Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Historiska tidskrifter - Historisk geologi - Historisk kronologi - *Historisk tidskrift - Historisk tidskrift för Finland - Historiskt språk - Hisö - Hisöy - *Hit - Hit - *Hitchcock, G. - *Hiteren - Hitler, Adolf - Hitra (förr Hiteren) - Hitre Indien - Hittebarnet - *Hittebarnshus - Hitterdal (Hiterdal) - Hitterö - Hittim - *Hittorf, J. W. - *Hitze, F. - Hjalmarson, Harald Ossian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
415 Historisk geologi-Hjalmarson 416
necke och F. Vigener. I Breslau utkommer fr. o. m.
1918 ”Jahresberichte der deutschen geschichte”
med 1 bd om året. Kölnischer geschichtsverein
utger dels en ”Jahrbuch” (1912 ff.), dels
”Veröffentlichungen” (1914 ff.). – I Österrike
publicerar Haus-, Hof- und Staatsarchiv i Wien genom
O. H. Stowasser ”Historische blätter” (1921 ff.).
– Allgemeine geschichtsforschende gesellschaft der
Schweiz utger fr. o. m. 1921 ”Zeitschrift für
schweizerische geschichte” (äfven med fransk och
italiensk titel). – I England redigerades
”English historical Review” 1920 af R. Poole och G. N.
Clark, och fr. o. m. 1921 är den senare ensam
utgifvare. – Den franska ”Revue historique” utgafs
1907–12 af G. Monod och Ch. Bémont. Från 1913
utges den af Bémont och Chr. Pfister. – I Portugal
utkommer fr. o. m. 1912 ”Revista de historia”.
Historisk geologi. Se Geologi (äfven i Suppl.).
Historisk kronologi. Se Kronologi.
*Historisk tidskrift redigerades 1906–20 af
Torvald Höjer; dess redaktör är från 1921
Sven Tunberg. Af tidskriften ha hittills
(1923) utkommit 43 bd. Innehållsöfversikter ha
utgetts öfver årgångarna 1881–90 (1891), 1891–1900
(1901), 1901–10 (1916) och 1911–20(1922).
Tidskriften lämnas numera åt Svenska historiska
föreningens medlemmar mot en årsafgift af 10 kr.;
boklådspriset har höjts till 4 kr. häftet.
Historisk tidskrift för Finland började utges
1916 och utkommer med 4 häften om året. Redaktör
är från tidskriftens början professor P. O.
von Törne.
O. B–n.
Historiskt språk. Se Världsspråk, sp. 284.
Hisö. Se His. Suppl.
Hisöy (His), en 7,31 kvkm. stor, välodlad,
fruktbar ö, nära Arendal, Norge. 2,360 inv.
(1920). Jfr His. Suppl. K. G. G.
*Hit tillhör nu konungariket Irak (Mesopotamien).
Omkr. 5,000 inv.
Hit, sportt. Se Heat (äfven i Suppl.).
*Hitchcock, G., dog 2 aug. 1913. G-g N.
*Hiteren. Se Hitra. Suppl.
Hitler, Adolf, tysk politiker, f. 1889, enligt
en annan uppgift 1884, i Braunau am Inn, Öfre
Österrike (invid gränsen till Bajern), utbildades till
dekorationsmålare, bl. a. från 1913 i München, och
deltog som frivillig menig soldat vid ett bajerskt
infanteriregemente i Världskriget. H. var därefter till
slutet af 1919 riksvärnssoldat och deltog s. å. i
stiftandet af det nationalsocialistiska
arbetarpartiet, hvars ledande man han varit
sedan 1920. Det uppsatte på sitt program indragning
af krigsvinster och öfver hufvud inkomst, som vunnits
utan möda och arbete, förstatligande af trusterna,
kommunalisering af de stora varuhusen och
jordreform. Vid riksdagsvalen s. å. erhöll partiet blott
några få tusental röster. Det växte emellertid
senare ut till en i Bajern och Österrike mycket
utbredd folkrörelse vid sidan af de vanliga politiska
partierna, med egen fackorganisation och framför
allt kännetecknad af sin frivilliga armé, ”de
nationalsocialistiska stormtrupperna”. Starkare än förut
betonades nu rörelsens antisemitiska drag och dess
kamp mot den internationella marxismen, och i
Tyskland blef dess mål att ersätta ”juderegeringen
i Berlin” med en nationell diktatur. H. vann rykte
som folktalare och stärktes i sina diktatorsdrömmar
genom fascistsegern i Italien 1922. H. utropade i
München 9 nov. 1923 förre bajerske ministerpresidenten
von Kahr (se d. o. Suppl.) mot hans vilja
till diktator, men denne vände sig redan dagen därpå
mot rörelsen, som han tidigare till en viss grad
uppmuntrat. H. blef några dagar senare häktad och
ställdes 1924 under åtal för högförräderi.
