Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolloidkemien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1097 Kolioidkemien——Kolo 1098
loiderna. Detta förfaringssätt har visat sig vara af
värde för undersökning af leror.
Kolloidernas stabilitet betingas af partiklarnas
elektriska laddning, hvilken gör, att de repellera
hvarandra, då de komma hvarandra nära. Denna
repulsionsverkan har experimentellt påvisats af
Costantin, som studerat koncentrerade mastix-och
gummiguttasoler. Yid elektrolyttillsats aflad-das
partiklarna och förena sig till aggregat, hvarigenom
solen förvandlas till gel. Det närmare förloppet
af denna process har teoretiskt utredts af M. von
Smoluchowski, hvars resultat experimentellt
bekräftats af Zsigmondy och dennes lärjungar. –
Äfven fasta system kunna vara kolloider. Sålunda har
K. Benedicks påpekat, att den i härdade och anlöpta
stål förekommande strukturbeståndsdelen troostit är
att anse som järn, innehållande järnkarbid i ytterst
fin fördelning, och att den därför kan betecknas som
en järnkarbidferrosol.
På grund af kolloidernas stora praktiska betydelse ha
vissa mera komplicerade system, såsom f ettemulsioner,
tvål, såpa, fotografiska emulsioner, kautschuk,
ägghvitämnen, torf m. fl., varit föremål för studier
syftande till direkt tekniskt användbara resultat,
och äfven på detta område ha betydelsefulla framsteg
gjorts under de senaste åren. Särskildt i Amerika och
England har intresset för den teknisk-vetenskapliga
kolloidforskningen fram-trädt mycket starkt på
senare tid. – Litt.: R. Zsigmondy, "Kolloidchemie"
(4:e uppl. 1922), och The Svedberg, "Colloid
chemistry" (1924; efter föreläsningar, som han på
inbjudan höll 1923 vid universitetet i Wisconsin).
A. W–n.
Kolioidkemien, den gren af kemien, som sysselsätter
sig med kolloider (se d. o., äfven i SuppL).
Kolloidmilium, med. Se Milium.
Kollontay, Aleksandra Michailovna,
sovjet-rysk diplomat, f. omkr. 1880 i Petersburg,
tillhör en urspr. polsk släkt Demontowicz (hennes
mor var finländska). Hon genomgick ett gymnasium
i Petersburg, studerade därpå statistik och
nationalekonomi vid Zürichs universitet och började
sin revolutionära verksamhet 1898–99, då hon
samarbetade med ryska och finska socialdemokrater.
Till 1908 var hon verksam i Ryssland, dels
som marxistisk författarinna, dels som deltagare i
illegalt revolutionsarbete. I dec. 1908 måste hon
fly till utlandet, anklagad för uppvigling till
revolution i Finland och för revolutionär verksamhet
bland ryska textilarbeterskor. Hon tillhörde 1908–14
mensjevikpartiet, ställde sig vid krigsutbrottet,
då hon vistades i Berlin, på internationalismens
grund, slöt sig 1915 helt till bolsjevikerna och
agiterade i Förenta staterna mot kriget. Efter ryska
marsrevolutionen 1917 återvände hon till Petersburg,
var en bland de mest aktiva deltagarna i
novemberrevolutionen s. å. och inträdde som
folkkommissarie för sociala ärenden i folkkommissariernas
råd. Där arbetade hon bl. a. för skydd åt
moderskapet, friare ställning för kvinnan, en ny
könsmoral och kyrkans skiljande från staten. Hon
blef okt. 1922 legationsråd i Kristiania och är
sedan febr. 1924 Sovjet-Rysslands envoyé därstädes.
Fru K. är mycket produktiv som socialistisk
författarinna; bland hennes arbeten (på ryska) må
nämnas De finska arbetarnas lif (1903), Samhället
och moderskapet, Arbeterskan och bondkvinnan i
Sovjet-Ryssland (1918) och Den nya moralen och
arbetarbarnen (1919). Hon har äfven skrifvit en mängd
broschyrer och tidningsartiklar i politik och om
kvinnosaken samt är en glänsande talarinna.
