Bromeliineæ med oftast heteroklamydeiskt, under- eller öfversittande hylle och omvända fröämnen: fam. Thurniaceæ (i Brittiska Guyana), » Rapateaceæ (nästan alla i tropiska Amerika), » Bromeliaceæ (se d. o.); Commelinineæ med heteroklamydeiskt hylle och en del af ståndarna outvecklade eller staminodiala: fam. Commelinaceæ (se d. o.); Pontederiineæ med kronbladslikt, sambladigt hylle: fam. Pontederiaceæ (se d. o.), » Cyanastraceæ (tropiska Afrika); » Philydrineæ med kronbladslikt, delvis sambladigt hylle- » Philydraceæ (indomalajisk sumpväxt). G. L-m. *Farled. Regler om allmän farled förekomma nu i vattenlagen, särskildt dess 5:e kap. I vattenlagen behandlas spörsmålet om bibehållande af redan befintliga allmänna farleder och meddelas föreskrifter rörande inrättandet af ny sådan. Fråga om inrättande af allmän farled skall, efter utredning vid vattendomstol, afgöras af konungen. Under konungens prof ning hör ock frågan om aflysning af allmän farled. Vattenlagen ger bestämmelser om befogenhet att till förmån för allmän farled göra intrång i främmande rättssfär, emot ersättning. I eller vid allmän farled må ej byggas, med mindre byggnaden göres på sådant sätt eller sådana särskilda anordningar vidtagas, att leden fortfarande kan utan olägenhet af någon betydelse användas för det därmed afsedda ändamålet. Se äfven Utprickningssystem. A. E-g. Farlow [fä'l£u], William Gilson, nordamerikansk botanist, f. 17 dec. 1844 i Boston, d. 3 juni 1919 i Cambridge, Mass., var med. doktor och juris hedersdoktor, blef 1870 assistent vid Harvard-universitetet i Cambridge, 1874 biträdande professor i botanik i Jamaica Plain Mass., och 1879 professor i kryptogami vid Harvard-universitetet. F:s skrifter omfatta alger, svampar, växtsjukdomar o. d. C. Lmn. Farmaceutförbundet. Se Sveriges farmaceutförbund. Suppl. *Farmaceutiska inrättningen vid Helsingfors' universitet omorganiserades genom författning af 2 febr. 1923. Lärare äro 2 adjunkter i kemi och 1 i botanik och farmakognosi, bland hvilka en utses til] inrättningens föreståndare; dessutom finnas 1 lärare i fysik samt 3 assistenter. Inrättningen står under inseende af med. fakulteten, i hvilken adjunkterna ega säte och stämma vid behandlingen af inrättningen rörande ärenden. T. C. *Farmaceutiska institutet står f. n. under ombildning samtidigt med, att möjlighet yppat sig till erhållande af större lokaler, hvilka äro en förutsättning för den åsyftade omorganisationen. Tid efter annan ha anslagen något ökats och 1911 en ny stat med vissa löneförbättringar för lärarna införts. Men en grundlig omgestaltning kan ej ega rum, förrän bättre lokalförhållanden beredts institutet. En 1917 tillsatt kommitté afgaf 1918 förslag till nödiga förändringar, åsyftande bl. a. ettårig kurs till farmacie kandidatexamen (förut halfårig) samt rätt för studerande att direkt fortsätta med den tvååriga kursen till apotekarexamen, medan förut minst 1 års tjänstgöring vid apotek skulle ega rum median de båda kurserna. Äfven skulle inträde vid institutet kunna ega rum hvarje höst (förut blott hvarannan). Läroanstalten skulle benämnas Kungl. farmaceutiska högskolan m. m. Tillika föreslogs, att institutet skulle få åt sig upplåten den byggnad, som då disponerades af Tekniska högskolans fackskola för kemisk teknologi (i Drottninggatan 95 A), hvilken skulle bli ledig genom nämnda fackskolas flyttning. Institutets anhållan om nämnda lokal har senare bifallits, och ett anslag af 125,000 kr. för inredning af densamma har beviljats. Institutets flyttning är afsedd att ske så, att verksamheten i den nyinredda byggnaden skall kunna taga sin början i jan. 1924. C. G. S. Farmaceutiska institutets studentkår. Se Stockholms förenade studentkårer. Farmaceutiska laboratoriet. Se Statsmedicinska anstalten. Farmaceutisk kemi. Se Kemi. Farmaceutisk revy, organ för Sveriges obefordrade farmaceuter, uppsattes 1902 af G. Sjöstedt och redigerades 1903-18 af V Wahlqvist. Sistnämnda år öfvertogs tidskriften af Sveriges farmaceutförbund och redigeras sedan dess af nämnda förbunds ombudsman. Tidskriften utgafs till en början med 2 n:r i månaden, men utkommer fr. o. m. 1904 hvarje vecka. T. D. Farmaceutisk tidskrift uppsattes med bidrag af Apotekaresocieteten, hvars organ den var afsedd att vara, 1860 af W. Anderberg och redigerades af honom under nämnda år, därefter af J. Waller och J. Nyqvist 1861-63, af Waller ensam 1864-65 samt slutligen af B. Lindman 1865-97. Tidskriften utkom i början l gg., men från 1870 2 ggr i månaden. Den nedlades med utgången af 1897. T. D. Farman [eng. uttal: fä^en; fr. uttal: farma'], Henry (Henri), engelsk-fransk flygare, flygplanskonstruktör och flygplansfabrikant, f. 26 maj 1874 i Paris, son till" en engelsk journalist, var urspr, målare (artist), men idkade samtidigt sport och blef en framstående bicyklist och automobilist, som bl. a. vann pris i den stora automobiltäflin-gen Gordon Bennett 1903. Under 1907 började han på allvar egna sig åt aviatiken. Han konstruerade då ett bi-plan (det ursprungliga Farmanplanet), hvarmed han i okt. s. å. flög 771 m. på 6 m. höjd, hvilket då var ett rekord. I jan. 1908 vann han Deutsch-Archdeaconpriset på 50,000 frcs genom att på flygfältet vid Issy-les-Moulineaux utanför Paris flyga 1,000 m. i en sluten krets. S. å. i okt. verkställde han den första längre öfverlandsflygningen (utom flygfältet) genom att i Champagne flyga öfver 27 km. 1909 vann han Michelinpriset ("la coupe Michelin") genom en flygning på 234 km., hvarjämte han under "flygveckan" vid Reims i aug. s. å. verkställde en mycket uppseendeväckande flygning med 2 passagerare. Han öppnade därefter en efter hand alltmer besökt flygskola och