Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laguna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
delen under v. Brandensteins öfverbefäl, och slutligen
nödgad att ge sig fången. Den tysk-finländska
segern vid L. blef afgörande för krigets utgång. Jfr
Världskriget, sp. 246.
O. B—n. H. J—dt.
*Laibach tillhör nu Jugo-Slavien. 53,306
inv. (1921). Där finns sedan 1919 ett slovenskt
universitet (Univerza kraljevina srbov, hrvatov in
slovencev v Ljubljani) med filosofisk, juridisk,
medicinsk, teknisk och teologisk fakultet. Officiellt
namn Ljubljana.
Laidoner, Johan, estnisk militär, f. 21 jan. 1884 i
Viirats (distriktet Viljandi), blef 1905 officer vid
ett ryskt grenadjärreg. och deltog med utmärkelse i
Världskriget. I samband med det ryska provisoriska
regeringen aftvungna erkännandet af Estlands autonomi
1917 blef L. estnisk öfverste och chef för "Estlands
infanteridivision", som medverkade i tyska, på
estniska kusten landstigna "nordkårens" operationer
i febr. och mars 1918, hvilka ledde till landets
befrielse från bolsjevikerna och de röde. S. å. blef
han öfverbefälhafvare för den nyuppsatta estniska
armén. Med denna rensade han på hösten s. å. landet
från bolsjevikerna, som efter tyskarnas aftåg
ånyo inbrutit i landet (se Estland. Suppl.,
sp. 668). På sommaren 1919 ledde L., som i årets
början befordrats till generalmajor, operationerna i
Lettland mot tyske generalen von der Goltz’ trupper
och besegrade dem i slaget vid Wenden-Lemsal 21—23
juni s. å. (se Goltz 7. Suppl.). Vid afgången ur
aktiv tjänst — på grund af arméchefsbefattningens
indragning — 19 mars 1920 tillerkände riksdagen
honom "som en erkänsla för hans militära tjänster"
en jordegendom och 1 mill. mark. Sedan 1921 är han
led. af riksdagen.
H. J—dt.
Laisan, sjö med en areal af 18 kvkm., belägen 452
m. ö. h., i Tärna socken, Västerbottens lappmark, är
af öar uppdelad i en större, östlig del (Stora L.) och
en mindre, västlig del (Lilla L.) och genomflytes af
Ume älf.
O. Sjn.
*Lais älf. Stor-Laisan har en areal af 33 kvkm. och
ett djup af 66 m.
Laitakari, såg. Se Kemi (Aktiebolaget). Suppl.
La Joconde [-ʃåkå̄’d], tafla. Se Lionardo da Vinci,
sp. 732 och pl.
La Jolla [-chå’lja], ort. Se San Diego, sp. 660.
Lajos [la’jåʃ], ungersk namnform för Ludvig.
*Lake. L. Eyre. Se Eyre, äfven i Suppl. —
L. Michigan. Se Michigansjön. — L. Torrens. Se
Torrens.
Lake [le͡ik], sir Percy Henry Noel, engelsk militär,
f. 29 juni 1855, blef officer vid infanteriet 1873,
deltog i krigen i Afganistan 1878—79 och Sudan
1885, blef generalstabsofficer 1887 och bestred
sedan generalstabsbefattningar i Canada och
moderlandet. Han blef 1911 generallöjtnant och
s. å. chef för 7:e indiska fördelningen. 1912—15
var han generalstabschef vid indiska armén. Under
Världskriget förde L. jan.—aug. 1916 högsta befälet
öfver de brittiska trupperna i Mesopotamien
(se Världskriget, sp. 216). 1920 erhöll han
afsked. L. blef knight 1908.
H. J—dt.
Lakekäks. Se Fiskredskap, sp. 449.
Lakholmen, en af Märöarna, i Vänern, inom Visnums
socken, Värmlands län, med klippfyr med intermittent
hvitt, rödt och grönt sken på 59° 11′
14″ n. br. och 14° 50″ ö. lgd fr. Gr.,
lins af 4:e ordningen och luxljus. Fyren,
15,7 m. öfver medelvatten, är anbragt i ett
1870 uppfördt, 1911 ändradt, 13,3 m. högt torn.
E. A—t.
Lakmé, kvinnoroll (indisk bramandotter;
koloratursopran) i den liknämnda operan med musik af
Delibes (se denne) till librett af Gondinet och Gille,
uppf. i Stockholm f. g. 1890.
Lakritspulver, Sammansatt, farm. Se Senna.
Laktal, kem., en af Emil Fischer (se denne, äfven
i Suppl.) ur laktos (mjölksocker) framställd, svagt
sött smakande substans med sammansättningen C12 H20 O9,
som genom en beståndsdel af emulsin (se Amygdalin)
kan spjälkas i galaktos och glukal (se d. o. Suppl.).
H. E.
*Laktat. Se äfven Mjölksyra.
*Laktobacellin, tryckfel i st. f. Laktobacillin.
Laktoglobulin. Se Mjölk.
*Lalaing, J. de, dog 17 okt. 1917 i Bruxelles.
Lalande [-lã’d], André, fransk filosof, f. 19 juli
1867 i Dijon, sedan 1904 professor vid Sorbonne,
har utgett bl. a. Lectures sur la philosophie des
sciences (1893; 3:e uppl. 1913), La dissolution
opposée à l’évolution dans les sciences physiques
et morales (1899) och Précis raisonné de morale
pratique (1907; 2:a uppl. 1909), där han söker
framställa de moralbud, som erkänts och erkännas
af alla bildade människor i skilda tider och hos
olika folk. I sträfvandet att åstadkomma en gemensam
filosofisk terminologi har han gjort en betydelsefull
insats genom Vocabulaire technique et critique
de la philosophie (1902 ff.). L. är meddirektör i
"Bulletin de la société française de philosophie"
sedan dess början (1901).
S—e.
La Linea de la Concepción, stad. Se Linea.
*Lalique, R. Se äfven Glasfabrikation. Suppl.,
sp. 1306.
Lalita Patan [pātā’n], stad. Se Patan 2.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
