Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 119-120 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldtistel ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

båda sidor om älfven i Amnehärad i Skaraborgs län samt Södra Råda
i Värmlands län. Kraftstationen, tillhörig kraftaktiebolaget
Gullspång–Munkfors (aktiekap. 7,3 mill. kr.), är monterad
för 27,500 hkr. Ett kiseljärnverk med elektriska smältugnar
arrenderas af Gullspångs elektrokem. a.-b. (aktiekap.
750,000 kr.). Se f. ö. Gullspångsälfven.

^{O. Sjn.}

*Gullstrand. Allvar G:s viktigaste arbeten
falla inom den geometriska och den fysiologiska
optiken. Hans lifsverk är icke blott en långt förd

och på många punkter väl slutförd utveckling af
de allmänna lagarna för dioptriken, läran om den
optiska afbildningen, utan äfven i väsentlig mån en
nydaning af densamma jämte en på denna grundval byggd
utredning af den optiska afbildningen i ögat och
ögats ljusbrytningsförhållanden. Den lösta uppgiften
förutsätter en fulländad matematisk förmåga. Till
hans i hufvudarbetet nämnda två viktiga arbeten af
åren 1900 och 1906 slöt sig
Die optische abbildung in heterogenen medien und die dioptrik der kristallinse des menschen (1908, i Vet. akad:s handl. 43: 2),
som belönades med Sv. läkaresällskapets sekelmedalj
i guld, en stor utmärkelse. Sina resultat har han
sammanställt i
Thatsachen und fiktionen in der lehre von der optischen abbildung (1907),
Die dioptrik des auges (1909;
utgör det af G. utarbetade bd I i 3:e uppl. af Helmholtz’ "Handbuch der physiologischen optik") och
Einführung in die methoden der dioptrik des auges des menschen (1911).
Vidare märkes
Das allgemeine optische abbildungssystem (1915, i Vet. akad:s handl. 55: 1).
Hans förut nämnda arbeten om macula lutea (gula
fläcken, se d. o.) ha klargjort, att denna är färglös.
Die reflexlose ophtalmoskopie (1911, i "Archiv für augenheilkunde")
är en ingående undersökning af ögonspegelns teori och
G:s däraf framgångna lösning af problemet att undgå
ljusreflexer från hornhinnan och linsen af det undersökta
ögat, hvarjämte han konstruerat nya ögonspegelstyper,
som jämte reflexlöshet ega fördelar af förstoring,
synfältsbredd och stereoskopisk effekt vida öfver de
dittills uppnådda (jfr Ögonspegel, sp. 78–79).
Den af honom inredda ögonkliniken i Uppsala betecknas som
en mönsteranstalt.

G. erhöll 1911 Nobelpriset i medicin, och i
sammanhang därmed donerade han 100,000 kr. till
Uppsala med. fakultets Regnellska fond. Han är
sedan 1911 led. och sedan 1923 ordf. i Vet. akad:s
Nobelkommitté för fysik. Han blef 1913 professor
i fysiologisk och fysikalisk optik i Uppsala och är
medlem af Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd (sedan
1917). Han är hedersled. af Sv. läkaresällskapet
(1912), som 1922 till firande af hans 60-årsdag
lät slå en guldmedalj öfver honom, afsedd att ur en
"Gullstrandsfond" hvart 10:e år utdelas som pris för
arbeten inom det oftalmologiska

området. Han är ock hedersled. af ett
antal utländska läkarsällskap samt led. (utom
i de i hufvudarbetet nämnda lärda samfunden)
af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1917) samt
Finska Vet. soc. (1922), hvarjämte han kreerats till
filos. hedersdoktor i Jena (1908) och Dublin (1912).
G. har i Nordisk familjebok skrifvit ett stort antal
artiklar inom sitt fack.

2. Edvin G., den föregåendes broder, jurist, led. af
Högsta domstolen, f. 24 sept. 1863 i Landskrona,
blef student 1882 och juris kandidat i Uppsala 1888
samt tjänstgjorde därefter i och under Göta hofrätt,
där han utnämndes till vice häradshöfding 1891,
fiskal 1897 och assessor 1898. Efter åtskilliga
förordnanden inom lagstiftningsarbetet blef han
justitieråd 1908. Han har offentliggjort flera
straffrättsliga uppsatser, däribland
Om skärpt frihetsstraff såsom förvandlingsstraff för böter (1902).

3. Olof Haldan G., de föregåendes kusin,
donator, f. 25 juni 1873, d. 1919, godsegare,
testamenterade sin egendom Hökatorp (se d. o.
Suppl.) till Skaraborgs läns hushållningssällskap
samt dessutom åtskilliga belopp att användas till
jordbrukets bästa m. m.

2. ^{C. G. Bj.}

Gullstrandskt starrglas. Se Periskopisk.

Gulltopp, nord. myt. Se Heimdal.

Gully [ga’li], William Court. Se Selby.

*Gulowsen, J. A. N., dog 6 maj 1917 i Kristiania.

Gul Rikard. Se Äpple, sp. 1244 och färgpl., fig. 13.

Gul salfva, farm. med. Se Kvicksilfveroxidsalfva.

Gulseende, farm. toxik. Se Xantopsi.

Gulskär, två holmar i Bohusbukten på segelleden
Lysekil–Smögen. På den södra finns sedan 1917 en
blixtfyr på 58° 16’ 51’’ n. br. och 11° 23’ 37’’ ö. lgd
fr. Gr., 9,4 m. öfver medelvatten, med agaljus.

^{E. A–t.}

Gulsot, bot. Se Beta 5. Suppl.

Gulspetssjuka är en företrädesvis å vårsäd (korn
och hafre) förekommande sjukdom, som sedan 1910 är
känd i Danmark, under namnet gulspidssyge, men i
Sverige är med säkerhet konstaterad först 1916. Det
är en s. k. fysiologisk växtsjukdom, som beror på
ogynnsamma kemiska eller fysikaliska egenskaper hos
jordmånen. I Sverige är den hittills iakttagen på de
efter sänkningarna af sjöarna Kvismaren, Hjälmaren och
Tåkern uppodlade kärrmarkerna. Sjukdomen yttrar sig
däri, att omkr. början af juli spetsarna på de yngsta
bladen på skotten börja hvitna i kanterna, som rulla
sig inåt, så att åtminstone de bägge öfversta bladen
till större eller mindre del af sin längd bli tråd-
eller pisksnärtlika och anta blekgul färg. I Danmark
har man i vissa fall, men icke alltid, genom kalkning
af jorden kunnat bekämpa sjukdomen; vid de i Sverige
utförda försöken har påförande af ett tunt lager lera
å jord, där sjukdomen plägar förekomma, visat goda
resultat, och äfven här har kalkning stundom varit
af god verkan. Å andra sidan har sjukdomen uteblifvit
äfven i de fall, då jorden omedelbart före sädesodling
å densamma ett par tre år varit använd till vall,
under det att vårsäd omedelbart efter rotfrukter
plägar bli illa skadad af sjukdomen, hvilket tyder
på, att äfven jordens fysikaliska beskaffenhet är af
stor bety-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>