intresse har F. egnat studiet af medicinens historia i Finland; utom ofvannämnda arbeten om leprosorierna har han publicerat flera smärre på arkivforskning grundade uppsatser samt jämte R. Tigerstedt utgett Medicinens studium vid Åbo universitet (i "Sv. litt. sällsk:s skrifter", 16, 1890). Initiativtagare till inrättandet af Åbo historiska museum, har han verkat äfven för Ålands kulturhistoriska museum. Förtjänstfullt är F :s ungdomsarbete Anteckningar om Korpo och Houtskär socknar (i "Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk", 1878); skärgårdsfolket och dess lifsvillkor i Åbo och Ålands skärgårdar har han behandlat äfven i "Atlas öfver Finland". T. C. Fagerreds lungsotssanatorium. Se Obbhults sanatorium. Fagersjö, villaområde. Se Södertörns villastad. Suppl. *Fagersta bruks aktiebolag, som 1923 har ett aktiekapital af 14 mill. kr., eger 20 1/4 mtl jordbruksfastigheter, tax. till 2,998,000 kr., samt annan fastighet tax. till 14,205,700 kr. Arealen är 16,432 har, hvaraf 1,830 har åker och tomter, 492 har hag- samt 14,110 har skogsmark, belägna i Västanfors, Norberg och Västervåla i Västmanlands län samt Söderbärke och Norrbärke i Kopparbergs län. Aktiemajoriteten har sedan mer än 15 år tillbaka tillhört Lybeckssenatorn E. Possehl (se denne. Suppl.), men har i samband med Värmlandsbankens rekonstruktion nyligen kommit i svensk ego, f. t. svenska staten genom ett dotterbolag till Kreditkassan. Fagersta bruk räknar 3,480 inv. (1923). Vid bruket finnas nu (1923) 7 martinugnar och 2 elektriska stålugnar. Vid F. har uppförts ny masugn (1915) med 3 pipor, sintringsverk, tackjärnsgjuteri, tråddrageri m. m. Brukets elektrifiering är numera fullständigt genomförd. En ångreservkraftstation om 1,200 kw. har nybyggts. Tillverkningskapaciteten vid F. är 36,000 ton tackjärn och 60,000 ton stålgöt, hvilka i befintliga valsverk och smedjor kunna utvalsas och utsmidas samt till stor del förarbetas vidare i den numera betydligt utvidgade manufakturafdelningen. Bolagets hela ar-betarpersonal var 1917 omkr. 1,850 man, men har under depressionen nedgått. I bolagets bostäder bo omkr. 4,630 pers. Antalet tjänstemän är 70, hvaraf 15 ingenjörer. Tillverkningen af sågverksprodukter är omkr. 1,200 std., af träkol 60,000 hl. (O.Sjn.) Fagniez [fanje], Gustave, fransk historiker, f. 6 okt. 1842 i Paris, har verkat som arkivarie vid franska nationalarkivet och föreläsare i historia vid École des hautes études. Under flera år var han jämte G. Monod utgifvare af "Revue historique". Bland F:s arbeten märkas Études sur Vindustrie et la classe industrielle å Paris au XIII:e et au XIV:e siécle (1877), Le pére Joseph et Richelieu, 1577- 1638 (2 bd, 1894; F:s förnämsta arbete, belönadt med Franska akad:s stora Gobert-pris), och L'économie sociale de la France sous Henri IV, 1589-1610 (1897). F. har utgett den värdefulla källsamlingen "Documents relatifs à l'histoire de l'industrie et du commerce en France" (2 bd, 1898-1900, med historisk inledning) och skrifvit en mängd tidskriftsuppsatser i "Revue historique", "Revue des questions historiques" o. s. v. Han blef 1901 led. af Franska institutet. Fagocytteori, med. Se Metjnikov. *Faguet, Émile Auguste, dog 7 juni 1916 i Paris. -- F. utvecklade under det sista årtiondet af sitt lif en enorm författarverksamhet. Af hans Propos littéraires utkommo ytterligare två band (1908 och 1909), af Propos de théâtre ytterligare tre (1906-10). Åt de samtida politiska företeelserna egnade han en rad skarpt kritiska arbeten, Le socialisme en 1907 (1907), Le pacifisme (1908), Discussions politiques (1909), La demission de la morale (1910), Le féminisme (s. å.), Le culte de l'incompetence (s. å.; "Inkompetenskulten", 1916) m. fl. Af de öfriga verken kunna nämnas fyra böcker om Rousseau (1912), Madame de Sévigné (1910), En lisant les beaux vieux livres (1911), L'art de lire (1912), Ce que disent les livres (s. å.), Balzac (1913), La jeunesse de Sainte Beuve (1914), Mön-seigneur Dupanloup (s. å.), En lisant Corneille (s. å.) och de moralfilosoferande Les dix commandements (1909 ff., "De l'amour", "De Dieu", "Du devoir" o. s. v.). F. analyserade med klarhet och skärpa hufvudidéer och tendenser hos författare och epoker, med förkärlek för 1600-talets och förra hälftens af 1800-talet franska litteratur, medan han fann 1500-talet i denna öfverskattadt i litterärt och 1700-talet i filosofiskt hänseende. Se en essay öfver F. af S. Söderman i "Nordisk tidskrift" 1917. R-n B. Fahak, zool. Se Tetrodon. Fahil, stad. Se Pella 2. *Fahlbeck, Pontus, blef ord. professor 1909 och erhöll afsked 1915. Han lämnade riksdagen 1911; under åren 1908-10 var han statsrevisor. På F:s 65-årsdag tillegnades honom en "Festskrift" af kolleger och lärjungar. F. är led. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1912). Vid universitetets i Lund jubelfest 1918 öfverlämnade F. till universitetet 250,000 kr. för främjande af statsvetenskapliga studier. Donationen (Fahlbeckska stiftelsen) afser att trygga utgifningen af "Statsvetenskaplig tidskrift" och bidraga till tryckningskostnaden för vetenskapliga arbeten; stiftelsen förvaltas af ett kollegium af professorer. För upprättande af en professur i statistik vid Åbo akademi donerade F. okt. 1919 500,000 finska mark att förvaltas som särskild fond under namn af von Willebrand-Fahlbeckska stiftelsen. -- F. utgaf "Statsvetenskaplig tidskrift" t. o. m. 1918. Bland F:s skrifter märkas vidare utom tidskriftsartiklar, främst i "Statsvetenskaplig tidskrift", bl. a. Regeringsformen i historisk belysning (1910), Svensk och nordisk utrikespolitik (1912), Beowulfskvädet som källa för nordisk fornhistoria (Vitt. hist. o. ant. akad:s handl. 1914), Engelsk parlamentarism contra svensk (1916), Statistiken och den numeriska kunskapsmetoden (i Lunds universitets årsskrift, 1918) samt Klasserna och samhället (1920). E. N-nn. Fahlberg, Konstantin, rysk kemist, f. 22