Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goodwin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvertagaren erkännes som efterträdare och ofta
bibehåller firmanamnet samt af öfverlåtaren
rekommenderas till fortsatt förtroende.
E. F. K. S-n.
Goodwin [gowin], Henry Buergel, fotograf,
f. 20 febr. 1878 i München, studerade där, i
Köpenhamn, Leipzig och Uppsala, blef filos, doktor
i Leipzig 1903, var lektor i tyska vid Uppsala
universitet 1905—09 och föreläste i nordiska språk
vid University college i London 1912. Han har utgett
några skrifter i språkvetenskap. G. var medlem
af fotografiska sällskap i London och anordnade
utställningar af konstnärliga fotografier där och
i flera länder, i Sverige 1915, i Köpenhamn 1918,
i New York 1921. Numera bosatt i Stockholm, har
G. här vunnit välförtjänt anseende genom fotografier
af hög konstnärlig hållning, ofta af raffinemang
i anordning, belysning och karakterisering. Han
har särskildt utfört många skådespelarporträtt
af högt konstvärde. Ett par samlingar af dylika
bilder har utkommit — Jenny Hasselquist 1919,
Anders de Wahl s. å. — med text af G:s maka,
Ida B. G., född Engelk e. G—g N.
*Goodyera bör accentueras Goodye’ra.
*Goos, A. H. F. K., dog 20
dec. 1917 i Köpenhamn. Han var 1910-14 talman i
landstinget och hade kallats till jur. hedersdoktor
i Kristiania 1911 och i Köpenhamn 1915. Se F. Dahl i
"Tilskueren" (1918) och i "Nord. tidskrift" (s. å.).
P.E-t.
Göra Blagodat, berg. Se B l a g o d a t. *Gordon,
skotsk ätt. Aberdeengrenens (sp. 1479) hufvudman
erhöll 1915 markisvärdighet. - 12. J. C.
Hamilton G. Se äfven Aberdeen. Suppl.
Gordon [gä’dn], Charles William, cana-densisk
författare under pseudonymen E a l p h G o n n o
r, f. 1860 i Glengarry, prov. Ontario, sedan 1894
kyrkoherde i Winnipeg, blef 1906 teol. och 1909 juris
hedersdoktor samt 1921 ordf. för presbyterianska
kyrkans i Canada generalförsamling. Han har verksamt
deltagit i socialt arbete och var en tid fältpräst
under Världskriget. G. har sedan ett tjugutal år
skrifvit ett stort antal mycket lästa berättelser
med hemlandsämnen: Black rock (1903; "Lifvet i Black
rock", 1905), The pro-spector (1904), The sky pilot
("Himlalotsen", 1904, 1921), Owen -.idyll oj the
canyon (1906), The doctor of crow’s nest (s. å.),
The man from Glengarry (1907), The ängel and the står
(1908), The patrol of the Sun dance trail (1914),
The settler ("Nihilisten", 1914), The major (1917),
To him that hath (1922) m. fl.
Gordon highlanders [gå’dn hai’ləndəs], berömdt skotskt
höglandsregemente i brittiska armén, uppsattes
1788 och blef sedermera 1:a bataljonen i det 1794
af hertigen af Gordon uppsatta höglandsregemente,
som uppkallats efter honom och blef det sammanslagna
regementets 2:a bataljon. Regementet tog ärofull del
bl. a. i kriget på Pyreneiska halfön, vid kufvandet
af seapoysupproret i Indien 1857–58, i försvaret af
Ladysmith 1899–1900 under boerkriget samt i en mängd
bataljer på västfronten under Världskriget.
Gordon-upploppet [gå’dn-], eng. Gordon riots,
oroligheter i London 1780, äfven kallade
"No-popery-upploppet" och anstiftade af lord George
Gordon (se d. o. 9, sp. 1480).
G öre [gåV|, engelsk adelsätt, hvars hufvudman sedan
1762 bär den irländska titeln earl af A r r a n. Till
denna släkt hör biskop Charles G. (se nedan).
Gore [gå^], Charles, brorson till 4:6 earlen af
Ärran, engelsk teolog, f. 22 jan. 1853, studerade
vid Balliol college i Oxford, var fellow i Trinity
college 1875-95, bibliotekarie vid Pusey library
i Oxford 1884-93, blef canon af Westminster 1894,
drottningens hof predikant 1898 och konungens 1901,
biskop af Worcester 1902, biskop af Birmingham 1905
och var 1911-19 biskop af Oxford. Han lefver nu
som privatman. - Från barndomen var G. ritualist
och väckte därför stor sensation, när han 1889
redigerade essay samlin gen Lux mundi och själf
däri skref en uppsats. Här framträdde en ny skola
af högkyrkomän, som ville med den moderna tankens,
både Darwins och bibelkritikens medel, förklara
den gamla tron. "Lux mundi" gick på 10 månader i
10 upplagor och har haft ofantlig betydelse. G.,
som eger hög intellektuell utrustning, blef en af
Englands inflytelserikaste teologer. Han släppte ej
sin anglo-katolska ståndpunkt, särskildt betoningen
af "suc-cessio apostolica", som han utvecklade i
The church and the ministry (1889), beteckningen
protestantisk afvisar han helt för Englands kyrka. Han
har ock intresserat sig för de sociala frågorna och
blifvit ledande i Englands "kristliga socialism",
som president i Christian social union. Här har den
bredkyrkliga riktningen påverkat honom. Bland hans
skrifter må ytterligare nämnas Bampton lec-tures
(1891), The creed of the Christian (1895), The
epistle of the Ephesians (1898), Epistle to the
Romans (1899), The body of Christ (1901), The new
theology and the old religion (1908), Orders and
unity (1910), The religion of the church (1916),
The epistles of St. John (1920), Christian moral
principles (1921), The deity of Christ (1922) och
hans teologiska hufvudverk, Belief in Christ (2 bd,
1922-23). Jfr S. Gabrielsson, "Kyrkostudier" (1910),
och signaturen En herre med damm-trasa, "Kyrkfönster"
(sv. öfv. 1923). Hj. H-t.
Gore-Booth [gä’8-bö’th], Eva, engelsk
författarinna. Se Engelska l i 11 er a t u
ren. Suppl., sp. 595.
*Goremykin, I. L., var febr. 1914–jan. 1916
ånyo ministerpresident (jfr därom
Ryssland. Historia. Suppl.), blef vid marsrevolutionen
1917 fängslad, men frigafs snart och uppges ha blifvit
mördad i dec. 1917 på sitt gods i Kaukasien (enligt
en annan uppgift dog han 1922).
Gorgas [gåMjas], William Crawford, nordamerikansk
militärläkare, f. 3 okt. 1854 i Mobile, Alabama,
d. 3 juli 1920 i London, inträdde i militärläkarkåren
1880 och blef 1914 dess högste chef, hvilken post
han under hela Världskriget innehade. G. har blifvit
världsberömd genom det organisatoriska geni och
den järnhårda energi, som han utvecklat i kampen
mot smittsamma sjukdomar, främst gula febern. Som
praktisk hygieniker har han vunnit större resultat än
någon annan och alltid följts af framgång. Hans första
storverk var att 1901 befria Habana från gula febern,
hvilken där förut månget år kraft öfver tusen offer
(se G u l a f e b e r n). På 6 månader utsläckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
