Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landsting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afdelning eller sektion skulle inrättas). Vid högskolan
skulle finnas 21 ord. och 10 e. o. professorer, 9
lektorer, 20 assistenter, 12 aflönade docenter och
20 amanuenser. Propositionen är ännu ej slutligt
behandlad af riksdagen. Se f. ö. Finland. Suppl.,
sp. 805. — I Danmark var 1924 antalet landtbruksskolor
22, hvartill komma några mejeri- och trädgårdsskolor
samt omkr. 25 folkhögskolor, vid hvilka
landtbruksundervisning meddelas.
O. B—n. P. E—t.
Landtbruksveckan. På inbjudan af Svenska landtmännens
riksförbund (se d. o.) förenade sig 1911 ett större
antal landtbruksföreningar äfvensom föreningar på
skogsbrukets område för att hålla sina sammanträden
i Stockholm under en del af en vecka, hvarigenom
afsågs att underlätta för de i olika föreningar
deltagande personerna att närvara vid dessas möten
och tillika åstadkomma allmänna sammanträden för att
afhandla frågor af gemensamt intresse för landt-
och skogsbruk. Dylik landtbruksvecka har sedan
årligen hållits i mars månad, men till följd af den
stora tillslutningen af föreningar ha sedan 1918
skogsföreningarnas sammanträden afskilts till en
särskild "skogsvecka". Landtbruksveckans anordnande
handhas af ombud för de deltagande föreningarna och en
af dessa vald styrelse. För hvarje landtbruksvecka har
i tryck utgetts "Handlingar till landtbruksveckan". I
flera orter ha på senare åren under namn af
landtbruks- eller jordbruksvecka anordnats mera lokala
sammanträden för att afhandla ämnen tillhörande
landtbruket. Äfven i grannländerna (Norge och
Finland 1921) ha landtbruksveckor anordnats i nära
öfverensstämmelse med den svenska.
H. J. Dft.
Landtbyggmästarkurs. Se Hembygdsvård. Suppl., sp 350.
*Landtdagar. De nuv. republikanska tyska
staternas landtdagar "utgöra samtliga en mer eller
mindre trogen afbild af riksdagen" (Fr. Giese),
representera vederbörande stats hela folk och äro
bärare af statsmyndigheten samt dennas högsta
organ. Enkammarsystem och allmän rösträtt
ha genomgående införts (riksdagsvalrättens
tillämpning vid val till landtdag föreskrifves i
tyska riksförfattningen). Enär de tyska delstaterna
sakna personligt "statsöfverhufvud", motsvarande
rikspresidenten, försvåras problemet att finna
lämplig myndighet för upplösning af landtdag. Det
har lösts olika i olika staters författningar (i
Preussen t. ex. kan landtdagen upplösas genom eget
beslut, genom folkomröstning och genom beslut af
ett utskott, bestående af landtdagens presidenter,
statsministeriet och statsrådet). — Om landtdagar i
förbundsrepubliken Österrike se d. o., sp. 231, och
i Suppl. — Finlands folkrepresentation upphörde genom
författningen af 1919 att kallas landtdag och heter nu
i stället riksdag. — Vid resp. länders införlifvande
med Jugo-Slavien upphörde de kroatisk-slavonska,
bosniska, dalmatiska och krainska landtdagarna
som autonoma själfstyrelseorgan. Detsamma gäller
efter uppgåendet i Tjecho-Slovakien för Böhmens och
Mährens landtdag samt efter uppgåendet i Polen för
Galiziens.
V. S—g.
*Landtegendomsnämnd, Stockholms stads. Enligt
stadsfullmäktiges beslut 18 nov. 1918 öfverflyttades
dess göromål på den då beslutade Fastighetsnämnden (se d. o. Suppl.).
*Landtförsvarsdepartementet sammanslogs (enligt
lag af 19 juni 1919) 1 juli 1920 med
Sjöförsvarsdepartementet till Försvarsdepartementet
(se d. o. Suppl.).
