Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lansbury ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utom de till Frostvikens norra lappby hörande
ha därigenom utestängts från renbetning i
Norge. Slutligen innehåller konventionen också
detaljerade bestämmelser rörande flyttningsvägar,
skadeersättningar, renarnas bevakning, lapparnas
rätt till skogsfångst o. s. v., hvarjämte de norske
lapparnas reciproka rätt till vinterrenbete inom
Sverige blifvit lagfäst och till sitt omfång i detalj
bestämd. Den betydande nedsättningen af antalet
svenska renar, som fr. o. m. 1923 får inkomma i
Troms fylke, har nödvändiggjort öfverflyttning af
ett stort antal Karesuando- och Jukkasjärvilappar
med deras renar till sydligare delar af Norrbottens
lappmarker, hufvudsakligen Jokkmokk och Arjepluog,
hvarifrån sommarflyttning till Norge icke i så stor
utsträckning behöfver ske.
Samtidigt med regleringen af den svensk-norska
lappfrågan har äfven utredningen rörande den "inre"
lappfrågan, d. v. s. de svenske lapparnas ekonomiska,
sociala och kulturella förhållanden under deras
vistelse inom eget land, fortgått (jfr Lappar,
sp. 1209). Genom k. br. af 13 juni 1919 uppdrogs åt
en ny kommitté (bland hvars led. voro lappar från
olika lappmarker) att utföra en allmän revision af
de bestämmelser, som reglera lapparnas förhållanden
inom riket och den icke lapska befolkningens rätt
att hålla renar. 31 maj 1923 aflämnade kommittén
förslag till lagar om fjällrenskötsel, skogsrenskötsel
och renmärken samt stadga ang. nomadundervisningen
i riket m. fl. hithörande författningar ("Statens
offentliga utredningar" 1923: 51, 52; jfr Lappmarkens
ecklesiastikverk. Suppl.). — För reglering af
renskötseln inom Norge ha utfärdats lagar af 15 maj
1913, 18 juli 1919 (den "internationella" lapplagen),
12 mars 1920, 29 juni 1922 och 29 juni 1923. — Bland
de sydligare svenske lapparna har under senare tider
intresset för deras ställning i samhället och deras
kulturella utveckling blifvit allt större (jfr Lappar,
sp. 1209) och tagit sig uttryck bl. a. i stiftande
af flera lifskraftiga lappföreningar och utgifning
fr. o. m. nov. 1918 af en kvartalstidning "Samefolkets
egen tidning" (under redaktion af den akademiskt
bildade lappmannen Torkel Tomasson; några n:r äfven
på finska). En beaktansvärd roll i dessa sträfvanden
spelade ett mycket talrikt besökt möte i Östersund
1918, hvars protokoll s. å. (med statsbidrag) utgåfvos
i tryck ("Svenska lapparnas landsmöte i Östersund den
5—9 februari 1918"). Äfven bland de norske lapparna,
särskildt de sydligare, ha dessa sträfvanden vunnit
genklang och utvecklat sig på samma sätt och med
samma medel; ett på norska skrifvet månadsblad "Waren
Sardne" (red. af lappmannen Daniel Mortenson) har
1910—13 och fr. o. m. juli 1922 utkommit på Röros,
lappföreningar ha bildats och 2 "landsmöten" hållits,
det senaste i Trondhjem 1921. Nämnas må äfven, att
lappen, kirkesangeren i Nesseby Isak Saba (f. 1875,
d. 1921) 1906—12 var representant för Östfinmarken
i stortinget och att de norske lapparna länge haft
eller sökt få egna kandidater vid de politiska valen,
något som icke förekommit i Sverige.
Lappforskningen. Såsom af litteraturförteckningarna
nedan och under hufvudarbetets art. Lappar
(sp. 1212—14), Lapska språket och litteraturen
(sp. 1227—28) och Mytologi (sp. 170—171 och
180) framgår, har ett stort antal
forskare, särskildt under senare tid, bedrifvit ifriga
forskningar rörande lapparnas alla förhållanden. Af
det insamlade materialet har dock ännu blott en mindre
del hunnit bearbetas och utges. Etnografiskt material
och afbildningar af sådant ha koncentrerats till
framför allt Nordiska museet i Stockholm, museerna
i Härnösand, Umeå och Luleå samt Etnografisk museum
i Kristiania och Tromsö museum; typiska lappbyar ha
uppförts i friluftsmuseerna på Skansen i Stockholm,
Murberget vid Härnösand och Gültzau-udden vid Luleå.
