Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 633-634 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inhampura ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Strömsund–Ulriksfors (bibana)	4,3	km.,	1	dec.	1912;
Ulriksfors–Hoting	51,6	»	1	nov.	1914;
Hoting–Dorotea	21,1	»	1	nov.	1915;
Porjus–Gällivare	53,0	»	1	dec.	1917;
Dorotea–Vilhelmina	56,4	»	16	febr.	1918 och
Vilhelmina–Storuman	68,0	»	15	nov.	1923
dels s. om Östersund:
Brunflo–Hackås	30,9	»	15	dec.	1916;
Hackås–Svenstavik	21,2	»	15	dec.	1917;
Svenstavik–Åsarna	15,3	»	1	juli	1918 och
Åsarna–Sveg	102,3	»	21	sept.	1922.

Järnväg i nordvästlig riktning från Sveg till Hede
socken är under byggnad.

I vidsträckt bemärkelse kunna till Inlandsbanan räknas
äfven följande af staten från enskilda järnvägsbolag
inköpta järnvägssträckor:

Kristinehamn–Mora (med bibanor), nu 287,8 km. lång
och inköpt 1917 från Mora–Vänerns järnvägs-a.-b.;

Orsa–Sveg, 123,0 km. lång och inköpt 1919 från
Orsa–Härjedalens järnvägs-a.-b.;

Mora Noret–Orsa, 13,5 km. lång och inköpt 1918 från
Falun–Rättvik–Mora järnvägs-a.-b. samt den 1921
öppnade, af staten byggda broförbindelsen öfver
Dalälfven vid Mora, 0,2 km.

I st. f. en dragning af den en gång planerade
helhetssträckan från Gällivare helt ned genom det
inre af Norrland till Västkusten har Inlandsbanan
sålunda fått sin södra ändpunkt i Kristinehamn, och
fr. o. m. 15 nov. 1923 finns – förmedladt af sträckan
Brunflo–Östersund å stambanelinjen från Krylbo till
Storlien – ett trafikabelt helt från Kristinehamn
till stationen Storuman vid Stor-Uman.

Vid 1922 års slut utgjorde byggnadskostnaden för
sträckan

Östersund–Vilhelmina	18,8	mill.	kr.
Porjus–Gällivare	4,0	»	»
Brunflo–Sveg	23,1	»	»
Sveg–Hede	3,2	»	» ,

och för de inköpta banorna var motsvarande kostnad
upptagen till 24,4 mill. kr.

Som Inlandsbanans tvärbanor komma att räknas följande
af riksdagen 1917 beslutade tre järnvägsanläggningar,
nämligen: I. från Jörns station å Norra stambanan till
Gubblijaure vid Inlandsbanan, för hvilken tvärbana
med tillämpning af före kristiden rådande arbets-
och materialpris beräknats en anläggningskostnad af
8,18 mill. kr.; II. från Hällnäs station å Norra
stambanan till Stensele vid Inlandsbanan för en
med tillämpning af nyssnämnda grunder beräknad
kostnad af 11,15 mill. kr., och III. från Forsmo
station å linjen Långsele–Selsjön å Norra stambanan
upp genom Ångermanälfvens och Fjällsjöälfvens
dalgångar till Hoting station å Inlandsbanan, för
hvilken större tvärbana, i dess sträckning längs
den s. k. Åkvisslanlinjen, anläggningskostnaderna
enligt nyss nämnda prissättningar beräknats till 8,7
mill. kr. Den förstnämnda tvärbanan har hittills
(1924) icke påbörjats. Linjen Forsmo–Hoting
påbörjades 1918, sedan 1917 års riksdag för ändamålet
anslagit 1 mill. kr. Byggnadsarbetet har sedermera
alltjämt fortgått, och denna tvärbana torde snart
kunna öppnas för trafik. I banan hade vid 1922 års
slut nedlagts en byggnadskostnad af 7,753,878 kr., och af statsmedel hade af
riksstaten t. o. m. juni 1924 anslagits 15,550,000
kr. Linjen Hällnäs–Stensele påbörjades 1920,
sedan 1918 års riksdag för ändamålet anslagit
375,000 kr. Byggnadsarbetet har alltjämt pågått,
och bandelen Hällnäs–Åmsele (28 km.) öppnades för
provisorisk trafik 1922. I denna bana hade vid 1922
års slut nedlagts en byggnadskostnad af 4,499,143 kr.,
och af statsmedel hade af riksstaten t. o. m. juni
1924 anslagits 8,775,000 kr. F. P.

