indelas E. i 17 provinser och 1 territorium. Gränsen mot Peru är fortfarande obestämd, men med Colombia uppgjordes en gränsreglering 1917. Befolkningssiffran anslogs till omkr. 2 mill. 1915. De viktigaste städerna äro Quito, Guayaquil, Cuenca, Riobamba, Ambato, Loja, Latacunga, Bahia och Esmeraldas. 1921 var antalet födslar 78,569, giftermål 11,328 och dödsfall 49,111 samt den naturliga folkökningen 29,458 pers. -- Undervisningsväsendet reformerades 1912. Läsåret 1921--22 funnos i E. 1,718 folkskolor, hvaraf 1,374 tillhörde staten, 159 kommunerna och 185 voro privata, med tills. 108,920 lärj. och 2,548 lärare. Kostnaderna för undervisningsväsendet s. å. voro 6,49 mill. kr. -- Af E:s viktigaste produkt, kakaobönor, skördades 38,000 ton 1921; af kaffe exporterades 1,585 ton och af kautschuk 139 ton (1920). Utrikeshandeln har gått ofantligt uppåt de senaste årtiondena och visade 42,3 mill. kr. värde för importen och 61,1 mill. kr. för exporten (1921). Numera eger flodtrafik rum i de viktigaste jordbruksdistrikten v. om Anderna, särskildt på floderna Guayas, Daule och Vinces samt deras bifloder. Järnvägarna omfatta nu 665 km., telegraflinjerna omkr. 7,000 km. Telefonernas antal 1915 var 2,926, och 3 stationer finnas för trådlös telegrafi. Den nu gällande författningen är af 1906. Senaten har 32 och deputeradekammaren 48 medl. (1922). Statsskulden utgjorde omkr. 117 mill. kr., hvaraf till utlandet 66 mill. kr. (1922). Allmänna värnplikten genomfördes 1921. Aktiva armén utgör 5,000 man officerare och manskap. Flottan består af 1 kanonbåt och 2 andra fartyg. Om E:s flagga se pl. till art. Flagga. E. A-t. Historia. General Eloy Alfaro afgick från presidentposten i aug. 1911, och då efterträdaren Emilio Estrada afled, redan i dec. s. å., följde en period af förvirring och oroligheter. Alfaro sökte revolutionsvägen åter vinna högsta makten, men häktades och blef jan. 1912 mördad af en upphetsad folkhop. General Leonidas Plaza