Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 311-312 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedberg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hedenblad, Ivar E., dog 16 juni 1909 i Ronneby. Hans
första period som "Allmänna sångens" ledare
(omfattande oafbrutet 27 år) afslöts med utgången
af höstterminen 1901. Han egde stor förmåga som
organisatör och var genom sitt sätt att dirigera en
af Uppsala studentsångs originellaste och främste
anförare. Jfr Orphei drängar och Uppsala
studentsång, sp. 1236.

Hedengren, David, son till den i
hufvudarbetet omnämnde Olof Gabriel H., militär,
f. 12 febr. 1858 på Riseberga, Örebro län,
underlöjtnant 1877 i (1:a) Svea artillerireg.,
där han steg till kapten 1893 och major i armén,
blef major vid generalstaben 1901, öfverstelöjtnant
vid Norrlands artillerireg. och fälttygmästare 1903,
öfverste och (t. f.) chef för Svea artillerireg. 1905
och för Smålands artillerireg. 1906. H. blef
generalmajor, generalfälttygmästare och inspektör
för artilleriet 1915 samt var inspektör för
militärläroverken 1919–23. Han var använd som
militärattaché i Paris och Petersburg mellan 1895
och 1903 samt vid flera kommitté- och tekniska
uppdrag inom artilleriet. Sedan 1903 är H. led. af
Krigsvet. akad. – H:s broder Gabriel H.,
f. 17 juni 1869, öfverste och chef för Norrbottens
reg. 1916, för Södermanlands 1921, utgaf "Illustrerad
militärrevy" 1898–1908. Led. af Krigsvet. akad. sedan
1912.

^{C. O. N.}


Hedenius, Per Arvid Israel, son till den i
hufvudarbetet omnämnde Per H., läkare, f. 19 juli
1868 i Uppsala, med. doktor 1900 och docent i
praktisk medicin vid Uppsala universitet 1900–03,
var t. f. e. o. professor i praktisk medicin och
pediatrik där samt t. f. öfverläkare vid Akademiska
sjukhuset 1900–02. Han var 1903–11 docent i invärtes
medicin vid Karolinska institutet i Stockholm och
klinisk laborator där 1903–09 samt blef öfverläkare
vid Allm. försörjningsinrättningens sjukafdelning i
Stockholm 1909, vid Maria sjukhus där 1918 och vid
Sabbatsbergs sjukhus’ med. afdelning 1919. Samtidigt
har han varit praktiserande läkare i hufvudstaden med
ständigt växande klientel. Han tjänstgjorde somrarna
1903–11 som öfverläkare vid Loka, sedan 1906 med
titeln lifmedikus. H. var led. af Sophiahemmets
styrelse (1911–20), är ordf. i Föreningen för med.
fortsättningskurser i Stockholm (1914) och led. af
farmakopékommittén (1920). Han valdes 1923 till
ordf. i Svenska föreningen för invärtes medicin
och s. å. till ordf. i Sveriges läkarförbund. H.,
som 1911 förklarades kompetent till professur i

praktisk medicin i Uppsala, erhöll 1923 professors
n. h. o. v. Sedan 1923 är han stadsfullmäktig i
Stockholm. H:s skriftställarverksamhet omfattar
hufvudsakligen njur-, lung- och blodsjukdomar. Han har
redigerat "Uppsala läkareför:s förhandl." 1899–1902,
utgett Terapeutiskt vademecum för praktiserande
läkare etc. (1904; flera uppl.) och "Förhandlingar
vid 8:e nordiska kongressen för invärtes medicin
i Lund den 28–30 aug. 1913" samt riktat Nordisk
familjebok med en mängd förträffliga artiklar.

^{R. W.}

Hedenstierna, Ernst Rudolf Vilhelm, syssling till
den i hufvudarbetet omnämnde K. J. A. H., ämbets-
och riksdagsman, f. 28 sept. 1847 i Mariestad, blef
student i Uppsala 1868 och efter där 1873 aflagd
hofrättsexamen t. f. länsnotarie i Skaraborgs
län 1874, ordinarie 1878 samt var borgmästare
i Sköfde 1884–1919. Han var sekreterare och
kamrerare i Skaraborgs läns landsting 1874–1903
samt landstingets vice ordf. från 1911. H., som är
moderat högerman, har varit led. af Andra kammaren
för Mariestad, Sköfde och Falköping 1906–08 och
af Första kammaren för Skaraborgs län 1909–19
samt därunder led. af tillfälligt utskott 1906–08
och af bankoutskottet 1911–19 (ordf. 1916–19).

^T–s.

Hedenvind-Eriksson, Gustaf, författare, f. 1880 i
Alanäs, Jämtland, har varit skogs- och vägarbetare,
sjöman, rallare m. m. och som yrkesman genomvandrat
Frankrike och Italien, började med norrländska noveller,
Ur en fallen skog (1910),
Branden (1911) och
Från ödegårdar (1913).
Vid Eli vågor (1914),
vildmarksskildringen Tiden och – en natt (1918),
En dröm i seklets natt (1919),
förlagd till norra Norge, och
Järnets gåta (1921)
visa mera utpräglad egendomlighet. Skildringarna
äro hållna i ett konturfattigt dunkel; språket,
arkaiserande och norrländskt, röjer inflytande
af Olof Högberg.

^{R–n B.}

Hede revir, af Mellersta Norrlands distrikt,
Jämtlands län, omfattar Hede, Storsjö, Tännäs och
Linsälls socknar, är indeladt i 6 bevakningstrakter
och omfattar 274,227 har allmänna skogar (1920),
hvaraf 2 kronoparker med 26,456 har areal.

^S–r.

Hedern och penningen (L’honneur et l’argent), komedi af F. Ponsard (se denne).

Hedersborgare. Ärftligt hedersborgarskap är
efter 1917 års revolution afskaffadt i Ryssland.


Hederstierna. – 3. K. F. V. H., som ansågs ega
stort inflytande i Lindmanska ministären, var den
följaktig vid dess afgång okt. 1911 och blef då
förordnad till öfverståthållare i Stockholm, men
utnämndes 1912 till regeringsråd. Han blef 1915
justitieråd, var 1916–20 landshöfding i Hallands
län samt ordf. i länets hushållningssällskap
och skogsvårdsstyrelse. 1920 utnämndes han till
öfverståthållare och var april–11 nov. 1923

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>