Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 775-776 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johannes Baptista ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

präktiga blad, framför allt naturstämningar, och är
representerad på Nationalmuseum.

G–g N.

Johan Ulfstjerna, framgångsrikt historiskt sorgespel
af T. Hedberg (se denne, sp. 178), uppf. i
Stockholm f. g. 1907; äfven tillgodogjordt för filmen.

Johimbebark, bot. Se Corynanthe. Suppl.

Johimbin, farm. med. Se Yohimbin.

John Gabriel Borkman, sorgespel af H. Ibsen (se
denne, sp. 320), uppf. i Stockholm 1897 och 1908.

*Johnsen, Oskar Albert, blef 1911 docent
och 1913 professor i historia vid Kristiania
universitet. J. har utom i hufvudarbetet omnämnda
skrifter bl. a. offentliggjort skildringen af Norges
historia 1660-1813 (1911, 1914) i samlingsverket
"Norges historie" och Finmarkens politiske historie
aktmæssig fremstillet (i "Videnskapsselskapets
skrifter" 1923). Sitt intresse för lokal- och
kulturhistorien har J. ytterligare visat genom
Norges bönder (1917-19) och öfversikten Den nyere
lokal-historiske forskning (i "Norsk historisk
videnskap 1869-1919"). J. har under senare år alltmer
sysslat med medeltidshistorien, bl. a. publicerat
uppsatser om Snorre Sturlasons opfatning av vor
ældre historie (i "Norsk hist. tidsskr." 1915)
och Gilde-væsenet i Norge i middelalderen (i
"Norsk hist. tidsskr." 1921). I utgifningen
af "Norges gamle love" har J. deltagit och
utarbetat omfattande register samt dessutom
utgett "Olafs saga hins helga" (1922) efter
handskrift i Stockholm. På historiker-kongressen
i Kristiania 1920 höll J. föredrag om
Gjensidige nationale stemninger hos nordmænd og
svensker, særlig i det 16. og 17. aarhundrede (i
"Norsk hist. tidsskr." 1922). J. deltog i den
skandinaviska Vatikanexpeditionen 1923.

E. N–nn.

Johns Hopkins university [djåns håpkins
jönivösiti], amerikanskt universitet, grundadt
i Baltimore genom en donation af köpmannen
Johns Hopkins, f. 1794, d. 1873 (se Baltimore).
Det flyttade 1916 till Homewood i
Baltimores norra förstadsområde. Universitetet
omfattar nu 4 fakulteter, filosofisk, medicinsk,
ingenjörvetenskaplig (sedan 1912) och 1 fakultet
för hygien och folkhälsa, den sistnämnda upprättad
1916 med ekonomiskt stöd af Eockefeller foundation
i New York. Antalet lärare var 380 år 1920, antalet
studenter 3,871 läsåret 1921-22.

*Johnson (sp. 63), Eric, dog 18 maj 1919 i Omaha.

*Johnson (sp. 63), Alexander Edward, dog 11 juni 1918 i New York.

Axel Johnson d. ä.

*Johnson (sp. 63), Axel, dog 13 maj 1910 i
Stockholm. Den af honom upprättade reguljära
transoceana fraktfartslinjen på Syd-Amerika,
Johnson line, har efter hans död under sonen
Axel Axelsson J:s (se nedan) ledning kraftigt
utvecklats. Fraktfarten på La-Plata-länderna
bedrefs först (från 1904) af det af J. egda
rederi-a.-b. Nordstjernan med 2 ångare, sedan
1909 med 3, och fr. o. m. sistnämnda år anlöptes
regelbundet äfven de brasilianska hamnarna Kio de
Janeiro och Santos. Ytterligare 1 ångare tillkom
1910 och ännu 1 1911. Rederiet beslöt 1911 att på
denna linje öfvergå till fartyg drifna med olja och
dieselmotorer – Johnson line var det första rederi
i Sverige, som lät bygga oceangående motorfartyg –
och beställde 6 sådana om 6,500 ton hvar, hvilka
levererades 1912–15. 2 af dem öppnade 1914 nya linjer,
1 till södra och 1 till norra Stilla-hafs-kusten. Sedermera
beställdes ytterligare 5 motorfartyg, hvaraf 3
om 9,200 ton och 2 om 6,550 ton, hvilkas leverans
emellertid till följd af Världskriget åtskilligt
försenades. Sedan ett antal ångare 1920–21 försålts,
utgöres rederiets flotta 1924, under konstruktion
varande fartyg inbegripna, af 14 dieselmotorfartyg
om tills. 102,000 ton dödvikt. Bland nybyggnaderna
märkas 2 snabbgående motorfartyg, hvartdera om 7,200
ton dödvikt, delvis inredda för passagerartrafik
från Skandinavien och Finland via Panamakanalen
till Central-Amerika, Kalifornien och Canadas västkust.
– 2. Axel Axelsson J., den föregåendes son,
ingenjör, affärsman, f. 25 juli 1876 i Stockholm,
blef student där 1894, studerade vid Bergsskolan
1895-96, företog omfattande studieresor i Europa,
Amerika och Asien och blef 1903 delegare i samt
är sedan 1910 chef för den af fadern grundade
firman A. Johnson & co. J. är dessutom sedan
1910 chef äfven för Rederi-a.-b. Nordstjärnan
samt styrelseled, i Avesta järnverks-a.-b. (sedan
1906) m. fl. bolag. De under J:s ledning stående
företagen ha af honom kraftigt utvecklats. J. blef
siamesisk konsul 1901 och generalkonsul 1911.

2. Fmn.

*Johnson (sp. 64), Erik Gustaf, dog 8 april
1914 i Stockholm.

*Johnson (sp. 64), John A. Hans fader var från
Småland, modern från Östergötland.

*Johnson (sp. 65), Samuel. Jfr äfven Y. Hirn,
"D:r J. och James Boswell" (Helsingfors, 1922).

*Johnson (sp. 67), Andrew, var Förenta staternas 17:e
(ej 14:e) president.

Johnson, Magnus, svensk-amerikansk politiker,
f. 19 sept. 1871 i Liljedal, Värmland, lärde
glasblåsaryrket i Sverige, utvandrade 1891 och
bosatte sig i Minnesota som farmare. Medan han
lade an på att skapa en mönsterfarm, hvari han
var framgångsrik, började han tidigt delta i
lokalpolitiken. Han var medlem af staten Minnesotas
lagstiftande församlings representanthus 1915–17
och af dess öfverhus (senat) 1919–21. J. var
1922 Farmar-arbetarpartiets guvernörskandidat,
men blef slagen med obetydlig röstundervikt. Han
var samma partis kandidat till förbundssenator 1923
(med samme motkandidat som vid guvernörsvalet) och
valdes med stor röstöfvervikt. Han tillhör i senaten
"insurgenterna", men är ej radikal i egentlig mening.

O. A. L–r.

Johnson, Amandus, svensk-amerikansk historiker,
f. 27 okt. 1877 i Långasjö socken, Kronobergs län, kom vid
2 års ålder med sina föräldrar till Amerika, där de bosatte
sig i Minnesota. J. blef student 1904 vid Gustavus Adolphus
college, S:t Peter, Minnesota, var 1904–05 lärare i tyska
vid Colorado statsuniversitet i Denver, där han blef
filos. kandidat, vistades som stipendiat 1906-07

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>