Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärtblock ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
429
Hoetzsch-Hoffmann
430
1912 i Judendorf vid Graz, blef 1876 e. o. och
1883 ord. professor i geologi och paleontologi vid
universitetet i Graz. Af hans arbeten torde vara mest
kända Elemente der palceontologie (1884), Grundziige
der geognosie und geologie (1889), Erdbebenkunde
(1893) och Das aussterben der arten und gattungen
(1911). 2. L-e.
Hoetzsch [hötj], Otto, tysk historiker, politiker,
f. 14 febr. 1876 i Leipzig, studerade historia och
statsvetenskap i Leipzig och München, blef 1899
filos, doktor, 1906 docent i Berlin, sedermera
professor i historia i Posen och är sedan 1912
professor i historia och östeuropeisk "landskunskap"
vid Berlins universitet. H. blef under Världskriget
efter professor Schiemann utrikespolitisk medarbetare
i "Kreuzzeitung", invaldes 1919 i preussiska
författningsgifvande nationalförsamlingen och är sedan
s. å. led. af tyska riksdagen, där han tillhör det
tysk-nationella partiet. H. har specialiserat sig på
nyare rysk historia och politik. Bland hans skrifter
märkas Russland. Eine einfiihrung auf grund seiner
geschichte vom japanischen bis zum Weltkrieg (1918;
äldre uppl. med något olika titel och mera ryssvänlig
uppfattning 1913), och Russische probleme (1918)
och del III af "Der krieg und die grosse politik"
(1915-18). H. var 1910-13 en af utgifvarna af
"Zeitschrift fiir ost-europäische geschichte".
V. S-g.
Hoeylaert [hoejlart], kommun i belgiska prov. Brabant
med 4,850 inv. (1920). Se Trädgård s-odling, sp. 146.
Hof. 1. Härad och pastorat vid Glommen,
n. om Kongsvinger, Hedmark fylke (före 1919
Hedemarkens amt), Norge. 416,78 kvkm. 3,346
inv. (1920). H. gränsar i ö. till Sverige. Skogsbruk
och jordbruk. - 2. Socken i Sunndals pastorat, Indre
Nordmöre kontrakt, Nidaros bispedömme, Norge. 534,io
kvkm. 1,107 inv. (1920). - 3. Härad och pastorat,
v. om Holmestrand, Vestfold fylke (före 1919
Jarlsberg og Larviks amt), Norge. 161,98 kvkm. 2,367
inv. (1920). Jordbruk, skogsbruk och industri
(Eidsfoss bruk). 1-3. K. G. G.
*Hof, Sven. Se N. Beckmans lefnadsskildring af H. i
Vet. o. vitt. samh:s i Göteborg "Handlingar", 4:e
följden, XXVII, l (1923).
Hof er [håfer], Bruno, tysk zoolog och
fiskeri-sakkunnig, f. 15 dec. 1864 i Ostpreussen,
d. 7 juli 1916 i Munchen som professor i
zoologi vid veterinärskolan därstädes. På ett
synnerligen ingående sätt har han egnat sig åt
studiet af fiskarna, i det att han började med
teoretisk-biologiska undersökningar för att senare
på ett framgångsrikt sätt egna sig åt frågor på
den praktiska fiskerinäringens område. Bland
hans arbeten på det senare området må nämnas
många uppsatser i "Allgemeine fischereizeitung"
och Handbuch der fischkrank-lieiten (1904).
L-e.
*Hotf, J. H. van’t, dog l mars 1911 i Steg-litz
vid Berlin.
Hoff, Edvard Hans, norsk militär, f. 11 april 1838
i Bergen, officer 1860, juris kandidat 1862, var
många år anställd i Arméedepartementet, slutligen
som expeditionschef, samt var 1889-91 statsråd och
chef för Försvarsdepartementet i E. Stängs första
ministär. Han utnämndes 1891 till Öfverste, avancerade
till generallöjtnant 1905 och
tog afsked 1906. 1866-70 var han militär
medarbetare i "Morgenbladet". H. har författat
Bridge, Spillets love, regler og etikette (1907).
