Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kungsåra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mannens konkurs, i likhet med hvad förhållandet är
med myndlings ersättningsfordran mot förmyndaren.
G. G. Bj.
*Kurderna. Jezidernas (Jesidernas) heliga
böcker äro numera utgifna i turkisk (1905) och arabisk
öfv. samt på det fornkurdiska originalspråket i
"Anthropos" 1911 och med språklig kommentar af
M. Bittner i Wienakademiens "Denkschriften", bd 55,
IV (1913). Af den finner man, att jeziderna förneka
det ondas verklighet och lära, att den goda principen
jämte det goda äfven utför det onda, hvarför den också
betecknas som "Satan". Dessa läror ha gett anledning
till, att jeziderna kallats djäfvulsdyrkare. Jfr en
uppsats af A. Dirr i "Anthropos", XII–XIII (1917–18)
och Isaya Joseph, "Devil worship" (Boston, 1919).
*Kurdistan. Turkiska riket har i Lausannefreden
1923 behållit största delen af det gamla turkiska
K. med undantag af Mosul, hvars öde gjordes beroende
af framtida brittisk-turkiska förhandlingar och,
om dessa blefvo resultatlösa, af ett beslut
af Nationernas förbund (se Mosul. Suppl.).
Jfr W. R. Hay, "Two years in K." (1921).
Kurfirsten, berg. Se Churfirsten.
*Kurikka hör sedan 1923 till Kauhajoki domsaga.
O. B-n.
*Kurino, S., afgick från ambassadörsposten
1912.
*Kurland tillhör numera republiken Lettland,
förutom ett litet område längst i s. kring Polangen,
som jämte denna hamn tillhör republiken Litauen. Det
till Lettland hörande K:s befolkning uppgick 1921
till 305,800 pers. – Under tysk påverkan förklarade
landets ståndsrepresentation våren 1918 K. för
ett själfständigt hertigdöme och erbjöd kejsar
Vilhelm II hertigvärdigheten. Jfr Lettland
(Historia). Suppl.
*Kurländska Aa, flod. Se äfven Aa. Suppl.
*Kuroki, T., blef grefve och led. af högsta krigsrådet
1908. Han dog 4 febr. 1923. H. J-dt.
’Kuropatkin, A. K., återinträdde under Världskriget
i tjänst, blef sept. 1915 kommenderande general
vid grenad j ärkåren och febr. 1916 Ruskijs
efterträdare som öfverbefälhafvare för nordfronten
samt ledde den resultatlösa mars-offensiven s. å.,
hvarefter han i aug. skickades till Turkestan som
generalguvernör. Sovjetrevolutionen 1917 ryckte
K. från denna plats. Han lär ha dött i febr. 1921.
Kuroshima, ö. Se O s hl m a.
*Kuro-shio. Jfr S ti 11 a haf vet, sp. 1392.
Kurresaar [ko’resar], estn. Se ösel, sp. 184.
*Kurs. Sp. 322, rad 6 nedifr. står Laxodrom bör
vara Loxodrom.
*Kurth, G o d e f r o i d, dog 4 jan. 1916 i Assche
vid Bruxelles. Hans smärre afh. i frankisk historia
samlades postumt i Études franques (2 bd, 1919).
Kurön, ö i Mälaren, i nordvästra delen af Södra
Björkfjärden, med Frälsningsarméns 1911 öppnade
alkoholistanstalt för omkr. 40 manliga patienter.
Ön omfattar omkr. 185 har, hvaraf 15 har åker.
Kuschka [ko’ʃ-], militärpost i sovjetrepubliken
Turkestan på gränsen till Afganistan, slutpunkt för
järnvägen från Merv vid Transkaspiska banan.