Landtgrefven, mansroll i Wagners opera
"Tannhäuser". Se Herman. Suppl.
Landthushållningsskola, benämning på läroanstalter,
afsedda att utbilda lärarinnor i huslig ekonomi med
särskild hänsyn till landthushållet. Två sådana skolor
finnas i Sverige, båda med statsunderstöd, nämligen
Fredrika-Bremer-förbundets å Rimforsa i Östergötland
med 2 års landthushålls- och trädgårdskurs samt
landthushållningsskolan å Brogård i Uppland, hvilken
utgör en 1-års kurs i samband med hushållsfackskolan
i Uppsala.
H. J. Dft.
Landthushållsskola, läroanstalt med uppgift att
bibringa unga kvinnor kunskap i huslig ekonomi
och öfning i de sysslor, som tillhöra kvinnan
i landthushåll. Sådana skolor inrättades
1912 i samband med omorganisation af den lägre
landtbruksundervisningen. Åtskilliga af skolorna
(37 st. 1924) äro förenade med folkhögskola
eller landtmannaskola. Kurserna, som mest äro
förlagda till sommarhalfåret, äro dels kortare,
på minst 105 dagar, dels längre, som skola pågå
minst 165 dagar. De åtnjuta alla statsunderstöd.
H. J. Dft.
Landtman, Gunnar, finländsk sociolog, f. 6 maj 1878 i
Helsingfors, blef student 1895, filos. licentiat 1905
samt docent i sociologi vid Helsingfors’ universitet
1910. Därefter företog han en 2 års resa till Nya
Guinea i folkloristiskt syfte. 1916—22 förestod han
professuren i praktisk filosofi och uppfördes i första
förslagsrummet vid dess besättande, men blef icke af
regeringen utnämnd. L. har verksamt tagit del i det
svenska folkbildningsarbetet i Finland och var 1922—24
riksdagsman. Bland hans skrifter må nämnas The origin
of priesthood (akad. afh., 1905), The primary causes
of social inequality (i Finska vet. soc:s "Öfversikt",
1909), Samhällsklassernas uppkomst (i "Åbo akad:s
komm. skr.", 3, 1916), Kulturens ursprungsformer
(1918), Inledning till det filosofiska tänkandet
(1920), en biografi öfver Kant (i "Natur och kultur",
1922), dessutom en stor mängd mestadels folkloristiska
afh. och uppsatser, utgörande resultat af Nya
Guinea-färden. På finlandssvenska folkloristikens
område är L. en af märkesmännen och har särskildt
sysslat med folktro och trolldom. Han har redigerat
7:e delen af "Finlands svenska folkdiktning". Ett
memoarartadt verk är Finlands väg till oavhängighet
(1919), företrädesvis omfattande åren 1917—18.
T. C.
Landtmanna- och borgarepartiet, det nuvarande
högerpartiet i riksdagens Andra kammare, bildades
vid början af 1912 års riksdag genom sammanslagning
af de förutvarande konservativa partierna
(Landtmannapartiet och Nationella framstegspartiet,
se dessa ord). Landtmanna- och borgarepartiets
förste ordf. blef Karl Persson i Stallerhult. Öfriga
medlemmar af partiets första förtroenderåd voro
H. Andersson i Skifarp, A. Lindman, J. A. Sjö,
L. J. Jansson i Djursätra, G. Odqvist, I. Svensson å
Skyllberg, P. Nilsson i Bonarp och A. Vennersten. Vid
1913 års riksdag efterträddes K. Persson som partiets
ledare af amiral Arvid Lindman; vice ordf. blef
Hans Andersson i Skifarp. När denne 1918 afgick ur
riksdagen, blef G. Odqvist och efter dennes död i
maj 1919 P. Nilsson i Bonarp vice ordf. Sedan 1913
har Lindman varit och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
