Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lequio ... - * Lerum - * Lerumsån - * Lesbos - Lesch, Leonid Vilhelmovitj - * Leschetitzki - Les Ésparges - Lesia-Ukrainka - * Le Sidanier, H. - * Lesina - * Lesje, officiellt Lesja - * Leskien, A. - * Leskovac - Leskär - * Lesley, J. P. - * Leslie. 2. George Dunlop L. - * Lessing. 3. Otto L. - * Lessmann, O. - Leste - Lestijoki - * Lestijärvi - * Le Sueur. 1. Eustache L. - Letargisk - Leteensuo - * Leth, F. J. - Lethington - Letjitskij, Platon Aleksejevitj - Le Troquer, Yves - Lette - * Letter - * Letterstedtska föreningen - Lettgallen - * Lettiska språket och litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1918—mars 1919 tyska regeringens representant hos
stilleståndskommissionen i Spa. L. var juli 1919—febr.
1920 ordf. i tyska fredsdelegationen i Paris och
undertecknade 10 jan. 1920 protokollet om
Versaillestraktatens trädande i kraft. Han är sedan
1920 led. af tyska riksdagen, där han tillhör tyska
folkpartiet. Om Versaillesfreden har L. skrifvit
Versailles! Volkskommentar (1921).
V. S—g.
*Lerum är fr. o. m. 1 maj 1924 eget pastorat i Göteborgs stift,
Domprosteriets norra kontrakt. 3,322 inv. (1924).
*Lerumsån, biflod fr. h. till Göta älf i
Västergötland, rinner från trakten s. om Hunneberg
under upptagande af vattnet från Vanderydsvattnet
och utfaller i Göta älf 12 km. nedom Trollhättan.
O. Sjn.
*Lesbos afträddes af Turkiet till Grekland genom
freden i London 30 maj 1913. L. är nu namn på en
nomos i Grekland, som förutom ön L. omfattar en
del kringliggande öar, Lemnos, Samothrake m. fl.,
med 146,941 inv. (1920). Genom freden i Lausanne
24 juli 1923 förband sig Grekland att demolera på
L. befintliga befästningar.
Lesch, Leonid Vilhelmovitj, rysk militär, f. 1862,
blef 1881 officer vid infanteriet, 1903 öfverste,
förde regements- och brigadbefäl under kriget mot
Japan 1904—05, blef generallöjtnant 1909, chef för 2:a
gardesinf.-fördelningen 1910 och för 2:a turkestanska
armékåren 1914. Under Världskriget förde han först
12:e armékåren och därefter (som Radko Dimitrievs
efterträdare) maj 1915—april 1917 3:e armén,
hvilken han förde i södra Polen 1915, Volynien 1916
(offensiven mot Kovel och Brusilovs 2:a offensiv)
och Polesien 1916—17 (striderna vid Stochod).
H. J—dt.
*Leschetitzki, T., dog 14 nov. 1915 i Dresden.
Les Éparges, by. Se Éparges. Suppl.
Lesia-Ukrainka. Se Ukrainska litteraturen, sp. 887.
*Le Sidanier, H., är oriktig namnform för
Le Sidaner, H.
*Lesina tillhör nu Jugo-Slavien. Slaviskt namn Hvar.
*Lesje, officiellt Lesja, tillhör Opland fylke
(som före 1919 hette Kristians amt). 2,923 inv. (1920).
*Leskien, A., dog 20 sept. 1916 i Leipzig.
Han var led. af Vet. soc. i Uppsala (1914).
*Leskovac tillhör nu Jugo-Slavien. Omkr. 14,000
inv. Under Världskriget besattes L. efter 2:a serbiska
arméns nederlag i ställningen bakom södra Morava,
8 nov. 1915 af 2:a bulgariska armén. Staden var då
delvis förstörd. L. återtogs, efter ett par dagars
häftiga strider, 8 okt. 1918 af de allierade serberna
och fransmännen. Jfr Världskriget, sp. 197 och 249.
H. J—dt.
Leskär, blixtfyr i Piteå skärgård, på 65° 8′ 12″
n. br. och 21° 37′ 45″ ö. lgd fr. Gr., 12 m. öfver
medelvatten, med 4:e ordningens lins, 650 hlj. styrka,
12 min. lysvidd och agaljus, uppförd 1879 och ändrad 1921.
