1039 Fredrikshof-Fredsrörelsen 1040 'Fredrikshof. 4:e arméfördelningens expedition flyttades 1913 till östermalmsgatan 18. Sedan 1915 är l:a intendenturkompaniet förlagdt till F. Efter det att 1897 den gamla Djurgårdsbron refs och en ny uppfördes, som ligger midtför Narvavägen, är F:s läge ej "midtför Djurgårdsbron". Fredrikskulles sjukhem, i Högbo socken, Gäfleborgs län, med plats för 20 tuberkulösa, med företräde för Sandvikens järnverks personal, öppnades 1905 och tillhör Sandvikens järnverk. O. Sjn. Fredrikslund, herrgård i Alsise socken, Stockholms län, vid Mälarviken Ekoln, omfattar 3Ys mtl, med en areal af 385 har, hvaraf 141 har åker; tax.-v. 166,000 kr. (1922). F. var 1661- 1892 förenadt med Krusenberg och beboddes af den från 1809 års statshvälfning kände jägmästaren J. L. B. von Greiff. Nuv. egare är frih. C. G. K. Cederström. O. Sjn. *Fredrikson, J. Gustaf, dog 5 nov. 1921 i Stockholm. - Han kvarstod på 1890-talet som direktör för Dramatiska teatern till juli 1898 (ej 1897), gaf gästspel på denna scen nästan hela spelåren 1901-04 och var ånyo Dramatiska teaterns chef 1904 (ej 1902)-07. På nya Dramatiska teatern gaf han sedan gästspel i olika omgångar 1908-13 samt dessemellan vid landsorts-sällskap och i Helsingfors, Åbo och Köpenhamn. På förvåren 1915 uppträdde F., då nära 83 år gammal, 21 gånger som Des Prunelles i Sardous "Låtom oss skiljas" och ännu 1917 på Intima teatern några månader som Doktor Bruno Mårtens i Fuldas "Ungdomsvänner". F. skref Teaterminnen (1918). Sin kvarlåtenskap hade han 1912 testamenterat till ett ålderdomshem för sceniska artister, Svenska teaterförbundets stiftelse Höstsol (se S ås t a). Fredriksson, Nils, industriman, skoladministra-tiv ämbetsman, f. 13 april 1870 i Dalby, Skåne, genomgick 1888-91 tekniska elementarskolan i Malmö och idkade därefter ett par år privata studier. 1893-1919 var han anställd hos A.-b. Åbjörn Andersson i Svedala, till hvars snabba och rika utveckling han genom uppslagsrikedom, energi och organisatorisk begåfning i synnerlig grad bidrog. Särskildt intresse egnade han åt tegelindustrien och framställandet af för tegeltillverkningen behöfliga maskinella hjälpmedel. På F:s initiativ upprättades 1903 i Svedala den första tegelmästar-skolan i Sverige. Jämväl åt torffrågans lösning har han egnat uppmärksamhet. Genom omfattande studier samt resor har han vunnit grundlig förtrogenhet med industriens organisatoriska problem samt frågan om utbildningen af industriens arbetskrafter och har sökt genom skrifter, tidskriftsuppsatser och föredrag lämna bidrag till en allmännare kännedom om desamma och befordra deras lösning. Han deltog i det sakkunnigarbete rörande industriens undervisningsfrågor, som 1916-17 egde rum och som utmynnade i den af riksdagen 1918 i hufvudsak antagna propositionen om praktiska ungdomsskolor. F. kallades s. å. att som undervisningsråd och chef för den nyskapade afdelningen för yrkesskolväsendet inom Skolöverstyrelsen utöfva närmaste ledningen af det omfattande organisatoriska arbete, som erfordrades för det nya skolprogrammets förverkligande. Därjämte har han tagits i anspråk för åtskilliga offentliga utredningsarbeten, haft kommunala förtroendeuppdrag och varit landstingsman m. m. Han har utgett ett stort antal skrifter af tekniskt, organisatoriskt, socialpolitiskt ekonomiskt och pedagogiskt innehåll. Sedan 1919 är han led. af Ingenjörsvet.-akad. samt led. af styrelsen för Tekniska högskolan. K. E. S-g. 'Fredriksvaern. 19 jan. 1750 fick Stavarns redan då befintliga varf namnet F. och skulle bli byggnadsplats för en för södra skärgården passande roddflottilj samt vara flottstation. Befästningarna (jfr Stavaern), som redan förut utvidgats, förstärktes ytterligare till 1758, då de utgjordes af ett tenaljverk samt batterier och blockhus mot land, batterier mot sjön, "citadellet" på ön i hamnen, batterier på Tidselön, Kikudön och Vadeholmen samt 2 skansar på Risön. 1788-90 utvidgades befästningarna och likaledes 1807-08, då ett "fly-debatteri" tillkom. 1814 utgjordes bestyckningen af 162 kanoner och 14 mörsare. F. var station för norska flottan till 1850, då stationen flyttades till Korten, men varf vet bibehölls till 1895. Norska sjö-kadettinstitutet hade 1817 öppnats i F. och var sedan kvar där till 1864, då äfven det öfverflyttades till Horten (se d. o.). L. W:son M. Fredrik Vilhelm (ty. Friedrich Wilhelm), tysk kronprins. Se Vilhelm, tysk kronprins (sp. 482, äfven i Suppl.). Fredsportar. Se Fästningsportar. *Fredsrörelsen. Efter 1907 ha världsfredskongresser hållits i London 1908, Stockholm 1910, Genève 1912 och Haag 1913. Den 21:a skulle sammanträda i Wien i sept. 1914, men inhiberades på grund af Världskriget. Efter detta krig ha nya konferenser egt rum i Basel 1920, Luxemburg 1921 och London 1922. Dessutom höllos i dec. 1922 i Haag två världsfredskongresser, den ena af Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet och den andra af Fackföreningsinternationalen. Internationella fredsbyrån i Bern erhöll 1910 Nobels fredspris. Det svenska anslaget till institutionen för budgetåret 1923--24 utgör 1,000 kr. Byrån skall anordna världsfredskongresserna och verkställa deras beslut. Dess organ "Correspondance bimensuelle" ändrade 1912 namn till "Le mouvement pacifiste". Vid ett möte i Bern 1914 konstituerades en internationell union af de fredsföreningar i olika länder, som anslutit sig till fredsbyrån och deltagit i världsfredskongresserna. Den internationella kommission, som har byråns ledning om hand, är på samma gång denna unions styrelse. Fredsorganisationer. La ligue internationale de la paix et de la liberté, som bildades 1867, eger ännu bestånd. Akademier för studiet af folkrättens och fredens problem äro Institut de droit international (se d. o.) och Académie de droit international, som, stiftad i Haag 1914, trädde i verksamhet först 1923 (se Folkrätt. Suppl.). Bland andra internationella fredsorganisationer må vidare nämnas International law association (London) och Ligue internationale des pacifistes catholiques (Lyon). Den första fredsföreningen i världen torde ha varit Newyork peace society. Den bildades i aug. 1815, men uppgick sedan i American peace society, som stiftades i Boston 1828. Under åren