Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Glödlampa - Glödnätsutväxlaren - *Glöersen, O. K. - *Glöersen, Jakob - *Glömminge - Glösbo - Gm. - *Gmunden - *Gnagare - *Gnarp - *Gnejs - *Gnesen - *Gnesta - *Gniezno - Gnila Lipa - *Gnistinduktor - Gnisttelegraf - *Gnoli, D. - *Gnosjö - Goatte - *Gobat. 2. Albert G. - *Goblet d'Alviella. 2. Grefve Eugène G. d'A. - *Goczalkowitz - *Godebski. 2. C. G. - *Godegård - *Godesberg - *Godet. 2. P. E. G. - *God man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Glödnätsutväxlaren-God man
10
vid den gasfyllda lampan utgör omkr. 2,500° C., blir
ljusets färg betydligt hvitare och Ijusintensi-tetes
större än vid vakuumlamporna, där trådtemperaturen
utgör omkr. 2,100° C. Halfwattslamporna måste i
allmänhet förses med ljusspridande glaskupor,
för att de ej skola blända ögat. Trådens
monteringssätt vid en vakuumlampa framgår af
fig. l a och vid en gasfylld lampa af fig. l
b. På grund af denna olika trådmontering erhålles
olika form å ljusfördelningskurvorna för de båda
slagen af lampor, hvilket åskådliggöres genom
fig. 2. Kurvan a å denna fig. hänför sig till en
enwattslampa (vakuumlampa) för 2CO normalljus,
kurvan b däremot till en 150 watts halfwatts-lampa
(gasfylld lampa). Lamporna tänkas vara vertikalt
upphängda, med sockeln uppåt. Lifs-iängden för en
half wattslampa är 800-1,COO timmar. Ljusstyrkan
hos volframlamporna ändras med omkr. 4 proc. för l
proc. ändring af lampspännin-gen. En 10 proc. för
hög driftspänning nedsätter lifslängden ungefär
till hälften. I kallt tillstånd har glödtråden ett
motstånd, som är endast omkr. VIG af motståndet
vid brinnande lampa. Inkopplingsströmmen måste på
grund däraf bli betydligt större än normalströmmen.
K. Ll.
Glödnätsutväxlaren. Se A G A -1 j u s. Suppl.
’Glöersen, 0. K., dog 26 okt. 1916 i Kristiania.
’Glöersen, Jakob, dog 22 aug. 1912.
’Glömminge tillhör nu Växjö stift. 729 inv. (1923).
Glösbo, sanatorium i Regnsjö socken, Hälsingland,
med 20 platser för vård af tuberkulösa barn från
Gäfle stad; öppet 7 månader af året, eges af en
enskild förening.
Gm., vid växtnamn förkortning för J. F. Gmelin (se
d. o. 3).
’Gmunden. Se fig. 2 i art. Salzkammergut.
’Gnagare. Rad 18 uppifr. å sp. 1358 bör lyda såsom hos
kindpåsspringmusen (Dipodomys Phil-lipsi), hamstern
(Cricetus), goffern
*Gnarp omfattar nu 33,038 har. 3,666
inv. (1923). G. tillhör nu Nordanstigs kontrakt,
Uppsala stift.
* Gnejs. Numera indelas ofta gnejsarterna efter sitt
bildningssätt i ortognejser och paragnejser, af hvilka
de förra äro urspr, eruptiva bergarter, graniter, som
genom pressning fått sin skiffriga struktur, medan
de senare äro urspr, sediment, som genom metamorfos
erhållit sin kristallini-ska struktur. Västra Sveriges
gnejsområde består öfvervägande af ortognejser, och
de gnejser, som förekomma tills, med leptiterna, äro
oftast paragnejser. Genom injektion af smält material
(injektionsmetamorfos) omdanas sediment, t. ex. af
ler-skiffernatur, vidare till ådergnejser (se
d. o.) och migmatiter (se d. o. Suppl.), hvarvid äfven
en fullständig omsmältning af sedimenten kan ega rum.
K. A. G.
*Gnesen (po. Gniezno) tillhör nu Polen.
