Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göthlin, Gustaf Fredrik - Göthlin, Gösta Valdemar - Götiska förbundet - Götisk skrift - *Götlunda. 1. - Götrek, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ledningens natur i den hvita nervsubstansen. Redan
dessförinnan hade han utgett arbetena Om de kemiska
vilkoren för det öfverlefvande hjertats aktivitet
(1899) och Om den funktionella betydelsen af
di-elektriska och el ektroly tiska mediers topiska
anordning i den märghaltiga nerven (1901, 1902),
genom hvilka han ådagalagt både intresse för och
förmåga af experimentell fysiologisk forskning. Han
utnämndes 1907 till laborator i fysiologi vid Uppsala
universitet och till ord. professor i fysiologi
där 1918. Under sin fortsatta vetenskapliga
verksamhet har G. i arbeten, publicerade i
"Upsala läkareförenings förhandlingar", "Svenska
läkaresällskapets handlingar" o. a. publikationer med
förkärlek behandlat dels den allmänna nervfysiologien
(Untersuchungen ilber kapazität, iso-lationswiderstand
M. s. w. jur elektrische stromstösse bei den
nervenfasern im Corpus callosum des rindes, 1910; Die
doppelbrechenden eigenschaften des nervengewebes, ihre
ursachen und ihre biologischen konsequenzen, 1913;
Relation entré le fonctionne-ment et la structure
des elements nerveux, 1917), dels människans
färgsinne, hvarvid han tills, med K. G. Boström
och Hj. öhrwall enligt officiellt uppdrag äfven
bearbetat frågan om bestämmelserna vid undersökning
af färgblindheten (Holmgrens sefir-garnsmetod och
pröfningen af järnvägspersonalens färgsinne, 1913,
Betänkande och förslag till ändrade bestämmelser
vid undersökning rörande färgblindhet, 1916,
Polarisationsanomaloskopet, 1916, Studien ilber
die energiequelle jur die empfindung rot, 1917,
och The situation and extent of the pu-rely
yellow zone in the spectrum, 1923). Därjämte har
han också egnat sina studier åt njurens fysiologi
(Die molare absonderung der nieren, 1911) samt åt
frågan om Flimmerrörelsen hos kammaneter (1917, 1920)
m. m. Sedan 1923 är G. led. af Vet. soc. i Uppsala
och utsågs 1921 af Svenska sällskapet för medicinsk
forskning till innehafvare af ett stipendium om
10,000 kr. ur "Knut och Alice Wallenbergs stiftelse".
R. T–dt.
Göthlin, Gösta Valdemar, läkare, f. 27 juni 1877 i
Kåda församling, Värmland, student i Linköping 1896,
med. licentiat vid Karolinska institutet 1905, var
1906–10 förste innehafvare af prosektorsbefattningen
vid Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg,
hvilken af honom organiserades, och är sedan 1910
sundhetsinspektör i Göteborg (förste innehafvare
af tjänsten) samt har i denna egenskap organiserat
bostadsinspektionen och di-spensärverksamheten
där. 1919–23 var han därjämte sundhetsinspektör
vid Statens järnvägar. Bland G:s många uppdrag
kunna af utrymmesskäl nämnas endast följande. Han
ledde 1913-23 talrika utbildningskurser för
dispensärsköterskor, anordnade af Svenska
nationalföreningen mot tuberkulos, var 1918–23
led. af dennas tuberkuloskommitté, 1914–18 ordf. i
k. Järnvägsstyrelsens hygienkommitté, 1917–19
bostadssakkunnig inom k. bostadskommissionen,
1920 led. af k. kommitté för fastställande af
bostadshygieniska minimifordringar, 1913–23
sekreterare i Göteborgs läkaresällskap, 1919–23
sekreterare och redaktionsled, i Föreningen för allmän
hälsovård (se d. o. Suppl.), till hvars bildande han
tog initiativet. G:s förnämsta intressen ha gått ut
på att lösa organisatoriska problem, att bidraga till
Bostadsproblemets lösning efter sunda
socialhygieniska linjer, att i bostadsfrågan
liksom i andra spörsmål, som förutsätta hygienisk
sakkunskap, skaffa läkaren-hygienikern nödigt
inflytande, att skaffa alla inom hälsovårdsarbetet
verksamma personer nödig utbildning i hygien
och socialkunskap, att arbeta på musiklifvets
höjande (han var bl. a. led. 1911–23 af Göteborgs
orkesterförenings och 1922–23 af Lyriska teaterns
styrelser) och att popularisera hygieniskt
vetande. Han har utgett flera beaktansvärda skrifter
rörande bostadsfrågan, dispensärverksamheten,
tuberkulosen och barnavården m. fl.