M. H.
*Kolmar. 1. K., officiellt C öl m ar, tillhör
sedan freden i Versailles (1919) Frankrike,
dep. Haut-Rhin. 42,255 inv. (1921). K. är hufvudort
i arrondissemanget K. (i dep. Haut-Rhin), som
omfattar 5 kantoner samt 63 kommuner och har 87,528
inv. (1921). – 2. K., officiellt Chodziež,
tillhör nu Polen, vojevodskapet Poznan. 5,742
inv. (1921).
Kolmation (af it. colmare, utfylla), en metod,
hvarigenom lågt belägna områden göras lämpliga för
kultur därigenom, att slamrikt vatten från floder
eller haf inledes och får afsätta sitt material. Som
exempel på lyckade företag kunna nämnas Chianadalen
och Maremmerna (se d. o.).
O. Sjn.
*Kolmodin. - 6. J. A. K. blef 1909 ord. professor,
tog 1920 afsked och efterträdde J. Kerfstedt som
föreståndare för Fjellstedtska skolan. Han har
vidare skrifvit bl. a. Bibelkommissionens senaste
översättning (1912; granskad 1915), Inledning till
Nya testamentets skrifter (2 dlr, 1913), Skriftens
auktoritet enligt Luther (1919) och Världsmissionens
bibliska grund (1920) samt artiklar i Nordisk
familjebok K. är teol. hedersdoktor i Rostock (1917).
7. Johannes Axel K., den föregåendes son,
språkforskare, f. 22 febr. 1884 i Bromma, student
1901 och filos, doktor 1914 i Uppsala, docent i
semitiska språk där 1914–21, anställdes 1917 vid
beskickningen i Konstantinopel, där han sedan 1920 är
t. f. dragoman. Han har sedan 1917 idkat forskningar,
särskildt med hänsyn till Sveriges historia, i
turkiska arkiv. K. har företagit studieresor till
Eritrea, Abessinien (skildrad i "Le monde oriental",
IV, 1910), Egypten, Syrien och Palestina. Han har
publicerat bl. a. De fornsvenska Volgafärderna (i
"Hist. stud. tillägnade H. Hjärne", 1908), Traditions
de Tsazzega et Hazzega ("Textes tigrig-na", 1912,
"Annales et documents", 1914, "Traduction française",
1915, samtliga i "Archives d’études orientales", V)
samt uppsatser i "Karol. förbis årsskr." (De turkiska
arkiven, 1910, Said Mehmed Effendis berättelse
om sin beskickning till Sverige 1733, 1920),
"Antikvar, tidskr." (Den historiska kronologien i
Assyrien och Babylonien, 1916), "Le monde oriental"
m. fl. tidskr. samt i Nordisk familjebok.
Kolmulen, zool. Se Torsksläktet, sp. 465.
Kolmårdssanatoriet, tuberkulossanatorium i Krokeks
socken, Östergötlands län, öppnades 1918, tillhör
länets landsting och Norrköpings stad samt har 186
sjukplatser för patienter från länet och staden.
* Kolno tillhör nu Polen, vojevodskapet
Bialystok. 4,508 inv. (1921). K. är namn äfven
på ett distrikt i vojevodskapet Bialystok. 63,869
inv. (1921). Under Världskriget intogs staden 16
febr. 1915 af tyskarna, som afslogo flera under den
närmast följande tiden utförda, från Lomza utgående,
mot K. riktade ryska anfall och behöllo staden till
krigets slut. Jfr Världskriget, sp. 186.
H. J–dt.
*Koló, officiell polsk form Kolo, tillhör nu Polen,
vojevodskapet Lódz. 11,468 inv. (1921). K. är namn
äfven på ett distrikt i vojevodskapet Lódž. 115,571
inv. (1921).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
