Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lettow-Vorbeck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uppsala 1879, licentiat i Stockholm 1885, aflade
gymnastikläkarexamen efter 1885—86 genomgången kurs
vid Gymnastiska centralinstitutet, där han 1888—1912
tjänstgjorde som lärare i medicinsk gymnastik och
1912—20 som t. f. öfverlärare och professor i samma
ämne. Samtidigt (1890—1912) tjänstgjorde han som
andre bataljonsläkare i fältläkarkårens reserv, och
1888—1919 var han intendent vid Bie badanstalt. Han
har därjämte varit skolläkare, led. i styrelsen för
Centralföreningen för idrottens främjande 1897 och
i åtskilliga föreningar samt censor vid examina i
Sydsvenska gymnastikinstitutet (sedan 1912). L. har
skrifvit bl. a. uppsatser i "Tidskr. f. gymnastik"
(Om massage vid blindtarmsinflammation. Bidrag till
kännedom av sjukgymnastiska rörelsers inflytande på
pulsens rytm vid organiska hjärtfel, Om medicinska
gymnastikens ställning, Om velocipedåkning från
hälsosynpunkt m. m.) samt Beskrifning af Johan III:s
mynt (1887), Stockholms poststämplar 1686—1910.
<i>Försök till beskrivning</i< (1918) och Förteckning å Sveriges
postanstalter 1636—1910 (1919). L. har samlat
och skänkt till Postmuseet omkr. 500 svenska
poststämplar före frimärkenas tid (åren 1686—1855)
samt omkr. 67,000 stämplade svenska frimärken från
tiden 1855—1910.
N. F. S.
*Levin, Poul T., är sedan 1918 medarbetare i
"Berlingske tidende". Han har skrifvit skådespelen
Flugten til Amerika (1914), Riber & sön (1915) och
Taarnet (1916) samt en rad romaner, bl. a. Familien
i Danmark (1911), Den lykkelige mand (1916), Hjem
(1919), Löftet (1922; sv. öfv. 1924), Dagen gryer
(1923), som med sina trefna skildringar af det
köpenhamnska borgerskapet och sin kultiverade, något
konventionella åskådning vunnit en stor läsekrets.
P. E—t.
Levinsen, Georg Marius Reinald, dansk zoolog, f. 23
jan. 1850 i Hörsholm, d. 9 aug. 1914, vistades för
zoologiska studier på Grönland 1875—77 och anställdes
1885 som "inspektör" (intendent) vid universitetets
zoologiska museum i Köpenhamn. L. lämnade viktiga
bidrag till kännedomen af lägre hafsdjur, särskildt
hydroider, mossdjur och ringmaskar, genom hvilka
arbeten kunskapen om evertebratfaunan i de
nordiska och arktiska hafven betydligt riktats.
L—e.
*Lewinsky, J., dog 27 febr. 1907.
Levinson, Karl Samuel, ämbetsman, f. 2 okt. 1885 i
Stockholm, blef juris kandidat i Uppsala 1908, var
en tid advokat, blef 1917 assessor och 1919 fiskal
i Göta hofrätt, 1918 t. f. revisionssekreterare,
1919 t. f. byråchef i Finansdepartementet, 1923
statssekreterare i Försvarsdepartementet och s. å.
hofrättsråd i Göta hofrätt. L., som ej tillhör något
politiskt parti, är sedan 18 okt. 1924 konsultativt
statsråd i Hj. Brantings tredje ministär.
