Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utges i L. äfven halfveckotidningen "Odalbonden". Utom
sparbank finnas afdelningskontor af
Mälare- och Göteborgsbankerna samt Skandinav.
kredit-a.-b. Vid riksdagsmannaval tillhör
staden länets valkrets. Guldsmedshyttan har nu
frånskilts pastoratet, hvilket består af L:s
stads- och landsförsamlingar. Vapenbilden med
berget och linden i stadens vapen har nu fått
de ändrade former, som fig. å sp. 208 visar.
O. Sjn.
*Lindesbergs landsförsamling (Lindesbergs
bergsförsamling) är sedan 1 maj 1917 skild från
Guldsmedshyttan, som bildar eget pastorat. L. omfattar
33,298 har med 5,240 inv. (1924).
*Lindesnæs ligger i Vest-Agder fylke.
Lindeström, Per. Se Lindheström (äfven i Suppl.).
Lindet [lä̃dǟ], Léon, fransk kemist, f. 10
april 1857 i Paris, sedan 1888 professor vid
Institut agronomique i Paris, har utfört
många värdefulla undersökningar inom växt- och
djurfysiologien, enzym- och jäsningskemien samt
i synnerhet inom landtbruksteknologiens olika
grenar, t. ex. beträffande tillverkningen af
socker, öl, cider, vin, sprit, smör och ost. I
sammanhang därmed har han utarbetat många
nya undersökningsmetoder för socker, stärkelse
m. fl. hithörande produkter. Bland större arbeten
af L. märkas La bière (1892), Le froment et sa
monture (1903) och Le lait, la crème, le beurre,
les fromages (1907). L. är led. af Institutet (1920).
K. A. V—g.
Lindfors, Adolf Erik, finländsk skådespelare,
f. 18 maj 1857 i Borgå, var anställd vid Svenska
teatern i Helsingfors 1873—81, vid Finska teatern
där 1882—92, ledde Dramatiska föreningens elevskola
1892—94 och har därefter ånyo tillhört Finska
teatern, åren 1907—14 som scenisk ledare. Tillika
var han lärare i välläsning och plastik vid
Musikinstitutet 1887—1907. L. anses som Finlands
främste nu lefvande manlige scenartist på komediens
område; hans styrka är den klassiska komedien,
främst Molière och Holberg. Hans arbete kännetecknas
af stor samvetsgrannhet och säker uppfattning,
och han fördjupar sig grundligt i karaktären;
härtill kommer en framstående teknik, som icke
förlorar sig i detaljer, utan målar i breda drag.
T. C.
Lindfors—Bosjöns järnväg (sign. L. B. B.),
smalspårig (0,600 m.), 27,9 km. lång, inom Värmlands
län belägen, erhöll koncession 31 mars 1911,
beviljad åt enskilda personer och 9 aug. 1912
öfverlåten på Lindfors—Bosjöns järnvägs-a.-b.,
Filipstad. Järnvägen, som utgår från Lindfors
station å Bergslagernas järnvägar, är framdragen i
hufvudsakligen nordlig riktning mellan sjöarna Mången
och Stora Böckeln, förbi Västerud till norra ändan
af sjön Alstern samt går vidare förbi Forshyttan
längs västra sidan af sjön Bosjön till slutpunkten
Bosjöns bruk vid norra ändan af sistnämnda sjö. Banan
öppnades för allmän godstrafik 31 juli 1914. Efter
afsevärda driftförluster trädde egandebolaget, hvars
aktiekapital utgjorde 162,400 kr., i likvidation
27 nov. 1919. Trafiken nedlades 10 dec. 1920,
och banan, hvars bokförda byggnadskostnad 31
dec. 1919 uppgick till 308,246 kr., inköptes af
staten 5 febr. 1921 samt försåldes s. å. till
Trafik-a.-b. Bosjöbanan. Trafiken har sedermera
återupptagits.
F. P.
*Lind-Goldschmidt, Jenny M., donerade ytterligare till
Uppsala universitet 2 "E. G. Geijers stipendier"
och till Lunds universitet 3 "Esaias Tegnérs
stipendier". — En sittande bronsstaty öfver henne,
mod. af E. Rafael-Rådberg, aftäcktes 11 maj 1924
vid Framnäs på k. Djurgården, Stockholm. En gata på
Kungsholmen i Stockholm är uppkallad efter henne,
och i Cambridge, Massachusetts, bär den gata, vid
hvilken J. L:s bröllop egde rum, hennes namn. — Nyare
litt.: Maria Holmström, "Jenny L. som konstnärinna
och människa" (1913; 9:e tillökade uppl. 1920),
Sv. Dorph, "Jenny L:s triumftåg genom Nya världen
och övriga levnadsöden" (uppl. 1—2, 1918) samt "Jenny
Lindiana" (1919), T. Norlind, "Jenny L. En minnesbok
till hundraårsdagen" (s. å.), och Sigrid Elmblad,
"Jenny L." (en gifvande karaktärsstudie, 1920). Se ock
Lotten Dahlgrens uppsats "Till Jenny L:s historia"
(i "Ord och bild", 1913) samt biografien i Norlinds
musikhistoria (s. å.) och J. L.-häftet i "Svensk
tidskr. f. musikforskning" (1921). I sin monografi
"E. G. Geijer" (1924) framlägger J. Landquist
(å sid. 639—644) intyg om, att det var Geijer, som
eggade Jenny L. att i utlandet söka en högre teknisk
sångutbildning och i sin konst sträfva mot det högsta,
samt att han hos henne ingöt känslan af, att konstens
mål är religiös lyftning.
*Lindgren (sp. 618), Erik, dog 17 nov. 1911 å
lägenheten Björknäs, Rönninge.
*Lindgren (sp. 619), Hilda, dog 25 jan. 1917 i
Göteborg.
*Lindgren (sp. 619), Hj. O., dog 25 maj 1919.
*Lindgren (sp. 621), Gustaf A. H. Bland hans
verk från de senare åren äro framför allt att nämna
nybyggnader af Sjougdnäs kapell i Lappmarken (1916),
krematoriet i Örebro (1921), kolumbariet i Gustaf
Vasakyrkan (1924), restaurering af Riddarholmskyrkan
(1914—22), ombyggnad af Nationalmuseum enligt
Berghs plan (1914—23), ombyggnad af Frimurarlogen i
Karlstad (1921—23), ombyggnad af straffanstalten å
Långholmen (1913—23) samt nybyggnad af fängelser
å Stora Härlanda (1913) och i Malmö (1914).
G—g N.
*Lindgren (sp. 621), Valdemar, blef 1911
"chief geologist" och har sedan 1912 beklädt
professuren i ekonomisk geologi vid Massachusetts
institute of technology i Boston. Han har
utgett Mineral deposits (1913; 3:e uppl. 1919)
samt flera monografier i Förenta staternas
geol. undersöknings publikationer. Sedan 1923 är
han president i Geological society of America.
O. A. L—r.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
