- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
187-188

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifsmedelsstyrelse ... - * Liljevalch. 2. E. O. Liljewalch - Liljevalchs konsthall - Lijezekin - Lilla Anjeskutan - Lilla Askerön - Lilla Askö - Lilla Aspen - * Lilla Bedinge - Lilla Björknäs - Lilla Blåsjön - Lilla Burvattnet - Lilla Edets kraftstation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

juni 1876 i Vasa, har som romanssångerska utmärkt sig
genom sin soprans varma klangfärg och det starka, men
förfinade känslouttrycket i sångernas tolkning. Hon
konserterade i Stockholm f. g. 1912. Hon är gift med
finske pianisten Kosti Vehanen och bosatt i Köpenhamn.
E. F—t.

*Liljevalch. — 2. E. O. Liljewalch dog 20
aug. 1915 i Stockholm.

illustration placeholder

Liljevalchs konsthall, utställningsbyggnad på
Södra Djurgården i Stockholm, är uppkallad efter
grosshandlaren Karl Fredrik Liljevalch (se
Liljevalch 3). I sitt testamente hade han
bemyndigat utredningsmännen i boet att bestämma öfver
kvarlåtenskapens eventuella öfverskottsmedel. Det
återstående beloppet, sedan betydande summor
lämnats till olika välgörenhetsanstalter, utgjorde
omkr. 500,000 kr., och utredningsmännen beslöto,
att dessa i öfverensstämmelse med Liljevalchs
läggning och intressen skulle användas till en
konstutställningsbyggnad. Tomt uppläts gratis af
Stockholms stadsfullmäktige 1913, och efter utlyst
täflan, då 3 af de inlämnade förslagen prisbelönades
och ytterligare 3 inköptes, beställdes definitiva
ritningar af den ene af de förste pristagarna,
arkitekten K. Bergsten. Byggnaden (se fig.), — belägen i hörnet
af Alkärret och Stora vägen midt för Hasselbacken
— stod färdig våren 1916. Enligt programmet
skulle den ega "enkel och konstnärlig prägel",
vara "praktiskt och ändamålsenligt anlagd"
med goda belysningsförhållanden. Den omfattar i
en våning 4 stora och 9 smärre salar, alla med
takljus. Den konstnärliga prydnaden inskränker
sig till donators byst i granit af Kr. Eriksson,
en relief af K. Milles öfver portalen och en staty,
"Bågskytt", placerad på en hög fristående kolonn där
utanför, likaledes af Milles, bekostad af Eva Bonniers
donationsnämnd. Byggnaden kostade omkr. 516,000 kr. —
kostnadens öfverskott öfver de beräknade 500,000
utgick af stärbhusets tillgångar. Konsthallen
är som gåfva öfverlämnad åt Stockholms stad och
förvaltas af en styrelse af 5 personer, tillsatta af
drätselnämnden. Dess intendent har från första början
varit Sven Strindberg. Konsthallen invigdes mars 1916
med en utställning af arbeten af K. Larsson, Liljefors
och Zorn. Intill hösten 1924 ha 50 utställningar där
blifvit anordnade — minnes-, separat- och kollektiva
utställningar af äldre, nyare och nyaste konst,
svensk och utländsk — bl. a. omfattande uppvisningar
af dansk, norsk, finsk, tysk, fransk och schweizisk
samtida konst. Hufvudsakligen afsedd för utställningar
af fri konst, har den flera gånger
gett husrum äfven åt konstindustri, rumsinredningar,
husgeråd, fotografi o. d. Utställningarna
"Hus och hem" liksom "Arbetets" utställning
samt "Bygge och bo" ha bland andra varit
i hög grad instruktiva och lockande.
G—g N.

Liljezekin. Se Zekin.

Lilla Anjeskutan, berg. Se Anjan. Suppl.

Lilla Askerön, ö. Se Askerön. Suppl.

Lilla Askö, ö. Se Askö 2. Suppl.

Lilla Aspen, sjö. Se Aspen 4. Suppl.

*Lilla Bedinge. 1,059 har. 776 inv. (1924).

Lilla Björknäs. Se Björknäs, Lilla. Suppl.

Lilla Blåsjön. Se Blåsjön. Suppl.

Lilla Burvattnet. Se Burvattnet. Suppl.

Lilla Edets kraftstation. Sedan staten 1908
inköpt det vid Lilla Edet belägna vattenfallet i
Göta älf jämte därinvid belägna pappersbruks-
och pappfabriksfastigheter (se Lilla
Edet
), påbörjades 1918 byggandet af Lilla
Edets kraftstation. Förberedelse härför hade
vidtagits medelst den dammbyggnad (se pl. IV till
art. Vattenkraftverk), som uppfördes i samband
med ombyggnaden af Trollhätte kanal 1910—16, då
fallet genom uppdämning ökades i medeltal från
omkr. 4 till 6,5 m. Nämnda dammbyggnad, hvari då
anordnades laxtrappa samt 2 flodutskof, afstängda
med elektriskt manövrerade valsdammar af järn, har
nu enligt plananordning å fig. 1 (pl. I) förlängts
med ett i sned vinkel däremot, ungefär parallellt
med älfvens strömriktning, förlagdt nytt dammparti,
försedt med ytterligare utskofsluckor. Mellan vänstra
stranden och denna nya damm har utsprängts en bred
tilloppskanal till kraftstationsbyggnaden (fig. 3),
som bildar kanalens afstängning åt nedströmssidan.

Ett af den under tiden inträdda lågkonjunkturen
föranledt flerårigt uppskof har möjliggjort att
för kraftstationen tillgodogöra sig den senaste
raska utvecklingen af turbintekniken. Emedan
förhållandena vid Lilla Edet kännetecknas af
mycket stor vattenmängd och låg fallhöjd, blef
valet af turbintyp och maskinaggregatens storlek
af stor betydelse. Medan det 1919 ej ansågs
möjligt åstadkomma förmånligare anordning än med
tvåhjuliga turbiner om 6,600 hkr, har det efter
ytterligare utredningar, infordrande af nya anbud
från in- och utländska specialfirmor och vidlyftiga
modellförsök, bl. a. i en af Vattenfallsstyrelsen
för ändamålet särskildt uppförd profningsanstalt
vid L. Edet, lyckats erhålla enhjuliga vertikala
turbiner, tillräckligt snabblöpande för att kunna
på ett enda löphjul genomsläppa den mot 10,000 hkr
svarande enorma vattenmängden, omkr. 150 kbm. per
sekund. Kraftstationens första utbyggnadsstadium
omfattar 3 dylika maskinaggregat om hvartdera
10,000 hkr, hvaraf ett visas i fig. 2 (pl. II). En
turbin utföres enligt Kaplans patent af Verkstaden,
Kristinehamn, och två enligt Lawaczecks patent af
A.-b. Finshyttan. Dessa äro de största turbiner,
som hittills utförts; de ha en löphjulsdiameter
af omkr. 6 m. De 3 stora elektriska generatorerna,
som levereras af Allm. sv. elektr. a.-b. i Västerås,
uppställas midt öfver turbinerna och kopplas direkt
till de vertikala turbinaxlarna.

Totala anläggningskostnaden beräknas till 13,85
mill. kr. — Genom upprepade långvariga strejker ha
arbetena fördröjts, hvarför kraftverket icke torde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free