1217 Garde-Garfämnen 1218 Garde, Thomas Vilhelm, dansk sjöofficer och resande, f. 22 okt. 1859 i Köpenhamn, blef kommendör 1908, var 1908-11 direktör för marinministeriet, 1914-17 eskaderchef och vardt 1918 konteramiral. Han var 1883-85 sekundchef på G. F. Holms expedition till östra Grönland, deltog 1887 i "Fyllas" Grönlandsfärd och gick 1893 på släde öfver inlandsisen. Om sina betydelsefulla mätningar och undersökningar på dessa resor har han utgett flera arbeten. P- E-t. Garde, A a ge, dansk skådespelare, f. 18 mars 1876 i Kjerteminde, debuterade 1896, uppträdde sedan dels på Folketeatret, dels i landsorten, vardt 1913 direktör för Aarhus teater, där han både som ledare och skådespelare nedlagt ett stort arbete. Sept. 1923 inträdde han i K. teaterns direktion, r. E-t. Garderobslås. Se Lås, sp. 156. Gardfjället, Norra och Södra, bergmassiv i Stensele, Tärna och Vilhelmina socknar, Västerbottens lappmark, mellan Ume älfs och Vojmåns dalgångar. På Norra G. nå två toppar upp till 1,255 och 1,247 m., Södra G. når 1,357 m. och det närbelägna Grönfjället 1,375 m. Som den sydvästligaste utlöparen af G. kan anses K i 11 e 1-f j all et (1,216 m. ö. h.), vid Borkajaure. O. Sjn. Gardiner [gä^dne], Alan Henderson, engelsk egyptolog, f. 29 mars 1879 i Eltham. G. har fått sin vetenskapliga utbildning i Oxford och Paris, har varit Laycock student of egyptology vid Worcester college i Oxford 1906-12 samt föreläst i egyptolog! vid Manchesters universitet 1912-14. Han betraktas numera allmänt som en af de förnämste kännarna af det fornegyptiska språket. Den bemärkta ställning G. intagit vid redigeringen af den stora egyptiska ordboken i Berlin och redaktörskapet af den förträffliga egyp-tologiska tidskriften "Journal of egyptian archoe-ology", som 1916-21 legat i hans händer, äro goda vittnesbörd om det anseende G. eger i vetenskapliga kretsar. Under Världskriget var G. jämte ett par andra egyptologer, däribland en tysk, sysselsatt med utredningar ang, alfabetets ursprung. Med stöd af några på Sinaihalfön funna inskriptioner har det till stor del tack vare G:s skarpsinniga undersökningar ådagalagts, att vårt alfabet ytterst är att härleda från det fornegyptiska. Af G:s omfattande produktion må nämnas The inscription of Mes (1905), Die Idagen des bauern (tills, med Vogelsang, 1908), Die erzäh-lung des Sinuhe und die hirtengeschichte (1909), The admonitions of an egyptian sage (s. å.), Egyptian hieratic texts (1911), A topographical cata-logue of the private tombs of Thebes (tills, med A. E. P. 'Weigall, 1913), The tomb of Amenemhet (1915), The inscriptions of Sinai, I (tills, med T. E. Peet, 1917). P. L-n. Gardner [gäMna]. 1. Percy G., engelsk arkeolog och konsthistoriker, f. 1846 i London, var efter studier vid Chrisfs college i Cambridge professor vid Cambridges universitet 1880-87 och är sedan 1887 professor i klassisk arkeologi i Oxford. G. är känd som en utmärkt universitetslärare och genom omfattande och synnerligen grundligt vetenskapligt arbete. Hans forskningar ha rört sig inom så olika områden som bibelkritik. Tryckt den "5/io 23 etik, grekisk konsthistoria (Grammar of greek art, 1905; Principles of greek art, 1913) och numis-matik. Utom England är G. mest känd och skattad som myntkännare särskildt genom A history of ancient coinage, 700-300 B. C. (1918). - 2. Ernest Arthur G., den föregåendes broder, engelsk konsthistoriker och arkeolog, f. 1862 i London, studerade vid Caius college i Cambridge, var 1887-95 direktor för engelska arkeologiska institutet i Aten och är sedan 1905 professor vid University college i London. Hans vetenskapliga arbete har gällt studiet af de grekiska inskrifterna (Introduction to greek epigraphy, 1887) och främst grekisk konsthistoria. Hans Handbook of greek sculpture (2 bd, 1896-97; ny uppl. 1905) skattas i England som den bästa allmänna inledningen på området. Six greek sculptors (1910; ny uppl. 1915) är ett godt prof på G:s klara stil och konsthistoriska metod. l-2. A. B-s. *Gårdpnyi, Géza, dog 29 okt. 1922. Gardsjön. 1. En omkr. 11 kvkm. stor sjö, 377 m. ö. h., genomfluten af Ume älf n. om Norra Gärd-fjället i Stensele socken, Västerbottens lappmark. - 2. En omkr. 9 kvkm. stor, 501 m. ö. h. belägen sjö, likaledes i Stensele socken, af rinner genom Gardsjöbäcken till Stor-Uman. 1-2. O. Sjn. *Gareis, K. H. F. von, f. 24 april 1844 i Barn-berg, dog 18 jan. 1923 i Mimenen. Han hade 1917 lämnat sin lärostol. Das deutsche handelsrecht utkom 1909 i 8:e uppl., Rechtsenzyklopädie und me-thodologie 1920 i 5:e uppl. Bland hans lageditioner nådde "Wechselordnung" 1920 sin 11 :e, "Biir-gerliches gesetzbuch" 1921 sin 5:e uppl. Han erhöll på ålderdomen bajersk adlig värdighet (ritter von G.}. C. G. Bj. Garenganza. Se Msiris rike. *Garfield, J. A. Hans Works ha utgetts af B. A. Hinsdale (2 bd, 1882-83). Jfr W. M. Thayer, "From log-cabin to White-house" (1881; "Från kojan till palatset", 2:a uppl. 1895). - Hans son Harry Augustus G., f. 11 okt. 1863 i Hiram, Ohio, var 1903-08 professor i politik vid universitetet i Princeton och är sedan 1908 rektor (president) vid Williams college i Williamstown, Massachusetts. Under Världskriget var han från aug. 1917 Förenta staternas bränsle-administratör. Dennes yngre broder, James Ru-dolph G., f. 17 okt. 1865 i Hiram, Ohio, var 1896-99 led. af Ohios senat, 1902-03 medlem af Civil service commission och 1907-09 inrikesminister i Roosevelts kabinett. Han är sedan 1909 advokat i Cleveland. V. S-g. *Garfämnen, kem. och tekn., kunna indelas i 2 hufvudgrupper, allteftersom de vid sönderdelning med alkalier ge antingen den treatomiga fenolen p y r o g a 11 o l (se d. o.) eller den tvåatomiga pyrokatekin (se d. o.). Pyrogallol-garfämnen ha lägre kolhalt (omkr. 52 proc.) och ge med järnsalter blåsvarta fällningar eller färgningar. De fällas ej af bromvatten, men väl af blyacetat (i ättiksur lösning). Pyrokatekin-garfämnena ha högre kolhalt (omkr. 60 proc.) och ge med järnsalter vanligen grönsvarta fällningar. De fällas af bromvatten, men ej af blyacetat. Fördelningen af de bägge garfämnesgrupperna i de vanligare garfmedlen (jfr d. o.) framgår af följande tabell: 35 b., S. 39