Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herbarium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Elsass-Lothringen och inrättade i Strassburg
ett aërologiskt institut för utforskning af
atmosfären. H. medverkade äfven, som grefve
v. Zeppelins medhjälpare, vid konstruktionen
af de tyska "stela" luftskeppen och blef 1908
"rikskommissarie" för luftskeppsfarten. Under
Världskriget var han verksam vid organiserandet af
den militära väderlekstjänsten, som under krigets
gång alltmer fulländades, till en stor del tack vare honom.
H. J–dt.
Hergesheimer [högis-haime], Joseph, nordamerikansk
författare, f. 15 febr. 1880 i Philadelphia,
debuterade 1914 med The lay Anthony (1914), som följts
af Mountain Uood (1915), The three black Pennys (1917,
"Släkten Penny", 1921), Gold and iron (1918), Java
head (1919), The happy end (s. å.), Linda Condon
(s. å.), Steel (1920), San Cristobal de la Habana
(s. å.) och Cythera (1921). H., som förfogar öfver
kraft och åskådlighet, skildrar gärna striden mellan
skönhetslängtan och jordisk tillfredsställelse och
söker genomföra konstnärlig hållning, öfv. äro vidare
"Ammidons hus" (1921) och "Dockan" (1923). Se C. van
Doren, "Contemporary american novelists" (1922).
R–n B.
Hergt, Oskar, tysk politiker, f. 22 okt. 1869 i
Naumburg, var först lokal förvaltningsämbetsman,
sedermera 1905–14 geheime-finansråd och
föredragande råd i preussiska finansministeriet,
blef regierungspresident 1914 i Liegnitz och
1916 i Oppeln samt var aug. 1917–nov. 1918
preussisk finansminister. Efter revolutionen 1918
deltog H. i stiftandet af den nya konservativa
sammanslutningen Tysknationella folkpartiet och blef
dec. s. å. partiets ordförande. Han var led. af
preussiska författningsgifvande landsförsamlingen
1919 och har som medlem af tyska riksdagen (från
1920) och af preussiska landtdagen (från 1921) i
dem med mycken skärpa företrädt den tysknationella
ytterlighetsgruppens opposition mot den nya tyska
republikanska regimens växlande ministärer.
V. S–g.
*Hering, Ewald, dog 26 jan. 1918 i Leipzig. 0m hans
färgteori se äfven Young-Helm-holtzska teorien.
*Herkner, H., blef 1913 (efter Schmoller) professor
vid Berlins universitet.
*Herkomer, H. von, dog 31 mars 1914 i London. 1907
hade han erhållit knightvärdighet (sir Hubert H.).
G–g N.
Herkulesknut. Se Knut, sp. 416.
Herlenius. 1. August H., militär, brukschef,
f. 22 dec. 1861 i Nors socken, Värmlands län, student
1880, blef 1881 underlöjtnant vid Göta artilleri-reg.,
tjänstgjorde som kontrollofficer vid Finspång och
Bofors 1889–93, tog 1894 afsked från beställning å
stat och blef 1895 kapten i regementet. 1894 blef
H. disponent för Storfors bruks-a.-b. och är sedan
1910 disponent och chef för Uddeholms-verken (se
d. o.), där de omfattande industriella företagen
kraftigt utvecklats under H:s ledning. Särskildt
märkas därvid anläggningen af elektriska masugnar
vid Hagfors samt af Skoghallsverken och utbyggandet
af flera vattenfall för fyllande af verkens
kraftbehof. H. var led. af styrelsen för Trollhätte
kanal- och vattenverk under hela dess tillvaro 1905–08
och är sedan 1908 led. af Vattenfallsstyrelsen. Äfven
för ett flertal andra allmänna uppdrag har H:s förmåga
tagits i anspråk. Han är bl. a. extra fullmäktig i Järnkontoret
sedan 1907 och ordf. i Svenska trävaruexport-föreningen. H. är
tjänstgörande kabinettskammarherre sedan 1908. –
2. Emil H., den föregåendes broder, teologisk
författare, f. 26 nov. 1867 i Kroppa, Värmlands län,
student i Uppsala 1886, blef 1889 filos, och 1895
teol. kandidat samt utnämndes 1907 till adjunkt vid
allmänna läroverket i Kristianstad och 1908 till
lektor i kristendom vid läroverket i Falun. H.,
som sysslat särskildt med svenska sektväsendets
historia, har skrifvit bl. a. Erik-jansismens historia
(1900), Åkianismens historia (1902), Predikare-Lena
eller Hvita jungfrun (i "Kyrkohist. årsskr.",
1904), Blåkullafärder i 19:e årh. (i "Svenska
landsmål och svenskt folkliv", 1912, 1913).
1. Fmn. 2. E. M. R.
Herlitz. 1. Karl Georg H., försäkrings- och
kommunalman, f. 22 okt. 1853 i Visby, blef 1871
student i Uppsala, 1873 filos, kandidat och 1879
juris kandidat. Vice häradshöfding 1881, var
han ombudsman vid Riksbankens afdelningskontor i
Visby och hos Gotlands hypoteksförening 1881–84,
sekreterare i sjölagskommittén 1884–87 och advokat
i Stockholm 1885–87. Han var 1887–97 ombudsman
i försäkrings-a.-b. Skandia och 1897–1918 dettas
verkställande direktör. Som kommunalman har H. varit
mycket verksam; han var stadsfullmäktig 1892–1915
och 1917–22 och därjämte led. af beredningsutskottet
1903–09 och 1919–22, af Handels- och sjöfartsnämnden
1887–1902 och af egnahemskommittén 1906. Han var
bankofullmäktig 1894–95. H., som är moderat högerman,
deltog verksamt i 1912 års pansarbåtsrörelse och
var styrelseled, i Svenska pansarbåtsföreningen
(se d. o.) samt var led. af Andra kammaren för
Stockholm vid majriksdagen 1914, då han var vice
ordf. i sjölagsutskottet. Han är f. n. led. af 1918
års försäkringsaftalskommitté, H. blef hedersled.
af örlogsmannasällskapet 1912.
2. Nils H., den föregåendes son, historiker,
universitetslärare, f. 7 aug. 1888 i Stockholm,
blef 1906 student och 1916 filos, doktor i Uppsala
på afh. Från Thorn till Altranstädt. Studier
över Carl XII:s politik 1703–1706, I, belönad med
Geijerska priset. Han blef 1916 docent i historia vid
Uppsala universitet, hvarifrån han 1920 öfvergick
till Stockholms högskola. 1923 förklarades han
kompetent till professur i Uppsala. H. har beklädt
sekreterarbefattningen i olika riksdagsutskott
(1916-23), i föreningen Norden (1919–23) och i
Karolinska förbundet (från 1922), har verkat som
lärare vid Socialpolitiska institutet (från 1921)
och är sedan 1919 föreståndare för Stadshistoriska
institutet. Bland H:s skrifter märkas: Den polska
frågan 1708–09 (i "Karol. förbundets årsbok" 1915),
Det nordiska krigets förhistoria och första år och
Carl XII:s polska politik 1701–1707 (i Bring, "Karl
XII", 1918), De svenska städernas privilegier (1920),
Ett och annat om självstyrelsens betydelse i svensk
förvaltningshistoria (i "Statsvet. tidskr." 1921),
Ur den svenska stadsbyggnadslagstiftningens historia
(1922), Utredning angående vissa spörsmål rörande
städernas domstolsväsen (1923, på offentligt uppdrag;
hufvudsakligen historisk). Dessutom har H. utgett
"Nordens årsbok" (i förening med danska och norska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
