Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loens ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från hans egentliga specialfack, den historiskt
behandlade straffrättsvetenskapen: Grundriss zu
vorlesungen über deutsches strafrecht (1885),
Die strafrechtliche haftung des verantwortlichen
redacteurs (1889) och Geschichte der strafrechtlichen
zurechnungslehre I. (1903). L. har äfven lämnat
uppmärksammade bidrag till Shakspere-forskningen
(Die Hamlet-tragödie Shakespeare’s, 1893, m. m.).
2. C. G. Bj.
Loens [lȫns] l. Löns, Hermann, tysk författare,
f. 29 sept. 1866 i Kulm, Westpreussen, stupade 27
sept. 1914 nära Reims, var redaktör i Hannover och
en betydande skildrare af naturen och djurlifvet
från Lüneburgheden och Harz (Mein grünes buch,
1903, Mein braunes buch, 1906, Mümmelmann, 1909,
m. fl.) och skref en märklig bonderoman från
Trettioåriga kriget, Der wehrwolf (1910). Till
sv. öfversattes 1920 "Vidu" och 1922 "Det andra
ansiktet". Se arbeten om L. af Schauerte (2:a
uppl. 1920) och Swantenius (7:e uppl. 1921).
R—n B.
*Loesche, G., tog 1915 afsked från professuren.
Loetzen [lötsen], stad. Se Lötzen.
*Loew, Oscar C. B., blef 1913 professor i kemisk
växtfysiologi vid Münchens universitet.
Lofsån, biflod till Ljusnan i Linsälls och
Lillhärdals socknar, Härjedalen, genomflyter
den omkr. 5 kvkm. stora Lofssjön (588 m. ö. h.).
O. Sjn.
*Lofta omfattar nu 14,395 har. 3,068
inv. (1924). Patronatsrätten till den under L. lydande
brukspredikantsbefattningen vid Öfverum upphörde
fr. o. m. 1922.
*Lofö, officiellt Lovö. 965
inv. (1924). Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922.
*Loganiaceæ, bot. Den omkr. 550 arter omfattande
familjen är ej enhetlig, utan innehåller ganska
heterogena element. Den indelas i 2 underfam.,
Loganioideæ utan glandelhår (hit hör Strychnos)
och Buddleioideæ med glandelhår.
G. L—m.
Loganioideæ, bot. Se Loganiaceæ. Suppl.
Loge [lå-], mansroll (= Loke, den skadeglada
illviljans bärare bland asagudarna; tenor) i
R. Wagners musikdrama "Rhenguldet".
*Logia Jesu. Handskriften kan ej vara yngre än år
300 efter Kr.
Logikkalkyl [-kȳl], Matematisk logik, kallas
en framställning eller användning af logiken
med begagnande af symboler, som medge logiska
slutsatsers utdragande, liksom man inom matematiken
räknar med tillhjälp af algebraiska tecken och
formler. Representanter för en sådan riktning
inom logiken äro engelsmannen Augustus De Morgan,
nordamerikanen C. S. Peirce och tysken E. Schroeder
m. fl. (se Logik).
S—e.
Logotyper (af grek. logos, ord, och typ,
se d. o. 5), boktr., i stilmetall sammangjutna
bokstäfver, som bilda hela, mycket brukliga ord
eller stafvelser. Från slutet af 1700-talet till
sättmaskinens uppfinning gjordes då och då försök
med logotyper, men utan gynnsam påföljd.
*Lohse, W. Oswald, dog 14 maj 1915 i Potsdam.
*Lohärad omfattar nu 6,273 har. 984 inv. (1924).
Loimaa [lå’jma], köping i Åbo och Björneborgs län,
Finland, kring järnvägsstationen L. vid järnvägen
Åbo—Toijala, blef 1 jan. 1922 själfständig
kommun, men hör i kyrkligt afseende fortfarande
till Loimijoki pastorat. Omkr. 1,600
inv.
