Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haab ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Haberl-Hackman
188
Ammoniak. Suppl.) vid Badische anilin- und sodafabrik
i Ludwigshafen under ledning af K. Bosch. För sin
förtjänst om problemet att framställa ammoniak
ur väte och luftens kväfve belönades H. med
1918 års Nobelpris i kemi. - Under Världskriget
utvecklade H. synnerligen liflig organisatorisk
verksamhet, särskildt i fråga om gas-kriget samt
i egenskap af chef för krigsministeriets byrå för
kemiska angelägenheter i fråga om den tyska kemiska
industriens krigstekniska uppgifter. Under de senaste
5 åren har H. bearbetat olika fysikalisk-kemiska
problem, hvilka delvis ansluta sig till ett tidigare
(1909), tills, med Klemensie-wicz publiceradt arbete
Vber elektrische phasen-grenzkräfte, och delvis ligga
inom den moderna atomfysiken. Han är en af Tysklands
ledande fysikaliska kemister och en mycket verksam
led. i de sammanslutningar, som ha till uppgift att
stöda Tysklands vetenskapliga lif under de svåra
förhållanden, som inträdt sedan 1918. H. E.
’Haberl, F. X., dog 5 sept. 1910 i Regensburg.
*Haberlandt. - 2. Gottlieb H. är sedan 1910 professor
i Berlin och föreståndare för Berlinuniversitetets
växtfysiologiska institut.
Haberlea rhodopensis, bot. SeSaintpaulia.
Haberska metoden. Se Ammonia k, Haber, F., och
Gödselämnen (alla i Suppl.).
Habib-ullah, emir. SeAfganistan. Suppl., sp. 57.
Habich, Ludwig, tysk skulptör, f. 2 april 1872 i
Darmstadt, studerade vid akademierna i Karlsruhe
och Mimenen, har utfört monument öfver Columbus i
Bremerhafen, Goethe, Bismarck m. fl. i Darmstadt
och hade 1922 under arbete Fredens genius, beställd
för Moskva. H. har varit verksam äfven på keramikens
område. G-£ N.
’Habicht, Ludwig, dog 29 dec. 1908 i Amalfi.
*Ha’bitus. - Miner. Vid bestämmandet af ett mineral
är det ofta ej någon viss af dess egenskaper, som gör
det lätt igenkännligt, utan snarare sammanfattningen
af alla dess egenskaper, dess habi-tus, som då också
blir det för mineralet i fråga mest karakteristiska.
K. A. G.
Ha’bitus phthi’sicus, med. Se Lungsot, sp. 1456.
*Habsburg, tyskt furstehus. Det
s. k. habs-burgsk-lothringska huset, äfven kalladt
huset Österrike, upphörde genom revolutionen
okt.-nov. 1918 att regera i Österrike, som då blef
republik. Genom lag af 3 april 1919 beröfvades
alla dess medlemmar sina prerogativ i Österrike och
förbjö-dos bruka sina med dessa samhörande titlar
(allt vid äfventyr af utvisning). De af ättens
medlemmar, som fogat sig efter dessa bestämmelser,
bära numera namnet Habsburg-Lothringen. De öfriga,
hvilka bibehållit titlarna "ärkehertig" och
"ärkehertiginna", ha i allmänhet slagit sig ned i
Schweiz. Särskildt ha ärkehertig Josef, som är ungersk
medborgare, och flertalet medlemmar af Toscanalinjen
afsagt sig alla politiska och arfsan-språk i
Österrike. I det af en riksföreståndare styrda Ungern
ha de allierade stormakterna 1920 formligen förbjudit
tronens besättande med någon medlem af habsburgska
huset. Officiellt anses emellertid monarkien där ega
fortbestånd, och inflytelse-
rika legitimistiska partigrupper betrakta det
habs-burgsk-lothringska husets hufvudman,
den minderårige ärkehertig Otto, f. 1912,
såsom efter sin faders, kejsar Karls, död 1922
rättmätig innehafvare af den ungerska tronen. Jfr
E. von Kahler, "Das geschlecht H." (1919).
V. S-g.
Haby kraftverk, i örestensfallet (se
d. o.) 1. Habyfallet i Viskans biflod Slottsån,
anlagdt 1913-14, är det största af de tre
vattenkraftverk H., Hulta och Häggårda, som tillhöra
Borås stads elektricitetsverk. Karakteristiskt för
verket är, att drifvattnet tillföres bl. a. via en
740 m. lång tubledning med 4,o m. diameter och utförd
på de öfversta 630 m. af 6 mm. järnplåt. Tubledningen
är 110 m. från kraftstationen försedd med ett större
svalltorn (se Vattenkraftverk). Kraften öfverföres
till Borås, och verket samarbetar med ofvannämnda
två andra verk för att tillgodose stadens behof af
kraft för industriella och borgerliga ändamål. Hela
anläggningen inkl. vattenrätter, utmål samt
kraftledning till Borås har kostat 2,302,000 kr. Den
årliga energiproduktionen upp? går till omkr. 8,5
mill. kilowattimmar. C. K.
*Hacka. Se äfven Korphacka.
Hackarkam. Se Kardning, sp. 923.
Hackman. 1. Alfred Leopold Fredrik H., brorson
till den i hufvudarbetet omnämnde Vilhelm H.,
finländsk arkeolog, f. 14 okt. 1864 i Viborg,
blef student i Leipzig och i Helsingfors 1885
samt filos, licentiat 1906 på afh. Die ältere
eisenzeit in Finnland (1905). Han inträdde i
Nationalmuseets tjänst som amanuens 1907 och blef
1919 intendent vid dess förhistoriska afd. H. har
vidare publicerat Die bronzezeit Finnlands (1897)
m. m. samt af-fattat de arkeologiska kartorna i
"Atlas för Finland". Han anses som den främste
kännaren af järnåldern i Finland. H. är utländsk
led. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1915).
2. Viktor Axel H., den föregåendes broder,
geolog, f. 27 april 1866 i Viborg, filos, licentiat
1894, docent vid universitetet 1899-1912,
geolog vid Geologiska kommissionen sedan 1902,
har väsentligen arbetat med petrografiska
och kvartärgeologiska frågor inom Finlands
geologi.
3. Valter Oskar H., den föregåendes broder,
folkdiktsforskare, f. 27 juli 1868 i Vibor?, d. 2
aug. 1922 i Helsingfors, utgaf 1904 som doktors-afh.
Die Polyphemsage in der volksuberlieferung, där
han åstadkommit en synnerligen omfattande
"historisk-geografisk" utredning af en viss
sagotyp. Sedan inlade H. synnerlig förtjänst om
den finländsk-svenska sagoforskningen. Efter
att förberedelsevis, med tillämpning af A.
Aarnes (se d. o. Suppl.) system ha utarbetat en
Katalog der märchen der finnländischen schweden
(i Folklore Fellows’ "Communications", d. 6,
1911) utgaf han i Svenska litt. sällskis i Finland
monumentala verk "Finlands svenska folkdiktning"
(I, A. f. 10. 2, 1917 och 1920) afd. Sagor, hvilken
kompletta referatsamling utgör en klassisk urkund för
den nordiska sagoforskningen. Under sina sista år
var H. sysselsatt med att utarbeta ett typsystem
för de mytiska sägnerna, hvilket emellertid blef
ofullbor-dadt. H. öfversatte till ty. K. F.
Karjalainen, "Die religion der Jugravölker" (i
Folklore Fellows’ "Communications", d. 80. 11,
1921-22).
1. T. C. 2. K. A. G. 3. N. E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