M. H.
"HofFacker, K., dog i maj 1919.
Hoffbauer, Theodor Joseph Hubert, fransk arkitekt och
arkeolog, f. 13 okt. 1839 i Neuss i Rhenlandet af
holländska föräldrar, d. 28 okt. 1922 i Paris, var
som forskare specialist på Paris’ historia. Hans
främsta arbete var Paris a travers les dges
(1875-82). Han framställde i ett diorama Paris
under olika tider. H. var äfven historiemålare.
G-g N.
’Hoffmann (sp. 911), E. T. A. Af den mycket
betydande H.-litteraturen under senare år må
blott nämnas Hans von Mullers många text- och
aktpublikationer 1903 ff.: "Aus den materialien
zu einer bio-graphie E. T. A. H:s" (1907 ff.) och
"Fragmente einer biogr. E. T. A. H:s" (I, 1914),
samt arbeten af Sakheim (1908), Schoeffer (1909),
Margis (1911) och Harich (2 bd, 1920) samt
V. Ljung-dorff, "E. T. A. H." (i "Ord och bild",
1910) och "E. T. A. H. och Sverige" (i "Edda", X,
1918). Till sv. öfversattes "Fröken Scuderi" 1917 och
"Nötknäpparen och råttkungen" (1919).
*Hoffmann (sp. 915), L. E. E. Hans stora verk
Neubauten der stadt Berlin, som började utges 1903,
afslutades med ll:e bandet 1912. G-gN.
Hoffmann, Arthur, schweizisk politiker, f. 18 juni
1857, var till 1911 advokat i S:t Gallen, spelade
där en framträdande roll som frisinnadt demokratisk
parlamentariker och invaldes 1911 i förbundsrådet,
där han 1914 öfvertog ledningen af utrikesärendena;
s. å. var han Edsförbundets president. Under de första
åren af Världskriget var H. den faktiskt ledande
inom förbundsrådet och fick som sådan från ententens
anhängare uppbära förebråelser för eftergifvenhet
mot centralmakterna. H. nödgades 18 juni 1917 af gå
ur förbundsrådet, sedan det blifvit kändt, att han
på egen hand gett den schweiziske socialisten Grimm
regeringens stöd vid dennes försök att i Petersburg
bana väg för tysk-ryska fredsunderhandlingar. V. S-gr.
Hoffmann, Adolf, tysk politiker, f. 22 mars 1858
i Berlin, arbetade i yngre år som gravör, målare
och förgyllare, var 1890-93 socialdemokratisk
tidningsredaktör i Halle och Zeitz och därefter till
1920 bokhandlare i Berlin, där han 1900-21 tillhörde
yttersta vänstern inom stadsfullmäktige. Han verkade
i tal och skrift som hetsig och ordrik agitator
och plägade kallas "Zehn-gebote-H." till följd af
en drastisk propagandaskrift mot de borgerlige,
Die zeJin gebote und die besitzende klasse
(1891; 15:e uppl. 1912). H. var 1904-06 led. af
riksdagen och 1908-21 af preussiska landtdagen,
där han ofta tillställde stormiga scener. Efter
revolutionen 1918 blef han folkkommissarie i
preussiska kultusministeriet, men måste af gå
redan jan. 1919 på grund af den harm hans ytterligt
antireligiösa kyrko- och skolpolitik väckte. H. hade
1917 anslutit sig till oafhängiga socialistpartiet
och öfvergick 1920 till kommunisterna, hvilka
s. å. lyckades återinsätta honom i riksdagen.
V. S-g.
Hoffmann, Johannes, bajersk politiker, f. 3 juli 1867
i Ilbesheim i Rhenpfalz, var 1887-1908 folkskollärare
i Kaiserslautern och 1910-19 andre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
