Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaolinit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och flottan ställde sig helt afvisande mot kuppen (i
K:s regering inträdde af kända politiker egentligen
blott förre polispresidenten T. von Jagow; se d. o. i
Suppl.), och ute i riket visade man sig blott i
Ostpreussen sympatisk mot statshvälfningen. Hela
rörelsen inskränktes till Berlin och blef ytterligare
isolerad och förlamad genom en i den gamla regeringens
namn proklamerad generalstrejk. Redan 17 mars måste
K. träda tillbaka. Han höll sig en tid dold, flydde
därpå i flygmaskin till Skåne (10 april), anhölls 16
april i Södertälje, enär han färdades med falskt pass,
men frigafs enligt konseljbeslut 23 april och fick
som politisk flykting tills vidare på vissa villkor
stanna i landet. I Tyskland blef han i dec. 1921
åtalad för högförräderi och ställde sig april 1922
till riksrättens förfogande. Han led emellertid af
ögonkräfta och dog i denna sjukdom, innan processen
mot honom hunnit börja. Litt.: F. Kern, "Das Kappsche
abenteuer" (1920), M. Bauer, "Der 13. märz 1920"
(s. å.), och G. Noske, "Von Kiel bis Kapp" (s. å.).
V. S-g.
Kapp, Julius, tysk musikskriftställare, f. 1883 i
Steinbach, Baden, filos, doktor 1906, har flitigt
författat musikerbiografier: Fr. Liszt (1909; 7:e
uppl. 1918), Richard Wagner (1910; 10:e uppl. 1913),
Paganini (1913), Berlioz (1917; 7:e uppl. 1922),
Meyerbeer (1920), Franz Schreker (1921) och Weber
(1923) äfvensom Die oper der gegenwart (1922)
m. m. samt utgett Liszts samlade skrifter (1910),
Wagners samlade skrifter (1914) och börjat utge
Wagners samlade bref. E. F-t.
Kappgut. Se Ädelstenar, sp. 1156.
Kapp-kuppen. Se Kapp, W. Suppl.
Kappkörning, sportv. Se Traftäfling.
*Kapplöpning. Bild af Jägersros kapplöpningsbana
för hinderlöpning meddelas i art. Upplopp, sportv. –
Se äfven Vinstpåle (med bild).
Kapprock, Kapprocksrevers, dets. som omslagsrevers
(se d. o.).
Kap Race [-rei’s], udde på sydöstspetsen af
Newfoundland, på 46° 38’ n. br. och 53° 3’ v. lgd
fr. Gr.
*Kaprinsyra. Se Kapronsyra. Suppl.
Kaproncza [-tsa], stad. Se Kopreinitz.
*Kapronsyra, Kaprylsyra och Kaprinsyra (af
lat. capra, get), kem., äro 3 med hvarandra mycket
nära besläktade fettsyror, som i form af glycerider
förekomma i några fettarter, såsom smör, kokosfett
och palmkärnfett. De äro svårlösliga i vatten och
utmärkas af en obehaglig "bock"-lukt. Sinsemellan
åtskiljas de genom olika kolhalt samt olika
smältpunkt och kokpunkt. Kapronsyran har formeln
C5 H11 COOH, stelnar vid -1,5° och kokar vid 205°;
kaprylsyran, C7 H15 COOH, stelnar vid 16° och kokar
vid 237°; kaprinsyran, C9 H19 COOH, är vid vanlig
temperatur fast, smälter vid 31° och kokar vid
269°. Alla tre syrorna användas vid tillverkning
af fruktestrar. Kaprinsyrans isoamylester ingår i
konjaksessens. K. A. V-g.
Kaprubin. Se Ädelstenar, sp. 1161.
Kaprylsyra. Se Kapronsyra Suppl.
Kapska sandråttan, zool. Se Strandgräfvaren.
Kapslar, farm. tekn. För att underlätta intagandet af
vissa läkemedel plägar man innesluta dessa i kapslar
af lim (capsulæ gelatinosæ) eller
af oblat (capsulæ amylaceæ). De förra äro
runda eller ovala, i storlek från en ärta till ett
mindre plommon. Oblatkapslarna göras af rismjöl och
äro runda, hvita, platta. De senare kunna innehålla
endast fasta ämnen, mest pulver. I limkapslar kunna
äfven vätskor inneslutas under förutsättning, att
de ej lösa upp eller fräta hål på limmet. Limkapslar
kunna med olja göras elastiska (capsulæ elasticæ),
så att de vid nedsväljandet forma sig efter svalget,
hvarigenom de bli lättare att få ned. Genom kortvarig
behandling med ganska starkt formalin kunna limkapslar
göras mer motståndskraftiga, så att de vanligen icke
upplösas i magsäcken, utan först efter öfvergång
i tarmen (tunntarmskapslar) – detta för att skydda
magen för inverkan af vissa läkemedel eller för att
skydda dessa mot magsaftens inverkan. Sådana härdade
kapslar kallas glutol- l. geloduratkapslar
(se Glutol). De hårdna emellertid under förvaring,
så att de efter någon tid bli oanvändbara, i det
att de passera äfven tarmkanalen, utan att upplösas.
C. G. S.
*Kapstaden är tillika hufvudstad i
prov. Goda-Hoppsudden (Province of the Cape of Good
hope) och säte för parlamentet i Sydafrikanska
unionen (regeringens säte är Pretoria). 207,404
inv., hvaraf 113,302 hvita och 94,102 färgade
(1921). K. blef väsentligt utvidgadt 1913 genom
inkorporering af förstäderna Green point, Sea
point, Woodstock, Maitland, Mowbray, Rondebosch,
Claremont, Kalk bay, Muizenburg, Camps bay och
angränsande områden med en största utsträckning
från Table bay, i n., till False bay, i s., af 27
km. och 152,8 kvkm. areal. Bland nyanläggningar
märkas en promenadpir (457 m. lång) utmed Table bay
(1914), en flygel till parlamentshuset (1910), ett
minnesmärke öfver Cecil Rhodes (1912) och National
botanical gardens (1913). 1918 blef S. African
college utvidgadt till universitet (University of
Cape town), och 1/2 mill. pd st. donerades till
nybyggnader af privatpersoner. K. har sedan 1915
direkt järnvägsförbindelse med Sydväst-Afrika och
sedan 1918 med Bukama, vid öfre Kongo, en sträcka
på 4,180 km. En aërodrom för den transafrikanska
flygruten anlades 1919 i förstaden Wynberg, och de
första flygningarna för denna rut fullbordades 20
mars 1920. 29 km. s. om Table bay finns vid Slang
Kop en station för trådlös telegrafi. E. A-t.
Kapten Block, pseudonym för författaren Daniel
Boëthius (f. 1873 i Västerås).
Kaptensgårdens sanatorium, vid Malmberget,
Gällivare socken, tuberkulossjukhus tillhörigt
Luossavaara-Kirunavaara a.-b., öppnadt 1911, har
plats för 25 patienter.
*Kapteÿn, J. C., dog i juli 1922. Han var led. af
sv. Vet. akad. (1914) och af Vet. soc. i Uppsala
(1915).
Kap Vega. Se Tjeljuskin.
Kar (ty., plur. kare), geogr. geol., äro
glaciärnischer på bergssluttningar, bildade dels
genom glaciärerosion, dels genom subaërisk erosion,
stundom innehållande en glaciärrest eller ett
litet firnområde. Ofta begränsas en kar nedåt af en
moränvall, och då kan en karsjö bildas. Karer
förekomma mycket vanligt i de högre bergen i närheten
af snögränsen, men äfven i lägre berg, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