Kusmanek von Burgneustädten, H e r m a n n,
österrikisk militär, f. 16 sept. 1860 i Hermannstadt,
fältmarskalklöjtnant 1910 och chef för 28:e
infanteridivisionen s. å., var vid krigsutbrottet
1914 kommendant i fästningen Pfzemysl och försvarade
den med stor energi och skicklighet mot ryssarna
under båda belägringarna, men nödgades på grund af
lifsmedelsbrist uppge fästningen 22 mars 1915 (se P
f z e m y é 1). K., som nov. 1914 blifvit general af
infanteriet, fördes som krigsfånge till Ryssland,
återkom därifrån febr. 1918 och utnämndes till
generalöfverste. Han tog afsked i dec. s. å. C.O.N.
Kusnezova [-såva], Maria, rysk operasångerska, f. 22
juli 1886, var först dansös vid kejserl. Maria-teatern
i Petersburg och därefter operasångerska vid
samma scen samt har uppträdt flitigt äfven i Paris
m. fl. musikstäder. Stockholm gästade hon spelåret
1918-19 och sjöng då på K. teatern Madame Butterfly,
Tosca, Thais, Julia, Tatjana i "Eugen Onegin", Mimi
i "Bohéme" och Aida, dessutom på Oscarsteatern
Sköna Helena. Hennes föga stora sopranröst är
synnerligen välbehandlad, plastiken och mimiken
bilda med sångföredraget en enhet af säreget behag.
E. F-t.
Kustanai. 1. Guvernement i sovjetrepubliken
Kirgis, bildadt af delar af f. d. guv. Turgai och
Akmolinsk. 125,180 kvkm. 360,000 inv. – 2. Hufvudstad
i guv. K. 22,000 inv.
.Kustartilleri. Enligt beslut af 1914 års senare
riksdag skulle kustartilleriet bestå af 2 regementen,
Vaxholms och Karlskrona, samt 2 kårer, Älfsborgs och
Hemsö; den sistnämnda skulle bemanna den samtidigt
till uppförande beslutade Hemsö fästning (se
d. o. Suppl.), hvarjämte de öfriga kustfästningarna
skulle afsevärdt förstärkas. Hemsö kustfästning
har emellertid endast delvis blifvit fullbordad i
enlighet med den 1914 fastställda planen, och Hemsö
kustartillerikår har aldrig blifvit uppsatt. 1919
beslöto statsmakterna, att Fårösunds fästning
(kustposition) skulle omedelbart nedläggas. -
Enligt 1924-25 års stat utgöres kustartilleriets
stampersonal af l chef (generalsperson), 2
öfver-star, 4 öfverstelöjtnanter, 8 majorer, 52
kaptener, 49 löjtnanter samt 24 underlöjtnanter
och fänrikar; 67 underofficerare af l:a graden,
133 af 2:a och 183 af 3:e graden (tillkommen 1918);
330 korpraler och 775 menige; l regementspastor
och l fästningspredikant. Kustartilleriets
reservstat omfattar 6 officerare och 6
underofficerare. F. ö. finnas i kustartilleriets
reserv f. n. 73 officerare, hvarjämte 30
reservofficerare i flottan äro tjänstgöringsskyldiga
vid kustartilleriet samt 53 underofficerare. 10
marinintendenter och 5 marinläkare tjänstgöra
vid kustartilleriet. Årligen utbildas där
20 reserv-officersaspiranter, omkr. 1,400
vapenföra och 300 icke vapenföra värnpliktiga.
H. W-1.
Kustavi [ko’stavi], socken. Se G u s t a f s. Suppl.
’KustbatterL Se F ä s t n i n g. Suppl., sp. 1139.
* Kustbefästning. Om permanent utförda
kustbefästningar se F ä s t n i n
g. Suppl. (sp. 1138, Kustfästningar). -
Fältmässiga kustbefästningar utföras i hufvudsak
enligt samma principer som kustfästningar, men
med användning af fältbefäst-ningskonstens
medel (se Fältbefästning. Suppl.).
S. E. B.
’Kustbevakning. Tullverkets kustbevakning har
efter mycket omfattande utredningar med ingången af
1923 väsentligt omgestaltats. Ett hufvudsyfte vid
omorganisationen var att få kustbevakningspersonalen
utrustad med synnerligen förbättrade tekniska
hjälpmedel för att på så sätt, äfvensom genom ökad
handledning af denna personal och skärpta under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