O. B—n.
*Loimijoki. — 2. Omkr. 340
kvkm. Omkr. 7,500 inv. Från socknen ha dels
Metsämaa och Mellilä socknar, dels Loimaa köping
(se d. o. Suppl.) afskilts. — 3. Till häradet höra
nu 13 kommuner. 2,781 kvkm. 57,474 inv. (1922). —
4. Till domsagan höra nu 11 kommuner. 2,149 kvkm.
38,523 inv. (1922).
2—4. O. B—n.
*Loiseau, Jeanne, dog 3 jan. 1921 i Paris.
*Lojo. — 2. I socknen finnas bl. a. en
sulfat-cellulosafabrik, som eges af
L. cellulosafabriks a.-b. (aktiekapital 12 mill. mark;
årsproduktion 10,000 ton), samt ett kalkverk.
O. B—n.
*Lojsta hade 289 inv. 1924. Den typiska
Gotlandskyrkan, från sengotiken, har intressanta
målningar, framtagna och renoverade 1922—23, samt
dyrbara medeltida glasmålningar i korfönstren.
Lojsta slott, i en skogstrakt vid gränsen mellan
Lojsta och Stånga socknar på Gotland, är en af
förfallna befästningar nästan h. o. h. omgärdad
bergkulle, liggande mellan sankmarker och två rester
af Lojsta träsk, hvilket ännu för några årtionden
sedan helt omslöt kullen. "Slottets" platå har
flera förhöjningar, som torde dölja husrester, och
är långsträckt, jämnt sluttande mot södra kortändan,
tudelad genom en djup graf med innanför liggande vall
samt kantad, utom vid branten, af för palissadlinjer
åstadkomna skärpningar m. m. I träskbottnen rundt
kullens fot ses mycket ansenliga timmerhopningar,
som tydligen ingått i befästningssystemet. Till
anläggningen hör äfven ett af dubbla vallar och
grafvar skyddadt brofäste å den närmaste delen af
fastmarken på östra sidan. Fästet, som icke nämnes
i bevarade urkunder, kan på grund af sin allmänna
karaktär förmodas ha anlagts under äldre medeltiden
eller föregående århundraden. Den natursköna och
äfven ur botanisk synpunkt intressanta platsen är af
gammalt en omtyckt utflyktsort, som gotlänningarna
äfven från aflägsna delar af ön uppsöka under
den vackra årstiden. 1923 inköptes L. för Lojsta
hembygdsförening.
S. L—t.
Loka. Se Sele, sp. 16.
*Lokalbref. Med lokalförsändelse förstås numera (efter
1917 års riksdags beslut) försändelse, som inlämnas å
fast postanstalt eller som dit inkommer, utan att ha
vare sig behandlats af landtbrefbärare eller genom
postverkets försorg befordrats å järnvägs-, ångbåts-
eller landsvägslinje och hvilken försändelse från
sagda postanstalt eller annan fast postanstalt å
samma ort tillställes adressaten direkt eller genom
lokalbrefbärare. Oberoende af dessa bestämmelser
anses som lokalförsändelse sådan försändelse, som
postbehandlas allenast inom ett särskildt, af K. M:t
fastställdt lokalportoområde. Dylika lokalportoområden
äro fastställda för Stockholm, Göteborg, Malmö,
Hälsingborg och Falköping. Stockholms lokalportoområde
omfattar Stockholms stad med Brännkyrka och Bromma
församlingar äfvensom Solna, Spånga, Danderyds och
Nacka socknar, Djursholms stad samt Sundbybergs,
Stocksunds, Lidingö och Saltsjöbadens köpingar. —
Lokalportot har på senare åren växlat. När riksportot
för bref 1918 höjdes från 10 till 12 öre, sattes
portot för lokalbref till 7 öre, och 1919 blefvo
beloppen 15 resp. 10 öre. S. å. blef portot för lokalkorsband 3 öre i lägsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
