Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kväfvejämvikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1283
Kväfvejämvikt-Kylanläggningar
Världsförbrukning af kväfve i 1,000 ton (beräknadt
som kväfve).
1284
1909
1913
1917
>
w
fr
W
H
W
>
Q
B
O
t>
W
0
B
W
e
Q
B r*>
p
Q
o
CO
0
S
GG
o
v<
2-
er
4
02
CD
p^
ö
p
p
B
1
1
P g
?
B
CD W P
1
p
CD
P g
1
£
B
M
PJ
B
V
B
PJ
td
B
W*
B
l
PI
W
B
CD
H
CD
O3
H
P
n-T
ö
PJ
CD"
£
PJ
H
0
1
ö
Si
0
&
>-i
t-J
PJ
<T>
SE
CD
8-
CD
rt-
CD
"
Förenta staterna . . .
46
21,3
_
_
67,3
86
40
i.
_
138
155
76
12
243
Tyskland ........
101
72
10
-
183
120
102
11,5
- 8
241,5
-
150
110
-
114
39
413
England ........
80
75
-
- 155
85
97
-
- -
102
110
112
-
––-
-
-
222
Frankrike . .
15
12
27
1 5
17
32
75
23
28
2
128
Öfriga länder .....
56
31,7
10
5
102,7
76
87
38, R
20
-
221,5
42
100
51
32
-
-
225
Summal 298 | 212 | 20 | 5
535
382
343 | 62
20
8
815
3b2 | 461
201
34
114
39
1,231
dragit till kväfveindustriernas fci jordbruket
och andra fredliga yrken välsignelsebringande
utveckling. - Litt.: E. Hägglund, "Kvävet, dess
tillgodogörande och betydelse" (1921). K. A. V-g.
Kväfvejämvikt, fysiol. Se Ämnesomsättning, sp. 1211.
Kväfvepentoxld, kem. Se Salpetersyre-anhy d r i d.
Kväfveseskvioxid, kem. Se Salpetersyr-lighet.
"Kväfvetetroxid. Ead 2: uttrycket "mindre riktigt
namn" gäller undersalpetersyra (ej kväfve-dioxid).
*Kväfvevätesyra, kem. Se Azider och Hy-dra z i n,
båda i Suppl.
*Kväner. 1. C. M. Schybergson ger i sin uppsats
"Frågan om kvänerna" (i "Hist. tidskr. för Finland",
1918) en sammanställning af de notiser om kvänerna,
som förekomma i litteraturen och offentliga dokument
från 800-talet till fram på 1700-talet. Han ansluter
sig till uppfattningen om kvänerna som birkarlar.
Kvänland. Se Kväner och Österbotten, sp. 195.
*Kvänum hade 1,340 inv. 1924. Inom socknen
bildades jämlikt k. br. 21 nov. 1913
Kvänums municipalsamhälle med 29 har areal och 318
inv. (1924), vid linjen Göteborg–Skara–Gårdsjö
(Västergötland–Göteborgs järnväg). I samhället
tillämpas ordnings-, brand- och hälsovårdsstadgorna
för stad. Tax.-värdet å bevillningspliktig fast
egendom är 561,300 kr. och den bevillningstaxerade
inkomsten 266,360 kr. (1923). Municipalskatten
är 2 kr. per 100 kr. inkomst (1924). Samhällets
tillgångar voro 2,075 kr. och dess skulder 19,000
kr. (1922). I K. finnas 2 mejerier, sågverk och
elektrisk transformeringsstation, hotell samt
afd.-kontor af Skaraborgs enskilda bank.
E. A-t.
Kyankari. Se Kiangri. Suppl.
Kybernetik (af grek. kybernetikos, som har afseende
på styrelsen) har stundom den disciplin inom
den praktiska teologien kallats, som har kyrkans
författning till objekt. Beteckningen, som infördes
af G. von Zezschwitz i anslutning till 1 Kor. 12: 28,
vill markera åtskillnaden mellan den teol. och den
rent juridiska behandlingen af kyrkorätten. Jfr
E. Leufvén, "Kybernetikens principlära" (1910).
E. M. R.
Kyffhäuser-förbundet fky’ffliöjser-], ty. Deut-scher
reichskriegerverbund "Kyffhäuser". Se K r
i-garföreningar. Suppl.
*Kyhlberg, 01 a, dog 2 jan. 1914 i Stockholm.
Ku h l m an n [kyl-], Kichard von, tysk diplomat,
f. 17 mars i873 i Konstantinopel, var från 1908 till
Världskrigets utbrott aug. 1914 ambassad-råd i London
och därunder ifrigt verksam för att skapa stämning
för en tysk-engelsk samförståndsuppgörelse. Han
var därpå 12 aug.-2 okt. s. å. tilldelad åt tyska
legationen i Stockholm, därefter ambassadråd i
Konstantinopel och mars 1915- sept. 1916 minister
i Haag samt sept. 1916-aug. 1917 ambassadör
i Konstantinopel. K. efterträdde aug. 1917
Zimmermann som tysk utrikesminister och sökte som
sådan förgäfves få till stånd ett fullt otvetydigt
tyskt regeringsuttalande mot alla slags, direkta
eller indirekta, annexioner. Han ledde personligen
de förhandlingar, som föregingo fredssluten i
Brest-Litovski med Sovjet-Byssland (mars 1918) och
i Bukarest med Rumänien (maj s. å.). Redan under
förhandlingarna i Brest-Litovski hade K. råkat i svår
konflikt med högsta krigsledningen, och brytningen
blef ohjälplig, då han i ett riksdagstal 24 juni
lät undfalla sig, att kriget ej kunde bringas
till slut enbart genom militära af göranden,
utan att därtill äfven kräfdes diplomatiska
förhandlingar. Yttrandet ansågs innebära tvifvel på
möjligheten af seger och väckte anstöt både i stora
högkvarteret och i riksdagen. Högsta krigsledningen
fordrade K:s aflägsnande, och efter en audiens
hos kejsaren begärde och erhöll K. afsked 9 juli
s. å. Den anonymt utgifna skriften "Die tragödie
Deutschlands. Von einem deutschen" (1922) har
uppgifvits återge hans utrikespolitiska uppfattning.
V. S-g.
*Kiihnemann, Eugen, var aug. 1914-maj 1917 verksam
i Förenta staterna för Tysklands sak och utgaf 1917
Deutschland und Amerika samt 1922 Gerhart Hauptmann.
*Kiikenthal, W. G., dog 20 aug. 1922 som direktör
för naturhistoriska museet i Berlin. Sedan 1919 var
han led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg.
Kylanläggningar, maskinella anläggningar, afsedda att
nedbringa eller hålla temperaturen i ett rum eller
hos en vara e. d. lägre än omgifningens. De kunna vara
stationära eller vidtagna å fartyg och järnvägsvagnar,
de två senare slagen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
