Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Göta lifgarde - *Göta trängkår - Götaverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Göta lifgarde-Götaverken
160
*Göta lifgarde utgöres enligt 1901 och 1914 års
härordningar af 3 bataljoner med 12 kompanier och
l kulsprutekompani samt en volontärstyrka af 540
man. Se illustrationssida I till art. Kasern.
C. O. N.
*Göta trängkär. Dess volontärstyrka utgör numera
62 man. Se illustrationssida II till art. Kasern.
C. O. N.
Götaverken, Sveriges f. n. största skeppsvarf,
är beläget i Göteborg å Hisingsidan, strax
intill frihamnen, och har sitt upphof från
den af H. A. Keil-ler (se denne) 1841 anlagda
mekaniska verkstaden vid nuv. Skeppsbron i
Göteborg. Anläggningen omfattade till en början
ånghammarsmedja, den första i landet, vällugn och
gjuteri. 1855 inköptes en af varfvets nuv. tomter
å Hisingen. Där uppfördes vagn-, ångpanne- och
plåtverkstäder, och dit förflyttades småningom
äfven den redan tidigt började varfsrörelsen. Den
ursprungliga firman, Alexander Keiller & c:o, uppgick
1867 i Göteborgs mek. verkstads a.-b., 1906 ombildadt
till Göteborgs nya verkstads-a.-b. 1917 ändrades
namnet af praktiska skäl till A.-b. Götaverken. 23
dec. 1898 härjades anläggningen af en förödande
eldsvåda, hvarefter fullständig ombyggnad egde
rum. Varfvet disponerar nu (1923) omkr. 150,000
kvm. mark med omkr. 1,000 m. strand mot Göta älf,
mestadels vid djupt vatten. Aktiekapitalet är 8,8
mill kr., och bolaget sysselsätter omkr. 2,500
pers. Bland dem, som, utom stiftaren, främst
bidragit till bolagets framgång, märkas direktörerna
J. Keiller s:or (1860-1906; se Keiller 3) och Sven
A. Almqvist (1906-10; se denne. Suppl.). Förtjänsten
af företagets utveckling till storvarf har dock
främst nuv. direktören H. G. Hammar, som tillträdde
ledningen 1910. Äfven skeppsredaren D. Broström,
bolagsstyrelsens nuv. ordf., har kraftigt understödt
utvecklingen. Sedan 1910 ha plåtslageriverkstäderna
helt moderniserats, 4 stora fartygsbäddar anlagts,
2 för fartyg om intill 20,000 ton död vikt och
2 för 10,000 ton död vikt, den 1918 nedbrunna
ångpanneverkstaden har ersatts med en stor modern
sådan, maskinverkstäderna och gjuterierna ha i hög
grad utvidgats, särskildt efter 1914, då bolaget
upptog tillverkning af stora marindieselmotorer. För
fartygsreparationer förfogar varfvet öfver 2
slipar för fartyg upp till 3,000 tons död vikt
och en flyt-torrdocka (som varfvet arrenderar af
a.-b. Göteborgs skeppsdockor), med en lyftförmåga
af 18,000 ton, tillräcklig för dockning af svenska
handelsflottans största fartyg. Flytdockan kan
uppdelas i två hvar för sig användbara sektioner,
den ena för 10,000 tons, den andra för 8,000 tons
lyftförmåga (jfr art. Docka. Suppl.; där angifna
dimensionsuppgifter om denna flytdocka hänföra sig
dock till dess utseende före år 1923 verkställd
ombyggnad). Bolagets tillverkningar utgjordes urspr,
af s. k. handelsgods samt bogserbåtar och andra smärre
fartyg. Efter öfverflyttningen till Hisingsidan blef
snart skeppsbyggeriet hufvudupp-gift, och fartyg af
allt större typer byggdes. Sålunda ha där sjösatts de
största fartyg, som byggts i Sverige, och exempelvis
1922 sjösattes där mer än hälften af det tonnage,
som sammanlagdt då byggdes i landet. Bland de många
fartygen märkas isbrytaren "Peter den store" (för
Riga stad), malmångaren "Abisko", motortankfartyget
"Hamlet",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
