Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lemberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom en äfventyrlig flykt genom Finland öfver
till Stockholm och återupptog i Schweiz sitt
revolutionära skriftställeri. Bl. a. utgaf han
en bok om Kapitalismens utveckling i Ryssland
och den filosofiska skriften Materialismen och
den empiriska kritiken, hvari han från strängt
marxistisk ståndpunkt granskade och utdömde Humes,
Berkeleys och Kants filosofi. L:s styrka låg
ej på det teoretiska området, och hans skrifter
röja föga originalitet, men desto mer af marxistisk
doktrinarism. Däremot var han en glänsande organisatör
och skarpsynt revolutionsstrateg. När Världskriget
1914 bröt ut, betraktade han det uteslutande
från synpunkten af de möjligheter det erbjöd
för förverkligandet af bolsjevikernas syftemål,
den proletära diktaturen som medel för samhällets
omdaning enligt kommunismens idéer. L. tillhörde
vid mötena i Kienthal och Zimmerwald 1915 den
riktning, som ville arbeta för krigets förvandling
till en proletärernas gemensamma strid mot den
kapitalistiska samhällsordningen. Då marsrevolutionen
1917 störtat det ryska själfhärskardömet, sökte
L. och hans grupp (Zinovjev, Radek m. fl.) först
tillstånd af de allierade att resa till Ryssland,
men då detta vägrades, tvekade de ej att med tyska
militärledningen träffa aftal om tillstånd att
företaga resan genom Tyskland. Genomresan företogs
i plomberade järnvägsvagnar, och färden fortsattes
öfver Sverige och Finland.
Genast vid sin ankomst till Petersburg (april)
igångsatte L. en intensiv agitation för sitt
"maximalistiska" aktionsprogram: hela statsmaktens
öfverlåtande åt arbetar- och soldatråden, krigets
upphörande genom proletärsoldaternas broderliga
samverkan vid fronterna, kommunistisk jordreform,
rysk proletärdiktatur och försök att med utgångspunkt
därifrån åstadkomma en "världsrevolution". Om
försöken till programmets praktiska förverkligande se
Ryssland. Historia. Suppl. Ett första, mot
Kerenskij-regimen och dess ententevänliga krigspolitik
riktadt omstörtningsförsök i juli misslyckades,
och L. måste under flera månader hålla sig dold, men
han förberedde nästa anstormning, och revolutionen
7 nov. gjorde honom och hans bolsjevikiska
meningsfränder till Rysslands herrar. Själf blef
L. ordf. i folkkommissariernas råd, hvilken befattning
han beklädde till sin död. I klar insikt om ryska
folkets oemotståndliga fredslängtan, slöt L. mars
1918 fred med centralmakterna på de hårda villkor
dessa föreskrefvo. I samverkan särskildt med Trotzkij
(se d. o.) skaffade han den nya diktaturstyrelsen
dess militära underlag, "den röda armén". Politiska
motståndare (socialrevolutionärer och mensjevikiska
socialister likaväl som borgerligt frisinnade och
den gamla regimens anhängare) höllos nere genom den
hänsynslösaste terrorism och öfvervakades genom en
om tsartidens "ochrana" erinrande polisorganisation;
propagandan för "världsrevolutionen" organiserades
genom den 1920 under rysk bolsjevikledning bildade
Tredje internationalen. Då den kommunistiska
samhällsordningens genomförande strandade
på böndernas motstånd, tvekade den fordom så
doktrinärt halsstarrige L. ej att opportunistiskt
anpassa sig efter sakförhållandena och 1921
genomföra den s. k. "nya ekonomiska politiken"
(se Nep. Suppl.) med rätt för bönderna att (mot
skatteplikt) sälja sin spannmål och med den privata
handelns reglementerade frigifning som konsekvens af denna eftergift,
hvilken L. framställde såsom endast en tillfällig
reträtt från det i teorien alltjämt upprätthållna
stränga kommunistprogrammet.
L. sparade ej sina krafter under dessa
omhvälfningsår. Han var ingen bländande talare,
men hans skarpblick för rysk folkpsykologi satte
honom i stånd att behärska de församlingar, i hvilka
han uppträdde, och bland sina medhjälpare åtnjöt
han en obestridd auktoritet. Öfveransträngning
påskyndade emellertid förvärrandet af den
sjukdom, hvaraf han led. Den framträdde i slutet
af år 1921; våren 1922 visade sig allt tydligare
symtom af förkalkning och sjukliga förändringar i
hjärnan. Efter en tids hvila kunde han nov. 1922 för
en kort tid återupptaga sin verksamhet, men redan
dec. s. å. följde ett svårt recidiv, i maj 1923
flyttades L. till Gorki, där visserligen någon
förbättring småningom inträdde, men omsider en
stark blodutgjutning i hjärnan gjorde slut på hans
lif. Utanför Kremlj har ett monument öfver L. rests,
och hans minne har firats bl. a. genom omdöpning
af flera städer, däribland af Petersburg-Petrograd
till Leningrad. På sv. utkommo 1924 flera af hans
småskrifter; på tyska föreligga bl. a. "Staat
und revolution" (1918) och "Die agrarfrage in
Russland" (1920). — Jfr litteraturhänvisningar
vid art. Ryssland. Historia. Suppl.
V. S—g.
Leningrad. 1. Guvernement i Ryssland, omfattande
större delen af det gamla guv. Sankt Petersburg (se
d. o.). 43,790 kvkm. 2,120,000 inv. (1923). Städer:
Leningrad, Detskoje Selo (f. d. Tsarskoje
Selo), Trotskoje (f. d. Gattjina), Slutsk
(f. d. Pavlovsk), Kronstadt, Kolpino, Luga. —
2. Hufvudstad i guv. L. 1,067,000 inv. (1923),
f. d. S:t Petersburg (se Petersburg, Sankt, äfven
i Suppl.). Namnet L. påbjöds 1924 till Lenins ära.
A. de R.
Leninism. Lenins (se d. o. Suppl.) kommunistiska
samhällsåskådning.
Lenino, officiellt namn på slottet Tsaritsyno
(se d. o.).
*Lennander, K. G. Hans Gesammelte werke utgåfvos,
på uppdrag af Uppsala universitet, af G. Ekehorn i
3 bd 1912.
Lennart (Gustaf L. Nikolaus Paul), Sveriges arffurste,
hertig af Småland, son till prins Vilhelm, hertig
af Södermanland, och hans gemål, Maria, föddes 8 maj
1909 på Stockholms slott.
Lennart Hennings, pseudonym. Se Berg, G. R. G:son. Suppl.
Lennartson, Torsten Vilhelm, operasångare, f. 7
nov. 1881 i Malmö, blef student i Stockholm 1901,
idkade sångstudier för O. Lejdström och G. Bratt
och var anställd vid K. teatern 1908—24. Hösten
1924 blef han vikarierande lärare i solosång
vid musikkonservatoriet. L. har länge utöfvat en
omfattande verksamhet som sånglärare. Utrustad med
en lyrisk tenorröst af ren och särdeles angenäm
klang samt vaken intelligens, har L. med framgång
utfört bl. a. roller Almaviva i "Barberaren i
Sevilla", Rodolphe i "Bohême", Marouf, Lenski i
"Eugen Onegin", Nadir i "Pärlfiskarna", Turiddo i
"På Sicilien" och Jupiter i "Orfeus i underjorden".
E. F—t.
Lennewaden, by i Lettland vid Düna, 18 km. n. v. om
Friedrichstadt. Under Världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