V. S–g.
Hitra (förr Hiteren). 1. Nu officiellt namn
på ön Hiteren. Arealen är 364,38 kvkm. 2,839
inv. (1920). – 2. Pastorat i Sör-Fosen kontrakt,
Nidaros’ biskopsdöme, Norge, omfattar socknarna
H., Kvenvær, Fillan med Nordbotn kapell och Sandstad,
tills. 678,07 kvkm. med 5,039 inv. (1920). –
3. Härad och socken i H. pastorat, omfattar en del
af ön H., n. v. om Trondhjem, Sör-Tröndelag fylke
(före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge. 303,80
kvkm. 1,408 inv. (1920). Fiske.
1-3. K. G. G.
Hitre Indien, detsamma som Västra indiska
halfön. Se Indien.
Hittebarnet, ett efter franskt original lokaliseradt,
mycket omtyckt lustspel af A. Blanche (se
denne, sp. 645–646, och Deland 4), uppf. i
Stockholm f. g. 1847.
*Hittebarnshus. I Sverige har, såsom i
hufvudarbetet namnes, aldrig funnits något särskildt
hittebarnshus. På senare tid ha emellertid ett par
donationer gjorts, hvarmed åsyftats sådana. En fond
å 250,000 kr. för inrättande af ett hittebarnshus
emottogs af Stockholms stad 1909 enligt testamente af
s. å. aflidne v. häradshöfdingen P. L. Eurenius. Vid
frånvaro af närmare bestämmelser i testamentet
har fondens afkastning ansetts kunna användas
till upprätthållande från 1922 af ett af Svenska
fattigvårdsförbundets (se d. o.) barnavårdsbyrå
i Stockholm 1912 i huset n:r 118 vid Skånegatan
upprättadt hem för nödställda späda barn, nu
kal-ladt Spädbarnshemmet P. L. Eurenii minne. Enligt
af stadsfullmäktige antaget reglemente utser
barnavårdsbyråns styrelse 6 led. i spädbarnshemmets
styrelse, stadens fattigvårdsnämnd 1. Den årliga
utgifts- och inkomststaten samt ansvarsfrihet för
hemmets förvaltning beslutas af fattigvårds-nämnden. -
Till Stockholms kommun är äfven (1883) donerad en
annan, nu till omkr. 10,000 kr. uppgående fond
för inrättande af ett "hittebarns-hus", makarna
Speländers fond. Om dennas användning har något beslut
ej fattats. G. V. G.
Hitterdal (H i t er d al), härad i Telemark fylke. Se
S t af kyrka, sp. 932.
Hitterö. Se H i d r a. Suppl.
Hittim, hebr., folk. Se Hettiter. Suppl.
;Hittorf, J. W., dog 28 nov. 1914 i Minister, som
s. å. kallat honom till hedersborgare. S. å. hade
han blifvit verkligt geheimeråd (excellens).
*Hitze, F., lämnade deputeradekammaren 1912 och
professuren 1920. På hans 70-årsdag (1921) egnades
honom en festskrift "Soziale arbeit im neuen
Deutschland".
Hjalmarson, Harald Ossian, militär, f. 14 juli 1868
i Stockholm, d. 16 dec. 1919 i Uppsala. Han blef
1889 underlöjtnant vid Norra skånska inf.-reg.,
där han 1905 befordrades till kapten. Efter 1911
gjord framställning från persiska regeringen till den
svenska om svenska officerares anställning i persisk
tjänst för att organisera gendar-meriet blef H. chef
instruktör (sedan chef) för detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
