Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 1033-1034 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kinnbäcksfjärden - Kinnekulle ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Norrbottens län, mot hafvet begränsad af Buskön
och Rönnskär.
O. Sjn.


Minnesstenen i Kinna. Till art. Kinna, sp, 1032.</i>

*Kinnekulle. Mörkeklefs grotta är afbildad i art.
Råbäck. Omfattande försök ha företagits för att
utvinna oljor ur alunskiffern i Kinnekulle. Se härom
Skifferolja (äfven i Suppl.).
O. Sjn.

*Kinnevald. 1. Häradet ingår nu i Konga och
Kinnevalds fögderi. 15,793 inv. (1924). – 2.
Kontraktet omfattar nu 7 pastorat, i det att Öjaby
förenats med Växjö stads- och landsförsamlingar till
ett pastorat samt Härlöf förenats med Alingsås och
Lekaryd till ett pastorat i Allbo kontrakt, Växjö
stift.

Kinneviken, en omkr. 25 km. lång och 8–10 km.
bred vik af Vänern mellan Kinnekulle samt
Kållandslandet och Kållandsö.
O. Sjn.

Kinnula [ki′n-], kommun och församling i Vasa
län, Finland, Saarijärvi domsaga, Viitasaari härad,
afskildes 1913 från Kivijärvi. Pastoratet hör till
Saarijärvi kontrakt, Tammerfors stift. Areal 444
kvkm. 2,177 inv. (1922).
O. B–n.

Kino [ki-], ofta använd förkortning för
kinematograf eller kinematografisk, t. ex.
kinoapparat, kinofilm, kinokamera, kinoprojektor o. s. v.

Kino [kinå], E. F. Se Kühn.

Kinshassa [kins-], station, är afbildad i art.
Kongo, fig. 4.

*Kipling. 1. J. L. K. dog 26 jan. 1911. – 2.
Rudyard K. har vidare utgett den tills. med C.
R. L. Fletcher författade A school history of
England (1911), Rewards and fairies (1910;
”Gengångare och feer”, 1911; ett slags fortsättning af
”Puck of Pook’s hill”), dramat The harbour watch
(1913), Abaft the funnel (1908, utg. i Amerika,
innehåller i engelska uppl. ej tillgängliga saker),
novellerna A diversity of creatures (1917),
diktsamlingarna Songs from books (1913) och The years
between (1919; väsentligen krigsdikter), de olika
förhållanden under Världskriget skildrande
böckerna The new armies in training (1914), France
in war (1915), Fringes of the fleet (s. å.), Sea
warfare (1916; ”Sjökrig”, 1917) och The irish
guards in the great war (2 bd, 1923) samt Letters
of travel (1920, reseskildringar från 1892–1913).
Till sv. öfversatte Dan Andersson ”På sju hav” 1918.
Se bibliografi af Martindell (ny uppl. 1923)
samt arbeten om K. af Johannes V. Jensen (1912),
J. Palmer (1915), C. Falls (s. å.), G. F. Monkshood
(1917) och R. T. Hopkins (1921).

Kipplingeberg, fideikommissegendom i Bälinge
socken, Uppsala län, 15 km. n. v. om Uppsala,
omfattar 11 3/4 mtl med en areal af 1,200 har,
hvaraf 500 har åker; tax.-v. 385,400 kr. (1923). Med
det underlydande Bemersberg i Skuttunge omfattar
fideikommisset 2,550 har, hvaraf 950 har åker;
tax.-v. 785,900 kr. K. kom i början af 1700-talet
genom gifte till ärkebiskop Jakob Benzelius och
öfvergick genom arf till släkten von Engeström,
där det på 1790-talet blef fideikommiss. Bemersberg,
som i början af 1800-talet kom till fideikommisset,
hade tillhört Axel Oxenstierna och fick i slutet af
1600-talet sitt namn af dåvarande egaren, D. Behmer.
O. Sjn.

Kiralyhago [kirajhagå], pass emellan Ungern och
Siebenbürgen. Se Siebenbürgen, sp. 379.

Kirby [ke’bi], William. Se Canadensiska
litteraturen. Suppl.

Kirchbach [ki’rch-]. 1. Hans von K., tysk militär,
f. 22 juni 1849 i Auerbach, ingick vid armén 1863 och
blef officer vid artilleriet, inom hvilket vapenslag
han vann sin befordran till öfverste (1895). Han blef
generallöjtnant 1902 samt general af artilleriet och
chef för 19 :e armékåren (Leipzig) 1907. 1913 afgick
han ur aktiv tjänst. Under Världskriget förde han
till i dec. 1917 12 :e reservkåren (på västfronten)
och därefter arméafdelningen D (på östfronten). 1918
blef han generalöfverste. - 2. Günther von K.,
grefve, tysk militär, f. 9 aug. 1850 i Erfurt,
blef officer vid infanteriet 1868, deltog
som underlöjtnant vid gardesfysiljärreg. i
fransk-tyska kriget 1870-71 och blef 1897
öfverste och regementschef, 1903 generallöjtnant
och chef för 17 :e inf.-fördelningen samt 1907
general af infanteriet och chef för 5:e armékåren
(Posen). 1911 blef han president i rikskrigsdomstolen
(”reichsmilitärgericht”). Vid Världskrigets
utbrott chef för 10:e reservkåren (på västfronten),
utnämndes han 1916 till chef för landtvärnskåren
och i april 1917 till chef för arméafdelningen
D (på östfronten). I dec. s. å. öfvertog han
befälet öfver 8:e armén (på östfronten) och i
aug. 1918 öfver armégruppen Kiev. S. å. blef han
generalöfverste. K. erhöll afsked vid krigets slut.
1-2. H.J-dt.

Kirchbach [ki’rch-] auf Lauterbach, Karl von, grefve,
österrikisk militär, f. 1856 i Gyöngyös, var vid
Världskrigets utbrott inspektör för österrikiska
landtvärnskavalleriet och chef för l:a armékåren
och blef 1916 chef för 7:e och senare s. å. för
3:e armén, hvarmed han höll de allierades front i
Volynien. I nov. s. å. blef han generalöfverste
och 1918 generalinspektör för kavalleriet.
H. J-dt.

Kirchner [kirrch-], Wilhelm, tysk mejerivetenskapsman,
f. 9 juli 1848 i Göttingen, d. 27 aug. 1921 i
Leipzig, blef filos, doktor 1874, assistent vid
universitetet i Halle, 1876 föreståndare för den
nyanlagda mejeriförsöksstationen i Kiel, 1879
professor vid universitetet i Halle och 1890 förestån-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>