Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 103-104 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grönberg-Rove, Gerda Augusta - Grönblad, Karl (Carl) August - *Grönby - *Gröndahl, Agathe Backer- - Gröndahls kör - *Gröndal - *Gröndal, Johan Gustaf - Gröndals kvarn - Gröné, Otto Henrik - Gröner, Wilhelm - Grönfjället - Gröngrå markattan - Grönhafre - Grönholm, Väinö - Grönhö - Grönhögen - Görnklumpen, Stora - Grönkål - *Grönköping - Grönland (Kristiania) - *Grönland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sångerska, född Grönberg, f. 4 jan. 1860 i Göteborg,
har från 1878 haft skiftande anställningar vid
teatrar i Göteborg och Stockholm, vid Fröbergska
sällskapet och i Helsingfors samt vid Kanfts teatrar
1897-1909 och ånyo sedan 1914. Hon var i yngre år
en mycket omtyckt operettprimadonna (som Boccaccio,
Lilla hertigen, Lilla helgonet, Storhertiginnan af
Gerolstein, Sköna He~ lena o. s. v.) och har därefter
utmärkt sig i äldre komiska roller. Hon blef 1903
gift med norske köpmannen Carl Ro ve och änka 1912.

Grönblad, Karl (Carl) August, biblioteksman,
f. 7 dec. 1866 i Jönköping, student där 1885, var
1898–1901 amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek
och 1901–09 vid Sv. akadis Nobelbibliotek, hvars
föreståndare han är sedan sistn. år. G. utgaf 1906–10
accessionskatalogen för Sveriges offentliga bibliotek,
har tagits i anspråk vid kommittéutredningarna
i de senare årens stora biblioteksfrågor och som
sekreterare sedan 1910 i Svenska vitterhetssamfundet
nedlagt ett betydelsefullt arbete för samfundets syften.

*Grönby omfattar 1,530 har. 1,072 inv. (1923).

Gröndahl, Agathe Backer-. Hennes
omnämnde make, Olaus Andreas G., blef student
1866, studerade sång och musik i Tyskland,
var 1875–1912 sånglärare och anförare för flera
sångföreningar i Kristiania, bl. a. 1889–1911 för
Den norske Studentersangforening (se sistn. ord), och
dirigerade 1878–1906 den af honom bildade Gröndahls
kor för blandade röster, med hvilken han framförde
bl. a. sådana stora verk som Bachs Matteuspassion och
Brahms rekviem. – Deras son Fritjof Backer-G.,
f. 1885, som pianist elev af sin mor samt af Barth
och Dohnånyi i Berlin, har ådagalagt pianistiskt
mästerskap vid konsertuppträdanden i olika länder,
i Stockholm vid upprepade besök (f. g. 1913).

Gröndahls kor, norsk sångförening. Se Gröndahl. Suppl.

*Gröndal ingår nu i 33:e (Liljeholms-)roten,
Brännkyrka församling, Stockholm, och är förbundet
med stadens centrala delar genom ångslupar
till Riddarholmen samt genom Gröndalsbanan
(linjen G.-Slussen) af Stockholms spårvägar (sedan
okt. 1923). Folkmängden, 4,301 pers. (1923), har sedan
Brännkyrkas inkorporering i Stockholm (1 jan. 1913)
vuxit med 553 pers. (14,s proc.). Inom samhället eger
Stockholms stad numera stora områden för utläggning
till gator och allmänna platser samt för reglering
af stranden utmed Mälaren.

E. A–t.

J. Gustaf Gröndal.

*Gröndal, Johan Gustaf, blef led. af Vet. akad. 1908
och led. af Ingenjörsvet.-akad. 1919.

Gröndals kvarn. Se Krossverk, sp. 72.

Gröné, Otto Henrik, läkare, f. 4 dec. 1872 i Grönby, Malmöhus
län, blef med. licentiat 1901 och med. hedersdoktor i Lund 1918.
Han tjänstgjorde som t. f. provinsialläkare i Hofva 1901,
blef amanuens vid obstetrisk-gynekologiska kliniken
i Lund 1902, var underläkare vid Malmö allm. sjukhus
1902–06, läkare vid barnbördsafdelningen där 1907 och
är öfverläkare där sedan 1909 samt styrelseledamot
vid sjukhuset sedan 1917 och stadsfullmäktig i
Malmö sedan 1919. G. har framträdt som medicinsk
författare, hufvudsakligen i obstetriska
ämnen, och är mycket anlitad som praktiker.

R. W.

Gröner, Wilhelm. Se Groener. Suppl.

Grönfjället. Se Gardfjället. Suppl.

Gröngrå markattan, zool. Se Markattorna.

Grönhafre. Se Hafre, sp. 996.

Grönholm, Väinö, finländsk läkare, f. 10
juli 1868 i Kiikala, blef student 1887 och
med. doktor 1900 på afh. U b er die einwirkung
des eserins auf den flussigkeitswechsel und die
cirkulation im auge. Han förordnades till docent i
oftalmologi 1902 samt utnämndes 1912 till e. o. och
1921 till ord. professor i samma ämne. Bland G:s
skrifter märkas Über den einfluss der pupillenweite
u. s. w. auf die tension glaukomatöser und normaler
augen (1910), Über den zeitlichen verlauf der
accommodation u. s. w. unter normalen und einigen
pathologischen verhåltnissen (s. å.), Undersökningar
rörande den monokromatiska aberrationen i ögat
(1911) och många afh. om glaukom och träkorn.

R. T–dt.

Grönhö. Se Hö.

Grönhögen, fiskehamn i Ventlinge socken, Öland,
4 km. n. om Ottenby, anlagd af statsmedel, enligt
uppgift omkr. 1½ mill. kr. Sedan den nyligen blifvit
färdig, lär den ende på platsen bosatte fiskaren ha
blifvit fyrvaktare.

O. Sjn.

Grönklumpen, Stora. Se Anarisfjällen. Suppl.

Grönkål, kokk., anrättas alldeles som den helt
närstående sorten blåkål (se d. o., Suppl., och
Brassica, sp. 30). Man blandar gärna bägge sorterna
tillsammans vid anrättningen. Som kålsoppa är den af
gammalt ett tillbehör till julhelgdagarnas matordning;
genom sin stora härdighet kan denna kål växa ute hela
vintern och då erbjuda färsk legym.

*Grönköping, fingerad svensk småstad, hvars namn
uppfanns af H. H. Zetterström i "Söndags-nisse"
1897 och som i "Grönköpings veckoblad" (från
1902 som afdelning af "Söndags-nisse", från 1916
själfständig tidning) fått sitt organ, där typiska
småstadsförhållanden prägla motiv och behandling.

Grönland, förstad till Kristiania (se d. o., sp. 1388).

*Grönland hade 1921 14,355 inv., hvaraf 274
danskar. Arealen beräknas till 2,182,000 kvkm.,
hvaraf 1,869,000 kvkm. inlandsis. Pearys land har vid
närmare undersökningar visat sig ej vara någon ö,
som man först antog, utan G:s nordligaste halfö,
af Independencef jorden skild från Mylius-Erichsens
land och Kronprins Christians land. Innanför Koldeweys
ö och Dovebukten har ett isfritt område, Dronning Louises
land, upptäckts. Flera nya öfvertväringar af inlandsisen
ha skett, i s. från Diskobukten till Angmagsalik af
de Quervain 1912, längre norrut på bredaste stället
mellan Kap Bismarck och Upernivik af Koch 1913,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>