.Gnesta omfattar nu 60 har. 1,388
inv. (1923). Tax.-värdet å bevillningsskyldig fast
egendom var 3,404,800 kr. år 1922.
*Gniezno, officiella namnet på Gnesen (se d. o.,
äfven i Suppl.).
Gnila Lipa, biflod fr. v. till Dnjestr, upprinner
i närheten af Pfzemyslany i Öst-Galizien och flyter
sedan i sydlig hufvudriktning, tills den vid
Halicz utmynnar i Dnjestr. Under Världskriget
spelade den sumpiga floddalen en viss roll som
försvarslinje först åt delar af österrikiska 3:e (och
2:a) armén under slaget vid Pfzemysläny-Roha-tyn
(26-30 aug. 1914) mot den österifrån anfallande
8:e ryska armén och sedermera åt 9:e ryska armén,
sedan denna 25-28 juni 1915 af tyska sydarmén från
Dnjestr tillbakakastats mot G. Ställningen där
genombröts 31 s. m. af sydarmén (v. Linsingen),
och ryssarna nödgades gå tillbaka mot Zlota
Lipa. Sistnämnda strider kallas af tyskarna
"slaget vid G." Jfr Världskriget, sp. 175 och 189.
H. J-dt.
*Gnistinduktor. Se Induktorium.
Gnisttelegraf, telegrafering utan tråd enligt
gnistsystem (se Telegraf, sp. 742 ff.).
*Gnoli, D., dog 1910.
*Gnosjö. Ett gammalt tråddrageri i socknen är
afbildadt i art. Tråddragning.
Goatte, norsk-lapskt ord för kåta.
*Gobat. - 2. A l b e r t G. dog 16 mars 1914 i
Bern. Han var 1892-1909 ledare af Internationella
byrån för mellanfolklig skiljedom i Bern. 1906 blef
han sin kantons inrikesminister, men lämnade denna
post 1912 för att öfvertaga ledningen af den med
stöd af Carnegie-fonden upprättade Internationella
fredsbyrån i Bern.
*Goblet cTAIviella. - 2. Grefve Eugene G. d’A., som
inom belgiska deputeradekammaren med kraft ifrat
för skilsmässa mellan stat och kyrka, anslöt sig
sedermera till den liberal-protestantiska församlingen
i Bruxelles. 1885 inrättades för honom en professur
i religionshistoria vid universitetet där. - I
sina studier har G. utan reservation anslutit sig
till Herbert Spencers skola. Bland hans skrifter
märkas ytterligare, förutom en mängd artiklar i
"Revue de 1’histoire des religions", L’evolution
religieuse contemporaine chez les ang-lais, les
américains et les hindous (1884), Intro-duction å
Vhistoire générale des religions (1887), L’idée de
Dieu d’aprés V anthropologie et Vhistoire (1892), Ce
que VInde doit å la Gréce (1897) och Eleusinia (1903).
E. Rid.
*Goczalkowitz (po. Goczalkowice) tillhör nu Polen.
*Godebski. - 2. C. G. dog 25 nov. 1909.
*Godegärd. 1. Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.
*Godesberg, som 1919 hade 19,131 inv., har äfven
chamotte- och kemisk-tekniska fabriker.
*Godet. - 2. P. E. G. dog i Neuchåtel 27
sept. 1922. Universitetsprofessor var han sedan 1900.
*God man. Nyare svensk lagstiftning har å ena
sidan uteslutit flera af de arter af gode män,
som omtalas i hufvudarbetet (i enlighet med äldre
Gif-termålsb. 15:2; 1862 års Konkurslag 4:e kap.;
Ärfdab. 19:4), å andra, sidan uttryckligen anvisat
domstolarna att - icke blott då efter timadt dödsfall
någon delegare i dödsboet befinner sig på okänd ort
eller så fjärran, att han ej kan själf bevaka sin rätt
i boet, utan äfven då det i annat fall tarfvas, att
bortovarandes rätt bevakas eller hans egendom vårdas -
efter gjord anmälan förordna god man att bevaka den
bortovarandes rätt eller vårda hans egendom, till dess
han själf kommer eller annorlunda förordnar. Dylik
god man blir närmast jämställd med en förmyndare
(se vidare lagen 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
