Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koswig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kotys l. Kotytto, myt., tracisk fruktbarhetsgudinna, besläktad med Cybele.
Koueme, bot. Se Telfairia.
Kouilou [koilo], stad. Se Kuilu.
Kousin, farm. Se Kusso.
Kousnezova, Maria. Se Kusnezova. Suppl.
Kouvola [kå’ovåla], köping och församling i Viborgs län,
Finland; pastorat under Fredrikshamns kontrakt, Nyslotts stift.
K. afskildes 1921 från Valkeala. 3,745 inv. (1922).
O. B–n.
Kovalevskij, Maksim, rysk vetenskapsman och
politiker, f. 1851 i Charkov, d. i april 1916 i
Petersburg, var broder till de i hufvudarbetet
omnämnde Aleksandr och Voldemar K. Efter studier
vid Charkovs universitet och i utlandet blef han
lärare i allmän statsrätt vid Moskvas universitet, men
beröfvades 1887 af politiska skäl sin lärarbefattniug
och vistades därefter utomlands till 1904. Han
föreläste 1887 vid Stockholms högskola, 1888 i Oxford,
var därefter i flera år professor vid universitetet i
Bruxelles och föreläste äfven i samhällsvetenskap,
rysk civilrätt m. m. vid högskolor i Paris och
San Francisco. Efter sin återkomst till Ryssland
blef K. 1905 anställd som lärare vid polytekniska
institutet i Petersburg. Han tog liflig del i den
framstegsvänliga politiska rörelsen, slöt sig till
kadettpartiet, var 1906 medlem af första riksduman
och valdes senare till medlem af riksrådet. Bland K:s
skrifter märkas förutom två större arbeten på ryska
(Den moderna demokratiens uppkomst; Europas ekonomiska
utveckling)
Tableau des origines et de l’évolution de la famille et de la propriété (1890),
Droit coutumier ossétien (1893),
Le régime économique de la Russie (1898),
La fin d’une aristocratie, ou Chute de la république de Venise (1899),
La crise russe (1906),
L’agriculture en Russie (s. å.),
La France économique et sociale à la veille de la revolution (2 bd, 1909–11) och
La Russie sociale (1914).
V. S–g.
*Kowalski-Wierusz, A. von, dog 16 april 1915 i München.
G–g N.
Kovariation. Se Korrelation 2. Suppl.
*Kovařovic, K., dog 5 dec. 1920.
Koweit. Se Kueit.
*Kovel, officiellt Kowel, tillhör nu Polen,
vojevodskapet Wołyń. 20,829 inv. (1921). Under
Världskriget intogs K. 23 aug. 1915 af en österrikisk
kavallerikår och hölls besatt af de allierade till
krigets slut. 28 juli–4 nov. 1916 utkämpades i trakten
s. ö. och ö. om K. förbittrade strider ("slaget vid
K.") mellan delar af ryska armégruppen Brusilov,
som förgäfves sökte återtaga den strategiskt
viktiga staden, och delar af tysk-österrikiska
armégruppen Linsingen. 8 febr. 1919 utrymdes
slutligen K. af tyskarna. Jfr Världskriget, sp. 193 och 207.
H. J–dt.
*Kovero, socken, heter numera Tuupovaara (se d. o.).
O. B–n.
Koviljača, badort. Se Loznica.
*Kovno (lit. Kaunas, ej Kauna). 1. Det forna
ryska guvernementet K. ingår numera i republiken
Litauen och är där uppdeladt på 6 à 7 distrikt,
bland dem distriktet K., omfattande trakten omkring
staden K. (själf är denna en autonom stadskommun). –
2. Staden K. tillhör numera republiken Litauen och
är säte för dess regering. 90,300
inv. (1922). Under Världskrigets första skede
förstärktes K:s befästningar (7 fort på vänstra och
4 på högra flodstranden) genom anläggning af starka
fältbefästningar i framskjutna ställningar. Emellertid
blefvo ryssarna i juli 1915 slagna af tyskarna
under v. Eichhorn n. v. och s. v. om K., och
sedan utkämpades strider v. om fästningen från
den 29 i s. m., hvarunder ryssarna trängdes allt
närmare denna. Fästningens eröfring uppdrogs af
en belägringskår under general Litzmann. Tyskarna
öppnade 8 aug. eld mot fästningens försvarsverk,
och sedan ryska anfall afvisats den 10 och 14,
togos 8 af de ofvannämnda ställningarna med storm
den 15, hvarefter under den 16–18 först forten på
sydvästfronten, så de på nordfronten och på den östra
samt slutligen äfven sydfrontens fort och därmed
också staden eröfrades; därvid föllo 20,000 fångar,
600 kanoner m. m. i tyskarnas händer. Striderna
fortsattes sedan ö. och s. om K. 22–25 aug. Efter K:s
fall ställdes kommendanten för krigsrätt i Dünaburg
och dömdes till 15 års straffarbete samt förlust af
militär rang och adelskap, emedan han ej uppehållit
ordningen inom fästningen och för tidigt uppgett
densamma. Jfr Världskriget, sp. 189.
2. L. W:son M.
Kozma [kå’ṡ-], Andor, ungersk diktare och
publicist, f. 12 jan. 1861 i Marczali, komitatet
Somogyi, visar som lyrisk och episk diktare
utprägladt politisk-nationell läggning och
utmärkt språkbehandling och är därjämte känd
som skarp satiriker och en af landets bästa
essayister. Bland hans många diktsamlingar
märkes särskildt
Magyar symphoniák (Ungerska symfonier; 1909).
K. har äfven utgett flera samlingar af noveller
och litterära essayer.
K. B. W.
Kr, kem., tecken för kryptons atomvikt.
Kraatz [krats], Gustav, tysk entomolog, f. 1830
i Berlin, d. där 1909, blef 1858 filos. doktor
i Jena. K. har beskrifvit ett mycket stort
antal nya insektarter; antalet af honom skrifna
entomologiska uppsatser uppges vara 1,400. Han
uppsatte äfven två entomologiska tidskrifter och
grundlade ett "tyskt entomologiskt nationalmuseum",
afsedt att underlätta entomologiska studier.
L–e.
*Krabbe (sp. 1165). – 3. Harald K. dog 25 april 1917 i Köpenhamn. –
4. Kristofer K. dog 22 maj 1913 i Köpenhamn.
3–4. P. E–t.
Krackingprocessen l. Krackdestillation, kem. tekn.,
förfarande, som afser att vid destillation af
bergolja erhålla större utbyte af lättflyktigare,
mera värdefulla produkter, förnämligast bensin,
på bekostnad af oljans mera svårflyktiga och
mindre värdefulla beståndsdelar. Detta ernås
genom ångornas öfverhettning, hvarvid de stora
kolvätemolekylerna i oljans svårflyktiga delar
depolymeriseras och sönderspjälkas, delvis under
bildning af okondenserbara gaser. Processen, som fått
ökad betydelse genom nutidens stora behof af bensin
för explosionsmotorer, används bl. a. i Standard oil
co:s stora oljeraffinaderi i Bayonne, New Jersey.
K. A. V–g.
*Kræmer, von. 1. Charlotta Lovisa von K. dog
23 dec. 1912 i Stockholm. Om det genom hennes testamente
upprättade Samfundet de nio se d. o. –
Hennes Samlade skrifter utgåfvos 1918 i 4 bd med
lefnadsteckning af John Landquist, hennes Valda dikter s. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
