793 Fiiippikos-Filippinerna 794 en ledande ställning inom det konservativa partiet. Den af honom uppsatta tidningen "Epoca" blef partiets hufvudorgan. F. blef 1892 mar i Bukarest, var 1900-01 jordbruksminister i Carps första och 1911-12 krigsminister i Carps andra ministär. Som krigsminister genomdref han de första rumänska kanonbeställningarna i Frankrike. Han tog hösten 1912 ledande andel i fusionen mellan det konservativa partiet och Take lonescus "konservativ-demokratiska" grupp, blef kort därefter jordbruksminister i ministären Maiorescu, men afgick i mars 1913 på grund af oenighet med konseljpresidenten om utrikespolitiken. Under Världskriget var F. en af de ifrigaste förespråkarna för Rumäniens deltagande i kriget på ententesidan med Siebenbiirgens eröfring som mål. Han verkade härför i parlamentet, på folkmöten, i politiska föreningar och i pressen, undanträngde 1915 från det konservativa partiets ledning Marghiloman, som hyllade neutralitetspolitiken, och företog våren 1916 i interventionspolitikens intresse en resa till Ryssland. Sex veckor efter Rumäniens inträde i kriget bortrycktes F. af ett svårt h j ärtlidande. V. S-g. Fili'ppikos, östromersk kejsare. Se östromerska riket, sp. 296. *Filippinerna, eng. Philippine Islands. Arealen uppges officiellt till 297,894 kvkm. (115,026 square miles) med 10,779,359 inv. (1921). Mineralrikedomen har visat sig mycket stor, särskildt på guld, järn, silfver, koppar och kol, men äfven lera, kalksten, gips, naturgas, petroleum, svafvel, asfalt, alun, mangan, ädelstenar, salt och mineralvatten ha på sista tiden påträffats i mängd. Värdet af mineralproduktionen var 3,8 mill. doll. 1920. Af den odlade jorden (3,643,600 har l. 12 proc. af hela arealen) upptogos 548,094 har af manilahampa, 417,959 har af kokospalmer, 241,345 har af sockerrör, 90,980 har af tobak, 1,673,381 har af ris, 543,828 har af majs och 63,561 har af potatis. Äfven kautschuksodlingen har de senaste åren starkt ökats och upptog 4,600 har 1921. Skogarna omfatta 18,848,300 har (64 proc.), ängar och kalmarker 5,529,800 har (19 proc.), mangroveträsk 262,700 har (1 proc.), och 4 proc. (1,346,700 har) äro outforskade. Af industrier märkes hattfabrikationen, som 1919 lämnade 540,332 hattar till 1,47 mill. pesos värde, exporterade hufvudsakligen till Förenta staterna, Storbritannien, Italien och Frankrike. Den de senaste årtiondena starkt ökade utrikeshandeln hade 106,03 mill. doll. import- och 188,94 mill. doll. exportvärde 1922. Kustfarten sysselsatte mer än 400 fartyg; af främmande fartyg ankommo 877 st. om 2,67 mill. nettoton och afgingo 983 om 2,87 mill. nettoton. Järnvägarnas längd var 1,418 km. 1916, alla redan nu eller i en snar framtid tillhöriga staten. 1922 funnos 910 postkontor, 372 telegrafstationer (10,324 km. telegraflinjer) och 27 radiotelegrafstationer. Myntenheten är numera 1 peso à 100 centavos (= 50 amerikanska cents = 1,86 kr.). Mynt präglas numera vid F:s eget myntverk i Manila om 1 peso, 1/2 peso, 1 peseta (= 20 centavos), 1/2 ("media") peseta (= 10 centavos), 5 centavos och 1 centavo, alla t. o. m. 1/2 peseta i silfver. Dessutom finnas skattkammarbevis och banksedlar om 1-, 2-, 5-, 10-, 20-, 50-, 100-, 200- och 500-pesovalörer. -- Den af Förenta staternas president efter förslag och med samtycke af dess senat tillsatte generalguvernören har nu under sig 6 sekreterare och chefer för hvar sitt departement (inrikes-, undervisnings-, finans-, justitie-, jordbruks- samt handels- och kommunikationsdepartementen), alla med undantag af undervisningssekreteraren, som tillika är viceguvernör, filippiner. Representationen består af en senat om 24 medl., som företräder F:s provinser, och en representantkammare om 93 medl., som företräder befolkningen. Med undantag af 2 senatorer och 9 representanter, som utnämnas af generalguvernören, väljas alla representationens medlemmar genom folkomröstning. Ett statsråd, bestående af generalguvernören som ordf., presidenterna i representationens båda kamrar och departementssekreterarna, bildar förmedlingslänk mellan verkställande och lagstiftande myndigheterna. F. omfattar nu 48 provinser, af hvilka 37 äro reguljärt organiserade och ha en speciell förvaltningsform. Styrelsen i hvarje provins består af en guvernör och 2 andra medl., alla folkvalda utom i 5 "speciella" provinser, där guvernören tillsättes af ögruppens regering. -- Högsta domstolen har nu 9 medl., hvaraf presidenten och 3 andra äro filippiner. Domstolsdistrikten äro 26, och af dessa har 1 (Manila) 4 underrätter. Förenta staterna upprätthålla f. n. (1923) på F. en armé af omkr. 13,000 man, hvaraf 3 regementen filippiner. -- Undervisningen utöfvades 1921 i 7,659 folkskolor med 352 amerikanska och 13,829 filippinska lärare samt 1,070,255 lärj. för en årlig kostnad af omkr. 10 mill. doll. Utom det i hufvudarbetet nämnda privata S:t Thomasuniversitetet (grundlagdt 1611) finnas nu ett statsunderstödt universitet i Manila (University of the Philippines, grundl. 1909), med 7 "colleges", 2 bibliotek, 1 sjukhus och 3 laboratorier, samt ett privat National university. E. A-t. Historia. Grundvalarna för F:s förvaltning under amerikanskt välde lades af den stora kommission, som 1900 ditsändes under ordförandeskap af W. H. Taft (se d. o.) och som vidtog nödiga lagstiftningsåtgärder för ordnande af förvaltning, rättskipning, skolväsen, väganläggningar och hamnförbättringar. Militärguvernörsämbetet afskaffades 1901, och Taft blef F:s förste civile amerikanske generalguvernör (till 1904). Bland senare generalguvernörer märkas general J. T. Smith (1906--09), W. Cameron Forbes (1909--13), F. B. Harrison (1913--21) och general Leonard Wood (från okt. 1921). Val till F:s representation höllos första gången 1907. Konflikter mellan denna och den af amerikanska regeringen utsedda Filippinska kommissionen voro åren närmast efter 1910 vanliga och hindrade tillkomsten af normala budgeter, men denna spänning upphörde, när kommissionen 1916 ersattes genom en öfvervägande folkvald senat, och sedan dess ha nödiga anslag för styrelsens ordinarie utgifter årligen beviljats. Förenta staternas politik på F. har konsekvent gått ut på att småningom filippinisera förvaltningen, i den mån den infödda befolkningen hunnit fostras till mognad för ökadt administrativt ansvar. Från systemskiftet 1913 har denna procedur påskyndats, så att infödda numera i rätt stor utsträckning bekläda äfven högre förvaltningsposter. En filippinsk nationalbank upprättades 1915, och för skolväsendets utveckling har representationen alltid