Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 67-68 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lansbury ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dinant och Charleroi samt återtåget från S:t
Quentin—Guise och utnämndes till generalinspektör
för infanteriet. L., som af högste befälhafvaren
(general Joffre) beskylldes för att ej ha utvecklat
nog företagsamhet och kraft som arméchef, erhöll
dock vid af gången ur aktiv tjänst 1917 en, som det
allmänt ansågs, välförtjänt upprättelse af regeringen.
H. J—dt.

Lansbury [lä’nsbəri], George, engelsk socialistisk
politiker, f. 21 febr. 1859 i Halesworth i Suffolk,
var en tid kontorsbiträde, vistades 1884—85
i Australien och är nu chef för ett förlags-
och tryckeriföretag (Victoria house printing and
publishing co.). L. var som politiker först
radikal, blef sedan socialist, slöt sig vid
dess stiftande till den kristligt socialistiska
föreningen Church socialist league, blef 1891 led. af
fattigvårdsnämnden i Bow and Bromley i östra London
och var en tid led. af Londons grefskapsråd samt
1910—12 underhusledamot för Bow and Bromley. Han
nedlade 1912 sitt mandat för att söka återvinna det
med rösträtt för kvinnan som främsta programpunkt,
led nederlag såväl då som 1918, men företräder nu
sedan 1922 denna valkrets. 1919—20 var L. borgmästare
i Poplar och har sedermera varit ledare för dess
ytterst rundhändta, kommunens finanser underminerande
politik i fråga om arbetslöshetsunderstöd. Han
utgaf 1914—22 "Daily herald" (se d. o. Suppl.) och
tillhör alltjämt dess redaktion. Som kommittéledamot
och kommunalman har L. ifrat för upprättande af
arbetskolonier. Politiskt tillhör han arbetarpartiets
yttersta vänster; han besökte 1920 Ryssland och
torde stå i nära förbindelse med ryska bolsjeviker.
V. S—g.

*Lansdowne. Se Fitzmaurice (äfven i Suppl.)

Lansera [laȵs-]. Se Lancera.


Lansing [lä’nsiȵ], Robert, amerikansk politiker, f. 17
okt. 1864 i Watertown, New York, var 1889—1907
praktiserande advokat i Watertown och anlitades
af unionsregeringen som juridiskt ombud vid flera
viktiga skiljedomsförfaranden, t. ex. om Alaskas gräns
(1903) och fisket i norra Atlanten (1910). L. var
teknisk delegerad vid Washingtonkonferensen
om sälfångsten 1911 och blef 1914 juridisk
rådgifvare åt utrikesministeriet. Han efterträdde
juni 1915 W. J. Bryan som utrikesminister i
Wilsons kabinett. Han undertecknade sedermera
ett flertal noter, i hvilka Förenta staternas
regering protesterade mot folkrättskränkningar under
Världskriget från de krigförandes, särskildt från
Tysklands, sida, men dessas innehåll bestämdes till
stor del af president Wilson själf. Med Japan afslöt
L. nov. 1917 ett aftal ("the L.-Ishii-agreement"),
hvari Japans speciella intressen i Kina erkändes,
men kontrahenterna samtidigt uttalade sig för
vidmakthållande af "den öppna dörrens politik"
i fråga om handeln på Kina.
L. var en af Förenta staternas delegerade vid
fredskonferensen i Paris 1919 och deltog bl. a. i
utarbetandet af förbundsakten för Nationernas förbund,
men hans åsikter i fredsfrågan voro på väsentliga
punkter skiljaktiga från Wilsons, och han hölls
därför af presidenten under konferensens gång alltmer
utanför de stora afgörandena. L. undertecknade
visserligen Versaillestraktaten 28 juni 1919
och påyrkade efter hemkomsten dess godtagande af
senaten, men schismen mellan honom och Wilson blef
allt skarpare, och då L. under Wilsons sjukdom
sammankallat kabinettets medlemmar, uppfattade
Wilson efter sitt tillfrisknande detta som ett
ingrepp i presidentens befogenheter. Wilsons
obehärskade skriftliga missnöjesuttalanden
häröfver föranledde L:s afgång 13 febr. 1920,
hvarefter L. återupptog sin advokatverksamhet,
nu förlagd till Washington. Han har skildrat sina
mellanhafvanden med Wilson under fredskonferensen
och sin egen uppfattning i konferensens hufvudfrågor
i The peace negotiations: a personal narrative (1921;
ty. öfv. s. å.) och The Big Four and others of the
peace conference (1922). L. är en af utgifvarna
af "American journal of international law".
V. S—g.

Lanškroun. Se Landskron 1. Suppl.

*Lanson, Gustave, blef 1920 direktör för École
normale supérieure. Hans Manuel bibliographique de la
litterature française moderne, för tiden 1500—1900
(4 bd, 1909—14), utkom i 2:a uppl. 1921.

Lant-. Sammansättningar på Lant- torde sökas under
Landt-.

*Lanth, Ch. Denna art. och art. Lanths violett utgå.

Lan-tsan-kiang. Se Mekong.

*Lanuvium. Man har vid gräfningar 1922 påträffat
ruiner af en teater från romartiden af ovanligt stora
dimensioner, mer än 500 m. i diameter. Där uppträdde
Commodus som gladiator.

Laoghaire, Ua, Peadar. Se O’Leary, P., Suppl.

Laoid, Seosamh. Se Iriska litteraturen. Suppl.,
sp. 674.

Laokoongruppen (se Agesandros
och Laokoon) anses af flera nyare
forskare ha tillkommit omkr. midten af 1:a
årh. f. Kr., närmare bestämdt på 40-talet.
G—g N.

Lao-ling. Se Chang-pai-shan. Suppl.

*Laon hade 18,904 inv. 1921. Under Världskriget
besattes staden och forten utan strid 1
sept. 1914 af 2:a tyska armén (v. Bülow) och
förblefvo sedan i tyskarnas besittning till 13
okt. 1918, då L., likaledes utan motstånd,
besattes af fransmännen. Oaktadt staden
alltifrån april 1917 tidtals besköts af franskt
långskjutande artilleri, led den jämförelsevis
ringa skada. Jfr Världskriget, sp. 164.
H. J—dt.

Lapaluoto [-lo͡åtå], staden Brahestads (Finland) uthamn.
O. B—n.

Laparra’, William, fransk målare, f. 25 nov. 1873 i
Bordeaux, af spansk börd på fädernet, italiensk på
mödernet, studerade vid akademien i Paris och vann
Rompriset 1898. Bland L:s verk äro Job (triptyk 1903,
museet i Nantes), Coplas (1904, Luxembourgmuseet),
triptyken "Les étapes de Jacques Bonhomme" (1905),
Ovation i teatersalongen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>