Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krogh, Schack August Steenberg - *Krogius, F. A. B. - *Krogius. 2. Lars Karl K. - *Krogsered - Krogvig, Anders - *Krohg. 5. Kristian K. - *Krohg. 6. Per Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på den tanken, att af kroppens kapillärer endast
en del är samtidigt blodförande i hvila och
att deras antal ökas, då det gäller att släppa
igenom en starkare blodström. Detta bekräftades
genom mikroskopisk undersökning. Han kunde påvisa,
"huru vid olika under mikroskopet företagna ingrepp
å grodans tunga en del förut osynliga kapillärer
blir blodförande, sedermera sammandraga sig och
försvinna. Mekanisk retning med en fin nålspets
bringar kapillärer i den närmaste omgifningen att
öppna sig". Medan i den hvilande muskeln endast
få kapillärer kunna iakttagas, visar muskeln
i verksamhet sig vara genomdragen af ett tätt
kapillarnät. Det effektiva kapillarnätet i en
väfnad är alltså af mycket växlande täthet under
olika fysiologiska tillstånd. - K. har likaledes
ådagalagt, att kapillarväggen eger kontraktilitet,
d. v. s. en mekanism, som gör, att väggen i växlande
grad ger efter för trycket inifrån i hvarandra
närliggande kapillärer och i olika tidsmoment. En
analog mekanism är den sedan längre tid tillbaka
kända vasomotoriska. Genom K:s undersökningar
har ytterligare en regulator för blodströmmen, en
kapillaromotorisk, påvisats. Dessa två äro båda
anatomiskt och fysiologiskt skilda. Sålunda -
och detta är den mest betydelsefulla skillnaden
- fördelar den af hjärtat framförda minutvolymen
(d. v. s. den blodmängd, som under l minut strömmar
genom ett tvärsnitt af kärlbanan, t. ex. genom
stora kroppspulsådern) på kroppens olika organ, den
kapillaromotoriska reglerar inom de olika organen
gränsytan mellan blod och väfnad, den yta, som all
materialtillförsel till väfnaderna har att passera. -
Genom undersökningar, företagna under de senaste åren,
har K. ådagalagt, att blodet innehåller ett ämne, som
har inflytande på kapillärernas sammandragning, och
att nervsystemet har inflytande på kapillärerna. Det
antas, att dessa undersökningar öfver kapillärerna
skola komma att väsentligen modifiera vår uppfattning
af kretsloppets reglering i organismen.
K. blef 1922 led. af Fysiogr. sällsk. i Lund och
af Vet. akad. Af utgifna skrifter må nämnas The
respiratory exchange in animals and man (London,
1916), The anatomy and physiology of capillaries
(New Haven, 1922). Flera arbeten äro offentliggjorda
i "Skandinavisches archiv fur physiologie" (intill
1914), därpå i "Journal of physiology".
L–e.
*Krogius, F. A. B., har utgett ytterligare bl. a. Om
kräftsvulsterna (1916). Han är redaktör för Finland i
"Acta chirurgica scandinavica".
2. Lars Karl K., den föregåendes kusin, son till
den framstående skeppsredaren Lars Thiodolf K.
(f. 1832, d. 1890), skeppsredare, donator, f. 5
aug. 1860 på Ochotska hafvet, blef student 1879
samt ingick 1882 i faderns speditionsaffär och,
då fadern 1883 grundlade Finska ångfartygs-a.-b.,
i dettas tjänst samt blef efter faderns död, 1890,
verkställande direktör i bolaget, samtidigt som han
för en tid stod i spetsen för firman Lars Krogius &
co. Under K:s tid utvecklades bolaget till Finlands
största rederiföretag, med regelbundna linjer
på Danmark, England, Holland, Belgien, Frankrike,
Spanien, Tyskland och Stockholm. 1916 upptog bolaget
i sig Helsingfors ångfartygs a.-b. och inköptes
aktiemajoriteten i Vasa-Nordsjö ångbåts-a.-b. 1890 var
aktiekapitalet 1,8 mill. mark och 1920, då K. afgick
från chefsposten, 30 mill.
Ångarnas antal var 1890 8 om inalles 8,600
brutto-registerton, trafikintraden l,s mill. och
nettointraden 349,000 mark; 1920, då flottan
dock genom kriget gjort stora förluster, voro
motsvarande tal 27 (utom bogserbåtar och pråmar),
29,000, 93 mill. och 25,5 mill. Aktiva uppgingo
till 110 mill. mark. K. är numera ordf. i bolagets
förvaltningsråd. Han är stiftare af Finska Lloyd
och Finska skolskeppsre-deriet. 1911-14 var han
ordf. i The Baltic and White sea conference. K. var
landtdagsman 1897 och 1900, i många år en
inflytelserik stadsfullmäktig och har inkallats
i flera regeringskommittéer. Han erhöll 1898
kommerseråds titel. Vid sin afgång från Finska
ångfartygs-a.-b. skänkte han 200,000 mark till en
extra pensionsfond vid bolaget. 1921 donerade han
jämte brodern Ernst Edvard K. (f. 1865, chef för
speditionsfirman Lars Krogius & co, kommodor för
Nyländska jaktklubben) V2 mill. mark till Helsingfors’
universitet för en professur i nationalekonomi
med svenskt föreläsningsspråk. Donationen mottogs
af universitetet, men har ej förverkligats af
riksdagen, utan föranledde vid dennas behandling
af den nya universitetslagen en tillsats,
åsyftande att underkasta donerade svenskspråkiga
professurers innehafvare förpliktelsen att kunna
åläggas föreläsa äfven på finska. Krogiusska
professuren är alltså ännu icke inrättad.
T. C.
*Krogsered. Kyrkan nedbrann natten 16-17 mars 1924.
Krogvig, Anders, norsk författare, f. 29 april
1880 i Kristiania, d. där 3 april 1924, var 1909–18
bibliotekarie i Kunstindustrimuseet och sedan
1921 stortingets bibliotekarie. Af K:s många
kritiker har ett antal samlats i Nordisk digtning
(1912) och Böker og mennesker (1919). K., som var
huf-vudredaktör af den nya uppl. af "Aschehougs
kon-versationsleksikon" och medredaktör af "Norsk
biografisk leksikon", var äfven verksam som utgifvare
af bl. a. "Fra det nationale gjennembruds tid" (1915).
M. H.
*Krohg. – 5. Kristian K., norsk målare. Den i
hufvudarbetet nämnda målningen Albertine utgör nu
ett af hufvudnumren i norska nationalgalleriets
omfattande samling af K:s alster. Ett rikt urval
af hans frodiga verksamhet från 1876 till 1922
utställdes i Stockholm 1923. Han är representerad i
Stockholms, Göteborgs och Köpenhamns museer. Hans
litterära produktion är samlad i monumentalverket
Kampen for tilværelsen (4 dlr, 1920-22), som –
rikligt illustrerad med teckningar af konstnären –
innehåller romanen "Albertine", noveller och ett
stort antal tidningsuppsatser. K. blef 1921 led. af
Svenska konstakademien.
6. Per Lasson K., den föregåendes son, målare, f. 18
juni 1889 i Aasgaardstrand, har studerat för Colarossi
och senare hos Matisse i Paris, där han för det mesta
lefvat, och är starkt påverkad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