Inlandsdyner, geogr. geol., dyner och flygsandsfält, som förekomma i
det inre af landet; de leda sitt ursprung antingen
från geologiskt äldre sandaflagringar eller från
strandsanden vid en modern insjö. I Sverige finnas
inlandsdyner i Dalarna vid Siljan på glacifluviala
sandfält; i Danmark finnas dylika på Jyllands
hedar och i Nord-Tyskland flerstädes dels på
glacifluviala sandfält, dels i de vid isranden
bildade senglaciala älf dalarna (ty. urstromtäler).
K. A. G.

*Inlandsis. Om de senaste forskningsfärderna
öfver Grönlands inlandsis af J. P. Koch m. fl. se
Grönland. Suppl. – På Danmarksexpeditionen till
Grönlands nordöstkust 1906–08 gjordes viktiga
glaciologiska iakttagelser, framför allt af
J. P. Koch och A. Wegener. Särskildt viktiga
resultat vunnos ang. den från inlandsisen utgående
isströmmen Storströmmen (v. om Germania
land och Danmarks hamn) och den där belägna Ymers
nunatak. Vid denna iakttogs en 40 m. hög, brant
vägg af inlandsisen med tydlig skiktning och inlagrad
bottenmorän ända upp till 6–8 m. öfver isens botten.
På sin vandring öfver inlandsisen 1912–13 från Borg
i Storströmmen på Öst-Grönland till Upernivik i
Nordväst-Grönland gjorde Koch värdefulla iakttagelser
ang. inlandsisen, särskildt dess temperatur.
Vid Borg hade isen på 10 m. djup en temperatur af
-15° C. och på 24 m. djup af -14° C. Af sina
undersökningar där drar Koch den viktiga slutsatsen,
att en ismassa, glaciär eller inlandsis, kan vara
stadd i rörelse, äfven om dess inre temperatur
ligger betydligt under isens smältpunkt.
K. A. G.

Inlet, eng., geogr., benämning på mindre vik, sund,
inlopp till en större vik, passage genom strandvallar,
särskildt användt på Nord-Amerikas kuster.
O. Sjn.

Inläggningsvätska. Se Konservera, sp. 809.

*Inmuta. Se äfven Gruflagstiftning. Suppl.

*Inmutningsrätt. Se äfven Gruflagstiftning. Suppl.

Innanför murarna (Indenfor murene), skådespel af
H. Nathansen (se d. o.), uppf. i Stockholm 1913.

Innanlår, kokk., utgör på slaktade oxar och kalfvar
ett visst stycke af själfva låret och anses för en
af de läckrare bitarna. Innanlår af kalf tillredes
gärna späckadt och delvis färseradt samt garneras
rikligt med grönsaker.

Innaren, en 16 kvkm. stor sjö, 176 m. ö. h. i
Gårdsby, Söraby och Dädesjö socknar, Kronobergs län,
13 km. n. ö. om Växjö, afrinner till Helgasjön och
Mörrumsån.
O. Sjn.

Innavigabel (af lat. nekande in och navigabel, se
d. o.), ej segelbar, ofarbar, otillgänglig med fartyg.

* Innehafvarpapper. Genom lagstiftning 11 juni 1915
ha införts vissa ändringar i vår rätts, i huf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>