1077 Frixos-Frontenac 1078 Fri;xos, grek. myt. Se A r go n a u t er n a, sp. 1447 o. 1449. Froau, öar. Se Frohavet. Suppl. Frobenius. 1. Hermann Theodor Wilhelm F., preussisk ingenjörofficer och militärförfattare, f. 6 okt. 1841 i Langensalza, d. 9 aug. 1916 i Charlottenburg, blef officer 1863 samt avancerade slutligen, 1887, till major, men tog redan 1891 afsked ur aktiv tjänst med öfverstelöjtnants titel för att därefter helt egna sig åt krigsveten-skapligt arbete. Han deltog i 1866 och 1870-71 års krig. Därefter blef han efter hvart annat lärare vid kadettkåren, artilleri- och ingenjörhögskolan och krigsakademien, men från 1881 deltog han i förstärkandet af fästningarna Strassburg, Lötzen och Glogau samt byggde fästet Boven. 1888 blef han chef för fästningsskolan i Berlin. Genom omfattande militärt författarskap vann F. välförtjänt berömmelse. Bland hans skrifter böra särskildt nämnas Die lisherige entwickelung der panzer-befestigung in den europäischen staaten (1896), Militår-lexikon (1901), Napoleon, Moltke und die festung (1904), Geschichte des preussischen in-genieur- und pionierkorps von der mitte des 19. jahrhunderts bis zum jahre 1886 (2 dlr, 1905), Un changement dans Vappréciation des forteresses (i "Internationale revue", 1907), Festungskriegs-geschichte und geschichte der belagerungskunst (1908), V or französischen festungen 1870-71 (1910), Unsere festungen. Entwicklung des fe-stungswesens in Deutschland seit einfuhrung der gezogenen geschiitze (2 dlr, 1912), Riga-Tönning -Narva 1700-01. Ein muster gultig es beispicl der festungsstrategie (1913), Die möderne festung in Schweden (1913), Die festung Boden (1914) och krigsprofetian Des deutschen reiches schicksals-stunde (våren 1914; omkr. 30 uppl., öfv. bl. a. till sv., af C. O. Nordensvan). F. var sin tids kanske främste kännare af de europeiska befästningsförhållandena. Han var led. af Krigsvet. akad. (1915). - 2. Leo F., den föregåendes son, tysk Afrika-forskare och etnolog, f. 29 juni 1873 i Berlin, företog 1904-15 sju forskningsfärder till Afrika, företrädesvis Väst-Af rika. Under kriget var han verksam i Arabien och leder nu ett Afrikainstitut utanför München. Han har utvecklat en liflig författarverksamhet på det etnologiska och kulturhistoriska området och har särskildt sysslat med de afrikanska naturfolkens tro och föreställningar. Af hans arbeten kunna nämnas Ursprung der afrikanischen kulturen (1898), Geographische kulturkunde (1903), Im schatten des Kongostaates (1907), Und Afrika sprach (4 bd, 1912 ö.), Paideuma (1921) och den stora samlingen af folksagor från Afrika (1921 ff.). 1. L. W:son M. 2. R-n B. 'Frobenius, F. G., dog 3 aug. 1917 i Berlin. Froeschwiller [f ro j-]. Se Wörth, sp. 498. Frogmore [frå'gmåe], engelskt kungligt residensslott, l eng. mil s. ö. om slottet i Windsor. Det inköptes 1800 af drottning Charlotta. Drottning Viktoria lät där 1862-70 uppföra ett mausoleum öfver sin gemål, prins Albert, och ligger själf begrafven där. Frogn, härad och sockeu i Dröbaks pastorat, ö. om Dröbak, Akershus fylke (före 1919 Akershus amt), Norge. 86,27 kvkm. 2,363 inv. (1920). Jordbruk. K. G. G. Frogner, norsk herrgård i Åkers socken, numera inom Kristiania stads gränser. Den inköptes 1790 af B. Anker, som lät uppföra den nuv. hufvudbygg-naden. F. kom 1896 i Kristiania stads ego, och på dess område hölls jubileumsutställningen 1914. Hufvudbyggnaden är nu lokal för föreningen Det gamle Kristiania. Frognerkilen, en vik, som skiljer Bygdö från Kristiania stad. 'Frognersaeteren. Se Kristianiadalen (äfven i Suppl.). *Frohavet. Froöernehanu namnet Froau. Frol (förut L e v a n g e r, se d. o. 2), härad och socken i Frols pastorat, vid Levanger, Nord-Tröndelag fylke (före 1919 Nordre Trondhjems amt), Norge. 2,670 inv. (1920). K. G. G. Froland, härad och pastorat, n. v. om Arendal, Aust-Agder fylke (före 1919 Nedenes amt), Norge. 294,97 kvkm. 2,353 inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk. K. G. G. Frome [fral^m], sjö i Sy d-Australien, omkr. 80 km. ö. om Flinderskedjan, 80 km. lång, från n. till s., och 40 km. bred, från ö. till v. Bland dess tillflöden märkes Wilpene creek 1. Pasmore, fr. s. Fromelies [fråmä'1], by i franska dep. Nord, 13 km. v. om Lille. 529 inv. (1921). Byn besattes i början af okt. 1914 af tyska själfständiga kavalleriet och ingick sedan i den befästa tyska fronten v. om Lille. Ställningen vid F. anfölls förgäfves 23-27 s. m. af fransmännen samt 9 maj 1915 och 19-20 juli 1916 af engelsmännen. Först i samband med tyskarnas tillbakagång till Wotanställningen, omedelbart v. om Lille, kunde engelsmännen i början af okt. 1918 besätta det fullständigt förstörda F. Jfr Världskriget, sp. 169, 170, 184, 205 och 242. H. J-dt. *Fron. Nordre F. bildar nu ett härad och pastorat, med socknarna Södorp, Kvarn och Kvikne i Opland fylke (före 1919 Kristians amt). 1,369,85 kvkm. 4,388 inv. (1920). Äfven Söndre F. bildar eget pastorat och härad i Opland fylke. 540,04 kvkm. 3,012 inv. Båda pastoraten tillhöra Sör-Gudbrands-dal kontrakt, Hamars biskopsdöme. E. A-t. Frondörerna, opera med musik af A. F. Lindblad (se denne, sp. 582) och text efter en fransk historisk komedi af Mélesville (se D u v e y r i e r); operan uppf. i Stockholm 1835-36 och 1860-61. * Front. Under Världskriget kom slagordet den inre fronten mycket i bruk som beteckning för sammanhållning och motståndskraft hos den civila befolkningen i de krigförande länderna. *Frontaura y Våzquez, Carlos, dog 1910. Frontenac [fråtana'k], Louis de Buade, grefve de Palluau och d e F., fransk koloniguvernör, krigare och statsman, f. 1620, d. 28 nov. 1698 i Quebec, tillhörde en hofvet sedan Henrik IV:s tid närstående bearnesisk adelssläkt, gick vid 15 års ålder i fält under prinsen af Ora-nien i Nederländerna, utmärkte sig där och senare i Italien och blef 1646 maréchal de camp. Han ledde 1669 en fransk h j alp expedition till venezia-nerna på Kreta och sändes 1672 till Quebec som guvernör öfver Canada, "La nouvelle France". Genom sin själf rådighet råkade han där i konflikter med hemlandets regering (Colbert ogillade hans försök att i Canada upprätta en representation för de tre stånden), med den kunglige intendenten