E. A—t.
*Lesley, J. P. Å rad 3 står geoteknikens bör vara geotektonikens.
*Leslie (sp. 248). — 2. George Dunlop L. dog 21 febr. 1921.
Han utgaf The inner life of the Royal academy (1914).
*Lessing (sp. 258). — 3. Otto L. dog 22 nov.
1912 i Berlin. — Hans broder Konrad L. L. dog i mars 1916.
*Lessmann, O., dog 27 april 1918 i Jena.
Leste, meteor. Se Madeira, sp. 402.
Lestijoki, flod i Vasa län, Finland, längd omkr. 120 km.,
flyter från Lestijärvi sjö och utfaller i Bottniska viken i
Himango socken; vid mynningen ligger Himango hamnplats.
O. B—n.
*Lestijärvi är numera själfständigt pastorat i
Gamlakarleby prosteri, Åbo ärkestift. 1,124 inv. (1922).
O. B—n.
*Le Sueur. 1. Eustache L. föddes i nov. 1616.
Se G. Rouchès, "E. L." (1923).
Letargisk (se Letargi), sömnsjuk, försjunken i dvala.
Leteensuo [-soå], mosse i Hattula och Kalvola
socknar, Tavastehus län, Finland, omkr. 400 har,
med en af Finska mosskulturföreningen upprätthållen
försöksstation (grundlagd 1912).
O. B—n.
*Leth, F. J., dog 9 jan. 1919 i Stockholm. Han
afgick 1915 från beställning på stat och ur
Högsta domstolen och var 1916—17 inspektör för
militärläroverken. 1912—18 var han ordf. i Direktionen
för arméns pensionskassa. Dessutom var han ordf. eller
led. af ett flertal kommittéer. Sedan 1889 tillhörde
han Krigsvet. akad.
H. J—dt.
Lethington [le’thiȵtən]. Se Maitland, skotsk adelssläkt.
Letjitskij, Platon Aleksejevitj, rysk militär,
f. 18 nov. 1856, blef officer vid infanteriet 1881,
öfverste 1900, regementschef 1902, deltog som sådan i
rysk-japanska kriget 1904—05, blef generalmajor och
brigadchef 1905, fördelningschef 1906 och chef för
18:e armékåren (Petersburg) 1908, generallöjtnant
1909 och chef för militärdistriktet Amur 1911. Vid
Världskrigets utbrott fick han befälet öfver 9:e armén
(till en början strategisk reserv i Petersburg), som
han förde i Polen 1914, i Galizien och Bukovina,
hvilket han eröfrade under Brusilovs första
offensiv, 1915—16 och i Rumänien 1917. I samband
med revolutionen i mars s. å. entledigades han från
armébefälet.
H. J—dt.
Le Troquer [lə tråkē], Yves, fransk politiker,
f. 5 okt. 1877 i Pontrieux, dep. Côtes-du-Nord,
genomgick École polytechnique och blef
sedan bro- och vägbyggnadsingenjör, invaldes
1919 i deputeradekammaren, slöt sig där till
vänsterrepublikanerna och blef jan. 1920 minister
för offentliga arbeten i Millerands ministär. Han
kvarstod på denna post äfven i ministärerna Leygues,
Briand och Poincaré till juni 1924.
Lette [lä’tt], flod. Se Ailette. Suppl.
*Letter. Numera äro letterna öfvervägande bosatta
i den nyupprättade lettiska nationalstaten,
republiken Lettland (se d. o. Suppl.); endast ett
mindre antal bor inom republiken Litauen.
*Letterstedtska föreningen. Fonderna utgjorde 1 jan. 1924 1,253,414 kr. 66 öre.
Lettgallen, lett. Latgale, provins i Lettland
(se d. o. Suppl., sp. 131 och 141—142. Tabellen).
*Lettiska språket och litteraturen. Lettiska
skrift- och litteraturspråket undergår f. n. sista
bearbetningen för sin definitiva utformning till ett
kulturspråk. Enär böcker på lettiska från
1500-talet till 1800-talets midt mestadels författades af
tyska präster, fick frakturstilen stor utbredning.
Numera har emellertid latinsk stil införts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