Lewis [lō’is], Gilbert N., amerikansk fysikalisk
kemist, f. 23 okt. 1875, arbetade under A. A. Noyes
i Boston och är sedan 1914 professor vid University
of California i Berkeley. L. har utfört framstående
arbeten dels ang. termodynamikens tillämpning på
kemiska problem, dels, och i synnerhet, ang. kemiska
ämnens fria energi. Sin första tillämpning af
termodynamiken på elektrokemien gjorde han 1899 tills.
med Nobelpristagaren Th. W. Richards. Begreppet
fugacitet, som betecknar en kropps sträfvan att aflägsna sig ur en viss
fas, infördes af L. i ett arbete af 1901. För den
termodynamiska behandlingen af elektrolyter räknar
L. med aktivitetskoefficienter, ej (som Arrhenius)
med dissociationsgrader. Andra termodynamiska arbeten
behandla galvaniska elements elektromotoriska
krafter och stöda sig på Nernsts teorem (se
Nernst och Fysikalisk kemi). Äfven L:s arbeten
om atomernas och molekylernas konfiguration ha
väckt mycken uppmärksamhet och innehålla mycket
värdefulla uppslag; emellertid står L:s åskådning
i en viss motsats till den nästan allmänt antagna
bohrska teorien (se Atommodell och Bohr,
bägge i Suppl.). Tills. med Randall har han utgett
Thermodynamics and the free energy of chemical
substances (1922).
H. E.
Lewis [lō’is], Sinclair, amerikansk författare,
f. 7 febr. 1885 i Sauk center, Minnesota, vardt
1907 bachelor of arts vid Yale-universitetet,
egnade sig sedan åt tidningsmannayrket, dels i
Kalifornien och Iowa, dels i New York. Hans första
böcker, Our mr. Wrenn, 1914, The trail of the hawk,
1915, The job, 1917, och The innocents, s. å.,
blefvo ouppmärksammade, men den utan tvifvel
på barndomsintryck hvilande Main street (1920;
"Storgatan", 1922) gjorde ett oerhördt uppseende. Både
denna roman och den konstnärligare skrifna Babbitt
(1922; sv. öfv. 1923, 2:a uppl. 1924) ha betydelse
genom sin minutiösa skildring af och kritiska
hållning till det amerikanska genomsnittslifvet,
dess själfbelåtenhet och materialism.
R—n B.
Lewisit [loisīt]. Se Giftgaser. Suppl.
*Lévl. A. A. H. Léveillé dog 1923.
C. Lmn.
Levstik, Frane. Se Slovenska litteraturen, sp. 1474.
Levy, Louis Nicolaj, dansk författare, f. 9
okt. 1875 i Köpenhamn, student 1894, har sedan varit
tidningsman. L. debuterade med Breve fra ensomheden
(1898) och har utgett bl. a. Invalideklubben (1900),
Byg dig en ark (1904), Den gamle verden (1910)
och Gaarden (1911), dikten Simon Ring (1901),
prosadikten Jöden som fredsstifter (1918) och
romanerna Hjemkomst (1907), Menneskelöget Kzradock,
den vaarfriske Methusalem (1910) och John Offer
(1912). En större publik än för dessa egendomliga,
ofta paradoxala själsstudier har L. vunnit genom
sina behagfulla, kvicka och känsliga Börnerim (vers
till och om barn, 1907, 1910, 1917, 1923). Med Svend
Borberg skref han 1921 skådespelet Vort hjerte.
P. E—t.
Levyn, miner. Se Zeolitgruppen.
Levysohn, Salomon Frederik, dansk musiker, f. 1858
i Köpenhamn, student 1876 och i musik elev af
O. Malling och V. Bendix, blef 1891 operarepetitör
och 1899 tillika musikarkivarie vid k. teatern i
Köpenhamn samt var 1884—96 och 1903—17 anförare för
Studentersangforeningen.
*Lex. — L. salica. Se äfven Saliska lagen.
L. Aquilia, en lag från den romerska republikens
tid, med ansvarsbestämmelser för skadegörelse. Lagen
betraktas inom juristvärlden som en af urkällorna
för regeln om skuld (culpa) såsom förutsättning
för skadeståndsskyldighet (se Skadeersättning,
sp. 853—854).
L. Falcidia. Se Falcidia lex.
L. Kallio [-liå]. Se Finland. Suppl., sp. 804.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
