Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Griffiths ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Grimskaftsknut-Gripenberg
Svenskt vicekonsulat. Reguljär
ångbåtsförbindelse med Sverige.
O. Sjn.
Grimskaftsknut. Se Knut, sp. 415 (med fig.).
Grimskallen, Norra och Södra, två fyrar på fastlandet
ö. om Oskarshamn, den förra en blixtfyr på 57°
16’ 32" n. br. och 16° 28’ 48/; ö. lgd fr. Gr.,
21,3 m. öfver medelvatten, uppförd 1992 och
ändrad 1921; den senare klippfyr på 57° 16’ 22"
n. br. och 16° 29’ ö. lgd fr. Gr., 10,8 m. öfver
medelvatten, uppförd 1888 och ändrad 1921. Agaljus.
E. A-t.
*Grimskär, sp. 317 rad 3 uppifrån står rödt, b or
vara grönt.
*Grims!öf. - 2. Jfr Folkhögskolor. Suppl.
*Grimstad, urspr. Grönast ad, hade 2,411
inv. 1920. H. Ibsen tillbragte en del af sin
unffdorns-tid i G. som apotekselev, och det hus, där
han bodde, är bevaradt som "Ibsenhus". Till G. hänför
sig den kända dikten "Terje Vigen". G. har nu järnväg
till Arendal och Telemarken (Tveitsund) samt liflig
ångbåtsförbindelse med Kristiania och kringliggande
kuststäder. K. G. G.
*Grimsten. 1. Häradet ingår nu i Hallsbergs
fögderi. 7,248 inv. (1923). Bodarne heter officiellt
Ramundeboda.
Grindafjärden, fjärd i Stockholms skärgård, utanför
Lindalssundet, mellan Saxar- och Kan-holmsfjärdarna.
O- Sjn.
Grindheim, härad och socken i Bjellands pastorat,
n. om Mandal, Vest-Agder fylke (före 1919
Lister og Mandal amt), Norge. 130,46 kvkm. 823
inv. (1920). Skogsbruk och jordbruk. K. G. G.
Grinevitj, P. F., pseudonym för Jakubovitj, P. F. (se
denne).
Gringo [gri’ngå], i Mexico och Syd-Amerika i
infödingarnas samtalsspråk vanlig benämning (med
bibetydelse af utbörding) på resande eller kolonister
af nordamerikansk eller europeisk, särskildt då
engelsk, härkomst. Uttryckets härledning är osäker.
Grip, härad och socken i Kristiansunds pastorat, n. om
Kristiansund, Möre fylke (före 1919 Romsdals amt),
Norge. Häradet, som utgöres af några små kala öar
i Griphafvet, är Norges minsta landskommun. 0,48
kvkm. 242 inv. (1920). Fiske. Kustfyr af l:a
ordningen. K. G. G.
*Grip. De släkter, som vanligen efter vapenbilden
pläga betecknas med namnen Grip eller Griphufvud,
anges i art. Algotssönerna och Bo Jonsson
(se d. o.). Någon inbördes härstamning dem
emellan har ej kunnat ådagaläggas och är
icke sannolik. Algotssönernas ätt utdog på
manslinjen på 1300-talet, men många ättlingar
på kvinnosidan lefva ännu i flera adliga och
borgerliga släkter. Så t. ex. härstammar släkten
Roos af Hjelmsäter från Cecilia Röreksdotter
(griphufvud). g. m. västgötalagmannen Knut Magnusson
(lejon); deras dotter Birgitta var gift med norska
riksrådet Jon Hafthoressön. Bo Jonssons eller
hans förste med säkerhet kände stamfaders, Tomas
Jonssons, ätt utdog på manssidan med Bo Knutsson,
konung Kristofers kammarmästare, som var fånge hos
Erik af Pommern på Gotland 14^2 och dog kort därefter.
N. H.
*Grip, J. A. W., dog i mars 1922 i La Tour-de-Peilz,
schweiziska kantenen Vaud.
Grip, Elias, språkman, lärare, f. 20 april
1873 i Stockholms-Näs, Upplands län, blef filos,
doktor i Uppsala 1901, adjunkt i Stockholm 1907 och
lektor i svenska och tyska vid läroverket i Norrköping
1909. G. har utvecklat ett mycket rikt författarskap
på dialektologiens (Skuttungemålets ljudlära, 1901,
m. m.) och de svenska folkminnenas områden (Svenskt
allmogeliv, 1917, m. m.) samt offentliggjort flera
goda sagosamlingar (Folksagor och legender om Jesu
liv, 1915, Balkansagor, 1918, Det var en gång,
1919, m. m.) och populära lef-nadsteckninijar.
R-n i>.
Gripa öfver. Se Gång 2, sp. 812.
*Gripenberg. 1. H. H. G. föddes på kaptensbostället
Unto i Karhiniemi by. - 4. 0. F. G. dog 7 jan. 1916 i
Petersburg. - 7. A l e x a n-d r a G. dog 24 dec. 1913
i Helsingfors. - 8. Bertel J. S. G. har ytterligare
utgett Svarta sonetter (1908), Drivsnö (1909),
novellen Vid mörkrets pantar (s. å.), äfventyret Det
brinnande landet (1910), Aftnar i Ta-vastland (1911;
2:a uppl. 1913), Skuggspel (1912; 2:a uppl. 1914),
Spillror (1917), En dröm om folkviljan (1918), Under
fanan (s. å.), Dikter i urval (1919) och Kärleksdikter
(1921). G:s Samlade dikter utgåfvos 1918 i 9
bd. G. deltog i frihetskriget 1918 och är sedan dess
reservkornett vid Nylands dragonregemente. Han har
tagit liflig del i skyddskårsrörelsen och är lokalchef
i sin hemtrakts skyddskår. Se R. Nor-denstreng,
"B. G. och hans skaldskap" (1921).
9. Klas (Clas) Alexis Konstantin G., kusin till G. 4,
ämbetsman, diplomat, f. 17 jan. 1852 i Fredrikshamn,
blef student 1869 och auskultant i Åbo hofrätt
1876. Han studerade 1879-80 i École libre des
sciences politiques i Paris, trädde 1884 i tjänst
vid Finska statssekretariatet i Petersburg samt
blef förste expeditionssekreterare 1889. På grund
af ett påstådt öfver-sättningsfel i en lagtext,
för hvilket han bar ansvar, förflyttades han 1891
från statssekretariatet till öfverdirektörsplatsen
vid Fångvårdsstyrelsen. 1901 nödgades han i följd af
den Bobrikovska regimen taga afsked och var sedan
ordf. i Helsingfors stads drätselkammare. Vid 1905
års landtdag utsågs han till vicelandtmarskalk och
erhöll 1906 åter sitt öf-verdirektörsämbete. 1911 tog
han ånyo afsked. Under Världskriget var G. ifrigt
verksam för landets frihetssträfvanden. Efter
Finlands själfständighets-förklaring utnämndes
han i jan. 1918 till chargé d’affaires och därpå
till envoyé i Stockholm. Under svåra förhållanden -
han var en tid utan förbindelse med sin regering -
sökte han göra sitt bästa för att anknyta vänskapliga
förbindelser med Sverige. Han lyckades icke af den
svenska liberal-socialistiska regeringen utverka hjälp
åt Finland i dess frihetskamp, icke ens tillstånd
att transitera vapen eller ammunition för den
illa utrustade "hvita" armén. Under Ålandsaffären
febr. 1918 undanhöllos honom viktiga meddelanden
från hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