G. Wrgn.
Götiska förbundet, ett ordenssällskap i Göteborg,
stiftadt 16 juli 1815 af fem helt unga män, sedan
de under midsommaren träffats vid Torstensonska
grafven i Tunhem. Under intryck af Tegnérs
dikt "Svea" och det berömda, fyra år tidigare
i Stockholm stiftade Götiska förbundet (se
d. o.) ville de bilda ett samfund med uppgift
att verka för att "återupplifva stora förfäders
dygder och återföra folket till forntida enkelhet,
redlighet och kraft". Många aktade och framstående
män anslöto sig till det unga förbundet. Enligt
stadgarna blef Göteborg förbundets hufvudort, där
de 5 styrelseledamöterna böra vara boende. 1817
erhöll förbundet kunglig sanktion och förvandlades
s. å. till ett ordenssällskap med 5 grader. Som
högtidsdag firades länge 25 juni vid ättestupan å
Hunneberg; numera firas i stället Karlsdagen (28
jan.). Allmänna sammankomster hållas minst 6 ggr
årligen; dessutom har man ej sällan sammanträdt extra
till firande af någon för riket gagnelig händelse,
hvarvid åminnelsetal hållits. Välgörenhet är ett af
förbundets syften. 1818 skapade det en folkskola
vid Trollhättan, flyttad till Mölndal 1824; den
öfverläts 1872 till Fässbergs kommun. Förbundet
har vidare tagit initiativ till verksamheten för
Göteborgs fasta försvar åt sjösidan. En dotterloge
bildades 1880 i Alingsås. Sedan gammalt är regerande
konungen förbundets beskyddare, en k. prins dess
styrande stormästare och landshöfdingen i länet dess
högste ordf. En jubileumsskrift utgafs 1915. Antalet
af under årens lopp intagna ledamöter hade då
öfverstigit 2,000. Jfr Sveaorden.
Götisk skrift. Se Munkskrift.
*Götlunda. 1. G. är nu moderförsamling till Flistad,
Skara stift, Södra Vadsbo kontrakt. 1,251 inv. (1923).
Götrek, Per, kommunistisk skriftställare, f. 1799 i
Linköping, d. 1876 i Karlskrona, hette urspr. Godlund,
men antog som student namnet Götrek. Efter
studier i Uppsala kallade han sig magister och egnade
sig åt privatundervisning i språk, bokhålleri,
snabbskrift m. m., från 1820-talet till 1851
hufvudsakligen i Stockholm, där han tillika bedref
antikvarisk bokhandel i förening med lånbibliotek
och ett s. k. skillingslotteri. 1824–25 utgaf han
den vittra tidskriften "Brage" och från jan. 1827
en politisk nyhets- och annonstidning, "Stockholms
Mercurius", som 1828 indrogs af hof kanslern, men
fortsattes under annat namn och med annan utgifvare
fram till 1830. G. utgaf 1831 Framtidens religion,
uppenbarad af Saint-Simon (ny uppl. 1838 under titeln
"Saint-Simons religions-lära"), men öfvergick sedan
till Cabet (se d. o. och Socialism, sp. 192), af
hvars skrifter han 1846 utgaf ett urval under titeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