Litt. Svenska lapparna: E. Demant-Hatt, "Med lapperne
i höjfjeldet" (1913), K. E. Forsslund, "Som gäst hos
fjällfolket" (1914), E. B. Nordström, "Kåtornas folk"
(1916), S. Drake, "Västerbottenslapparna under
förra hälften av 1800-talet" (1918), O. Elgström,
"Lappalaiset" (1919), "Karesuandolapparna" (1922;
jfr rec. af K. B. Wiklund i "Fataburen", 1922),
"Hyperboreer" (1922), H. Westeson, "Min ödemark"
(1920), "Ödemarksprofetens lärjungar" (1922),
"Ödemarkens lustgård" (1923), Wiklund, "The
Lapps in Sweden" (i "The geographical review"
XIII, 1923). — Norska lapparna: I. Björnson,
"Dundor-Heikka" (1916), "Befolkningsforholdene
i Nord-Norge med særlig hensyn til nasjonalitet"
(med öfversiktskarta af K. Nissen, tilläggshäfte
till "Meddelelser fra det statistiske centralbyrå",
1920), "Norske gaardnavne. XVIII. Finmarkens amt" af
J. Qvigstad och M. Olsen (1924), J. Otterbech m. fl.,
"Kulturværdier hos Norges finner" (1920), J. Hidle
och J. Otterbech, "Fornorskningen i Finmarken"
(1917), A. Forfang, "Norsk Finnemissions historie"
(1920), A. H. Holm, "Tilbakeblik og fremsyn" (1922),
"Det Norsk-lutherske Finnemissionsforbund 1910—1920"
(1921). — Finska lapparna: S. Paulaharju, "Lapin
muisteluksia" (1922; äfven om de nordligaste svenske
och norske lapparna). — Ryska lapparna: T. Homén,
"Östkarelen och Kola lappmark" (1920), S. Paulaharju,
"Kolttain mailta" (1921). — Antropologi: Y. Kajava
i "Finska tandläkaresällskapets förhandl." 1912,
V. Lassila i "Acta Soc. medic. fenn. Duodecim" II och
III, E. Hisinger-Jägerskiöld i "Öfversigt af Finska
vet. soc. förhandl." LV, R. Pöch i "Sitzungsbericht
der Anthropologischen gesellschaft in Wien"
1917—18, H. Lundborg i "Svenska folktyper" (1919) och
"Hereditas" IV, H. Bryn, "Troms fylkes antropologi" (i
"Skrifter utgit av Videnskaps-selskap. i Kristiania"
1921, I, n:r 20). — Psykologi: J. E. Rosberg,
"Lapplynne" (1922), Anders Jämte [A. Backman], "Några
exempel på omedveten lapsk humor" (i "Sv. turist för:s
årsskr.", 1909). — Sång: A. Launis, "Lappische
Juoigosmelodien" (i "Mémoires de la Société
finno-ougrienne" XXVI) och art i "Kalevalaseuran
vuosikirja" 1922; V. Salminen i "Journal de la
Soc. finno-ougr." XXIII; Wiklund, "Lapparnes sång och
poesi" (1906). — Etnografi: Wiklund, "Om renskötselns
uppkomst" (i "Ymer", 1918) och "Frageschema für die
erforschung des renntiernomadismus" (i "Journal de la
Soc. finno-ougr." XXX), U. T. Sirelius, "Über die art
und zeit der zähmung des renntiers" (ibid. XXXIII),
B. Laufer, "The reindeer and its domestication" (i
"Memoirs of the American anthropological association",
IV), G. Hatt, "Notes on reindeer nomadism" (ibid. VI),
"Rendyrnomadismens elementer" (i "Geogr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
