Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korkfabrikation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
* Kosenitzy tillhör nu Polen, vojevodskapet
Kielce. 6,878 inv. (1921). K. är namn äfven på ett
distrikt i vojevodskapet Kielce. 124,097 inv. (1921).
*Koser, R., dog 25 aug. 1914 i Berlin. Han skref
ytterligare bl. a. en populär, i 275,000 ex. spridd
skrift Aus dem leben Friedrichs des grossen (1912) och
Geschichte der branden-burgisch-preussischen politik,
I (1913; omfattar tiden till 1648). En samling af
K:s uppsatser och föredrag, Zur preussischen und
deut-schen geschichte, utgafs postumt 1921.
Kosice [kåjitse], ty. Kaschau. 1. Distrikt (zupa) i
Tjecho-Slovakien. 11,525 kvkm. 599,643 inv. (291,686
män och 307,957 kvinnor), 52 på l kvkm. (1921). Af
befolkningen voro 356,322 af tjecho-slovakisk, 75,603
af ukrainsk, 99,318 af ungersk, 31,011 af judisk,
18,301 af tysk, 1,550 af polsk och 3,178 af annan
nationalitet (1921). 301,259 voro romerska katoliker,
169,426 grekiska katoliker, 46,873 reformerta,
29,378 protestanter och 2,021 grekiska orientaler. -
2. Hufvudstad i distriktet K. 52,898 inv. (1921). Se
K äsch a u.
Ko^kenniemi, Veikko Antero (eg. Fors-näs), finsk
skald och litteraturforskare, f. 8 juli 1885
i Uleåborg, student 1903, filos, kandidat 1907,
hufvudredaktör för tidskriften "Aika" i Helsingfors
1912-22, 1921 professor i litteraturhistoria vid
Åbo finska universitet. K. debuterade 1905 med en
diktsamling Runoja och har utgett ytterligare fyra
samlingar lyrik Valkeat kaupungit (Hvita städer;
1908), Hiilivalkea (Koleld; 1913), Elegioja (Elegier;
1917) och Sydän ja kuolema (Hjärtat och döden; 1919)
samt de berättande dikterna Hannu (1913) och Nuori
Anssi (1918; "Den unge Anssi", 1919). K:s lyrik
företer inga särskildt finsknationella drag; den är
snarast påverkad af fransk litterär kultur och antik
diktkonst. Stämningsinnehållet har en pessimistisk
anstrykning; han är en drömmare och grubblare, en
nattens och ensamhetens sångare. K. räknas bland
den nya finska litteraturens mera betydande skalder;
hans dikt har en för finsk poesi ovanligt ordknapp
och artistiskt genomarbetad form. K. har skrifvit en
roman, Kon-suli Brennerin jälkikesä (1916; "Konsul
Brenners indiansommar", s. å.), de förträffliga
reseböckerna Kevåtilta Quartier Latin’issä
(En vårkväll i Quar-tier latin, 1912) och Runon
kaupunkeja (Diktens städer, 1914) och äfven utöfvat
en betydelsefull verksamhet som litteraturkritiker
och essayist; valda litterära studier äro samlade i
Kirjoja ja kirjailijoita (Böcker och författare, 1916,
1918, 1921) och Roomalaisia runoilijoita (Romerska
skalder, 1919), hvarjämte han utgett en bok om Alfred
de Musset (1918) och utfört ett antal öfver-sättningar
af utländsk litteratur. H. N-m.
’Koskull. - 4. A. G. K. Hans målning Kyrkstötens
kollekt är återgifven i art. Kyrkvaktare.
Tryckt den 16/9 24
Koskötarskola. Se Kreatursskötarsko-1 o r. Suppl.
Kosmos (grek., världen), årsbok, sedan 1921 utg. af
Svenska fysikersamfundet (se d. o. Suppl.).
Kosmozoe-hypotesen (af grek. ko’smos} världen, och
zoe, lif), Preyers, Arrhenius’ m. fl:s antagande,
att lifvet på jorden ej uppstått genom själf alstring,
utan att frön därtill kommit genom kosmiskt stoff. Jfr
P a n sp e rm i.
*Kosovo af träddes af Turkiet genom freden i London
(30 maj 1913) och delades mellan Albanien, Montenegro
och Serbien samt tillhör sedan 1919 Jugo-Slavien.
*Kosovo polje ligger nu i Jugo-Slavien. Under
Världskriget blef serbiska hufvudarmén under kronprins
Alexander 23-24 nov. 1915 vid K. fullständigt
slagen och sprängd af de förenade österrikiska,
tyska och bulgariska arméerna under v. Mac-kensen. Se
Världskriget, sp. 198. H. J-dt.
*Kossel, Albrecht, är ledare af det 1920 i Heidelberg
inrättade institutet för ägghvitforsk-ning.
*Kossinna, G., grundlade 1909 Gesellschaft für
deutsche vorgesehichte, är dess preses och utger
dess publikation "Mannus". Bland K:s senaste
skrifter märkas Die herkunft der germanen (1911;
2:a uppl. 1920), Die deutsche vorgeschichte (1912)
och Die indogermanen, I (1921).
*Kossuth. - 2. K. Ferencz dog 25 maj 1914 i
Budapest. Han var under sina sista år sjuklig
och tog föga del i det politiska lifvet. Vid
oafhängighetspartiets återförening 1912 valdes han
till dess hederspresident.
Kosta. 1. Jfr äfven artikeln Glasfabrikation.
Suppl., jämte tillhörande planscher.
Kosta järnväg är fr. o. m. 1916 efter omräkning 29,7
km., hvaraf sträckan Lessebo–Kosta 16,0 och sträckan
Kosta–Målerås södra 13,7 km. F. P.
Kostakar. Se Ladugård, sp. 776.
Kostall. Se Ladugård och Stall.
Kosta revir [ko-], af Smålands distrikt, Kronobergs
län, omfattar af Uppvidinge härad Ekeberga,
Lenhofda, Älghults, Algutsboda, Hälleberga och
Herråkra socknar; af Konga härad Hofmantorps,
Långasjö, Nöbbele, Linneryds, Elmeboda och
Ljuders socknar äfvensom den inom Furuby socken
belägna delen af kronoparken Heda. Reviret, som
är indeladt i 5 bevakningstrakter, omfattar en
areal af 18,126 har allmänna skogar (1920), hvaraf
8 kronoparker med sammanlagdt 13,145 har areal.
S–r.
*Kosteloryzo är nu det vanliga namnet på ön Meis (dock
skrifves namnet numera vanligen C a-stellorizzo) och
omfattar 3 kvkm. med 2,742 inv., hvaraf 40 muselmaner
(1920). Hufvudort är Mandraki, äfven kalladt K.
Om K. stadgas i freden i Lausanne (24 juli 1924),
att Turkiet till Italiens fördel afstår sina
rättigheter till ön (liksom till de likaledes af
Italien ockuperade Tolföarna; se d. o. Suppl.).
* Kosten, officiellt Koscian, tillhör nu Polen,
vojevodskapet Poznan. 8,000 inv. (1921).
Kostympjäs, teaterpjäs, som, i anläggningen eller ock
i uppsättning och utförande bygger sin verkan till
väsentlig del på uppvisandet af praktfulla dräkter,
vare sig från äldre tidsskeden eller ultramoderna.
36 b., S. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>